Inkassobranschens frågor

Vilka branscher genererar inkassokrav?
Varje år utsänds nära åtta miljoner inkassokrav i Sverige. I de allra flesta fall rör det sig om utebliven betalning av fakturor på grund av glömska, misstag eller tillfällig oförmåga att betala. Avsikten är att inkassokravet ska påverka den frivilliga betalningsviljan. Det kan också vara fråga om ovilja att betala felaktiga eller tvistiga fakturor eller ren betalningsovilja. I de senare fallen går fordringarna ofta vidare till tvist i summarisk eller vanlig process vid domstol.

Inkassokrav riktas i hög grad mot oss som privatpersoner när vi försummar att betala våra räkningar. De branscher som generar flest fakturor i samhället (och där risken följaktligen är störst för obetalda fakturor) är:

  • Bank och finans
  • Handel och e-handel
  • Telekom
  • Energi
  • Boende
  • Offentlig sektor

Vilka samhälls- och rättsområden dominerar dessa branscher?
Alla de branscher som genererar inkassokrav är mer eller mindre reglerade och beroende av rättspolitiska förutsättningar. En lista med exempel kan göras lång och här presenteras några.

Vissa branscher kräver tillstånd för verksamhetens bedrivande, t ex bank och finans. Utöver tillstånd krävs att verksamheten bedrivs på visst sätt, enligt särskilda rörelseregler. Alla branscher måste bedriva sin verksamhet enligt civil- och processrättsliga regler. Därtill krävs hänsyn till marknadsrättens regler (marknadsföring och reklam). Ofta finns särskilda konsumentskyddsregler att följa liksom de insolvensrättsliga reglerna är avgörande för hur skuld- och fordringsförhållanden kan avvecklas i bristsituationer.

Svensk Inkasso följer, debatterar och bildar opinion och medverkar i olika samhällsprocesser i syfte att på bästa sätt framföra sina åsikter och påverka rättsbildning och den vardagliga tillämpningen av alla dessa regler. Särskild uppmärksamhet ägnas åt:

  • Banklagstiftning och inkassolagstiftning
  • Civilrättslig lagstiftning om avtal, köp och fordringar
  • Processrättsliga regler om hur tvister ska avgöras
  • Marknadsrättslig lagstiftning om hur samhällets företag får marknadsföra sig
  • Konsumentskyddslagstiftning
  • Insolvens- och exekutionsrättlig lagstiftning om hur fordringsförhållanden avvecklas
  • Lagstiftning om elektronisk handel, personuppgiftsskydd och andra IT-frågor

De stora debattfrågorna under senare år – för hög skuldsättning?
Inkassering av fordringar har under överskådlig tid varit tämligen okontroversiell. Det är självklart för alla att det måste finnas effektiva metoder för att tillse att fordringar betalas, helst i tid, men också när betalning försenats. All inkassering bör ske med så enkla och effektiva åtgärder som möjligt. Det är alltid bättre med frivilliga betalningar och uppgörelser än att ta samhällets olika tvångsåtgärder i anspråk.

Alltsedan kreditmarknaden avreglerades under 1980-talet och därefter under en expanderande kreditmarknads utveckling har problembilden komplicerats. Enskilda individer/konsumenter har fått ökade svårigheter att betala sina skulder. Återkommande finansiella kriser från 1990-talet och framåt har ökat problemen. Individer med oöverstigliga skulder måste kunna få möjligheter till skuldavskrivning.
I stort sett alla i samhället delar dessa beskrivningar. De skiljelinjer som finns i den rättspolitiska debatten gäller hur problem ska angripas. I huvudsak finns två olika spår i debatten. Den ena linjen kräver förändringar på snart sagt alla rättsområden som på något sätt kan påverka skuldsättningen för den enskilde i skuld. Åtgärder som föreslås kan t ex vara

  • Skärp tillstånds- och tillsynskraven på dem som lämnar krediter, (näringsrättslig lagstiftning)
  • Skärp kraven på hur krediter marknadsförs (marknadsrättslig lagstiftning)
  • Skärp den konsumentskyddande lagstiftningen, (vissa åtgärder mot konsumenter blir t ex ogiltiga)
  • Skärp den insolvensrättsliga lagstiftningen, (hjälp enskilda att få skuldavskrivning och att avveckla fordringsförhållanden)
  • Skärp processlagstiftningen, (t ex för att hindra samhället att tillhandahålla effektiva processformer för att fastställa och indriva fordringar)
  • Skärp civilrätten, (begränsa fordringars giltighet i tiden, t ex genom absolut preskription av fordringar efter 20 år)
  • Skärp den skatterättsliga lagstiftningen, (minska t ex möjligheterna till bokföringsmässig avskrivning och skattemässiga avskrivningar av osäkra och/eller överlåtna fordringar)

De som förespråkar dessa ändringar eller kombinationer av dem har alltså intresse av att ytterst minska enskildas skuldsättningsproblem genom att genomföra stora samhällsförändringar som hindrar skuldsättning och indrivning av fordringar över hela linjen. Alla sådana ändringar träffar hela samhället och är således inte endast till hjälp för de individer med för stora skulder. All kreditgivning i samhället kommer att påverkas.

Den andra linjen förespråkar lagändringar som i huvudsak endast påverkar de individer som har överskuldsättningsproblem, men också regeländringar som ökar möjligheterna att vidta åtgärder mot näringsidkare som inte sköter sig. En kombination av sådana lagändringar kan hjälpa den som redan är överskuldsatt och dessutom förhindra att näringsidkare med felaktigt beteende orsakar problem för nya grupper och individer. Följaktligen bör följande lagändringar komma till stånd:

  • En enklare och bättre skuldsaneringslag för avskrivning av skulder hos alla individer som är överskuldsatta
  • Skärpt näringsrättslig reglering av företag som inte tar ansvar för sin kreditgivning
  • Skärpta marknadsrättsliga regler som hindrar oseriös och felaktig marknadsföring av krediter
  • Bättre konsumentskyddsregler

Ändra inte fordrings-, civil och processrätt eftersom sådana ändringar obönhörligen påverkar hela samhället och kreditmarknaden i en riktning som inte efterfrågas av 99 % av befolkningen. Svensk Inkasso förordar denna linje.