Nyhetsbrev juni 2021
Läs Svensk Inkassos nyhetsbrev här.
En ny lag om företags- rekonstruktion
Svensk Inkasso har genom remiss den 12 mars 2021 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på betänkandet ” Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion” (SOU 2021:12).
Svensk Inkasso lämnar följande synpunkter i anledning av de i betänkandet lämnade förslagen.
Bakgrund
Svenska inkassobolag kommer i viss utsträckning i kontakt med rekonstruktionsförfaranden, dels i egenskap av ombud för borgenärer och dels som självständiga borgenär i fall där inkassobolaget självt är fordringsägare. Inkassobranschen berörs därför såväl direkt som indirekt av de föreslagna lagändringarna.
Förslaget till ny lag om företagsrekonstruktion
Skärpt livskraftstest positivt
Svensk Inkasso är positivt till att ett skärpt livskraftstest införs. Inkassobranschens uppfattning är att dagens lagstiftning fått till konsekvens att företagsrekonstruktioner i många fall har beviljats även i situationer där det inte har funnits några indikationer på att företagets lönsamhet skulle kunna förändras i någon väsentlig utsträckning och där rekonstruktionens huvudsakliga funktion har blivit att ett betalningsanstånd utverkats.
Livskraftstestet bör ta borgenärernas intressen som utgångspunkt och det bör vara upp till företaget att visa att borgenärernas utfall blir bättre genom en rekonstruktion än genom en konkurs. Kan företaget inte visa detta bör ansökan om rekonstruktion regelmässigt avslås.
Krav på ordnad bokföring
Svensk Inkasso ställer sig positivt till att det införs krav på gäldenärsföretagens bokföring för att rekonstruktion skall beviljas. Det är emellertid oklart av den föreslagna bestämmelsens lydelse vem som har att visa att bokföringen inte är behäftad med felaktigheter. Det bör därför förtydligas att det är företaget självt som skall styrka att bokföring har skett i enlighet med tillämplig redovisningslagstiftning och att den inte är behäftad med sådana brister och fel som gör att det inte går att bedöma rörelsens resultat m.m.
Lägsta gräns för ackordslikvid, samt en högre röstmajoritet, bör bibehållas
Svensk Inkasso ansluter sig till det särskilda yttrande som upprättats av Zingmark (s. 781-783). Den nuvarande regleringen som innebär att ett offentligt ackord skall motsvara minst 25 % av fordringarnas belopp bör alltjämt gälla vid beslut om ackord inom ramen för rekonstruktionsförfarandet. Ett företag som behöver större skuldavskrivning än så är sannolikt så insolvent att det inte är lämpligt att företaget, mot bakgrund av det skärpta livskraftstestet, alls bör beviljas rekonstruktion.
Det saknas vidare bärande skäl till varför ett sådant krav skall upprätthållas vid ett ackord inom ramen för den föreslagna lagen om offentlig skulduppgörelse, men inte vid ackord inom ramen för en rekonstruktion.
Även de idag gällande reglerna om borgenärsmajoritet bör upprätthållas. I fall där borgenärerna erhåller mindre än 50 % av fordringarnas belopp bör fortsatt gälla att 75 % av de röstande skall enas om förslaget och att deras fordringar skall uppgå till 75 % av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.
Förslaget till lag om offentlig skulduppgörelse
Svensk Inkasso ifrågasätter om det verkligen föreligger ett behov av en särskild lag om offentlig skulduppgörelse på det vis som beskrivs i utredningen.
Det torde vara ovanligt att ett i och för sig livskraftigt bolag hamnar i betalningssvårigheter endast på grund av en alltför stor skuldbörda. Tvärtom är ofta betalningssvårigheterna orsakade av att företaget antingen inte är livskraftigt alls eller orsakade av strukturella problem i affärsmodell eller ledning som utan åtgärder omöjliggör att företaget åter blir lönsamt. Det är därför oklart vid vilka situationer en offentlig skulduppgörelse skulle komma på fråga istället för en regelrätt rekonstruktion.
Skall en dylik lag införas ställer sig Svensk Inkasso positivt till att ett krav på förhandsanslutning uppställs i enlighet med vad som föreslås i betänkandet. Risken finns annars att förfarandet skulle kunna missbrukas till nackdel för borgenärerna.
På samma sätt som anförts ovan avseende majoritetskrav bör motsvarande majoritetskrav som idag gäller vid ackordsförhandling i vid företagsrekonstruktion gälla också vid fastställande av offentlig skulduppgörelse.
Preskription av fordran samt fråga om kommunikation
Anmälare: En privatperson
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Preskription av fordran samt fråga om kommunikation
Anmälarens uppgifter
Intrum Sverige AB (”Intrum”) har inte svarat på bestridande i vilket anmälaren hävdat att en fordran varit preskriberad utöver att bolaget meddelat att de har skickat påminnelser till anmälaren. Intrum har därefter skickat ärendena till Kronofogdemyndigheten trots att de var bestridda. Fordran har vidhållits trots att den har preskriberats. Intrum har meddelat att de inte avser svara på anmälarens meddelanden.
Inkassobolagets uppgifter
Intrum har efter kontroll av preskriptionsinvändningen informerat anmälaren om att invändningen tillbakavisas då löpande preskriptionsavbrott har skett.
Anmälaren har skickat ett nytt meddelande där hon bestridit samtliga fordringar med hänvisning till avsaknad av ”saklegitimitet”. Hon har också begärt ut handlingar till styrkande av att preskriptionsavbrott har skett. Intrum har inte svarat på detta meddelande.
Intrum har ansökt om verkställighet avseende de ärenden där utslag meddelats och har av processekonomiska skäl avslutat övriga ärenden. Intrum har inte lämnat tvistiga ärenden för betalningsföreläggande.
Enligt god inkassosed har inkassobolag att utan dröjsmål besvara gäldenärens frågor om fordringsanspråket och den rättsliga grunden för det. Intrum har rutiner för kommunikation gentemot slutkunder vilket inte har följts då Intrum inte svarat på ett av anmälarens meddelanden. Intrum avser påminna berörda medarbetare om de rutiner och instruktioner som finns. Det bestrids att Intrum skulle ha meddelat anmälaren att de inte avsåg svara på hennes meddelanden eller inte hjälpa henne ytterligare i ärendet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Varken inkassolagen eller god etik i inkassoverksamhet kräver att en gäldenär ska påminnas om ett fordringsanspråk innan en exekutionstitel lämnas in för verkställighet. Inkassonämnden anser därför att Intrum inte handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att ansöka om verkställighet avseende de meddelade utslagen, trots anmälarens invändning om preskription och bristande saklegitimitet.
Inkassonämnden har tidigare uttalat att inkassoverksamhet bör vara organiserad på ett sådant sätt att gäldenären har möjlighet att få svar på sina frågor. Inkassobolag bör utan dröjsmål besvara gäldenärens frågor om ett fordringsanspråk och då kunna ange den rättsliga grunden för det. Anmälaren har inte fått svar avseende sin invändning om fordringarnas saklegitimitet och har heller inte erhållit underlag avseende de påstådda preskriptionsavbrotten. För detta förtjänar Intrum viss kritik.
Inkassonämnden förutsätter att Intrum ser över sina rutiner i aktuella delar och säkerställer att gäldenärers frågor framöver besvaras utan dröjsmål.
Intrum har i övrigt inga noteringar om de av anmälaren påstådda telefonsamtalen och bestrider att de skulle ha meddelat anmälaren att de inte avsåg svara på gäldenärens vidare frågor. Inkassonämnden saknar mot bakgrund av de uppgifter som lämnats i ärendet anledning att ifrågasätta de av Intrum lämnade uppgifterna. I denna del finns därför ingen anledning att rikta kritik mot bolaget.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Påstående om att fordringar av avskrivna hos borgenärerna
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Påstående om att fordringar av avskrivna hos borgenärerna
Anmälarens uppgifter
Alektum Group AB (”Alektum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att kräva betalning för fordringar som är preskriberade och avskrivna hos fordringsägarna. Anmälaren har också angett att han blivit dåligt bemött av Alektum.
Inkassobolagets uppgifter
Alektum har uppgett att anspråken avser skadestånd i anledning av brott och att de fastställts i dom som meddelades den 20 maj 2011. Preskriptionstiden är tio år. Att kraven inte finns i uppdragsgivarnas ordinarie datasystem beror på att det rör sig om skadestånd på grund av brott och att dessa ärenden handläggs separat. Alektum har fått i uppdrag att inkassera dem. Med anledning av anmälarens invändning lades ärendena som vilande men efter kontroll har de bedömt att kraven inte är preskriberade. Ärendena kommer att överlämnas till Kronofogdemyndigheten för verkställighet varvid invändning om preskription kan prövas av myndigheten.
Alektum kan inte se att bolaget i något avseende agerat i strid med god inkassosed.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Det strider mot god etik i inkassoverksamhet att driva in fordringar som är oklara eller uppenbart ogrundade. För den typ av fordringar som ärendet avser gäller en preskriptionstid om tio år. Preskriptionsavbrott kan ske på olika sätt, varigenom preskriptionstiden förlängs. Alektum har uppgett att man efter en kontroll gjort bedömningen att de aktuella fordringarna inte har preskriberats. Det ankommer inte på nämnden att bedöma om preskription skett. Frågan kan i stället prövas inom ramen för verkställighetsärendet. Nämnden kan också konstatera att Alektum har lämnat en förklaring till de besked som anmälaren fått från fordringsägarna och att uppgiften sedan inte ifrågasatts av anmälaren.
När det gäller anmälarens påstående att anmälaren blivit otrevligt bemött vill nämnden erinra om att all information till en gäldenär ska vara saklig, tydlig och korrekt. Gäldenären bör bemötas på ett hövligt och korrekt sätt. Anmälarens kritik i detta avseende är allmänt hållen och tycks hänga samman med en irritation över att Alektum vidhållit kraven trots att de enligt hans uppfattning är avskrivna. Det som kommit fram i ärendet utgör inte grund för att rikta kritik mot Alektum för ett felaktigt bemötande.
Nämnden konstaterar att Alektum har handlagt ärendena i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Påstående om att fordringar är avskrivna hos borgenärerna
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Påstående om att fordringar är avskrivna hos borgenärerna
Anmälarens uppgifter
Alektum Group AB (”Alektum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att kräva betalning för fordringar som är avskrivna hos fordringsägarna och begärt verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Dessutom har hon blivit bemött på ett otrevligt sätt.
Inkassobolagets uppgifter
Alektum har uppgett att anspråken avser skadestånd i anledning av brott och att de fastställts i dom som meddelades den 20 maj 2011. Preskriptionstiden är tio år. Att kraven inte finns i uppdragsgivarnas ordinarie datasystem beror på att det rör sig om skadestånd på grund av brott och att dessa ärenden handläggs separat. Alektum har fått i uppdrag att inkassera dem. Med anledning av anmälarens invändning lades ärendena som vilande men efter kontroll har de bedömt att kraven inte är preskriberade. Ärendena kommer att överlämnas till Kronofogdemyndigheten för verkställighet varvid invändning om preskription kan prövas av myndigheten.
Alektum kan inte se att bolaget i något avseende agerat i strid med god inkassosed.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Det strider mot god etik i inkassoverksamhet att driva in fordringar som är oklara eller uppenbart ogrundade. För den typ av fordringar som ärendet avser gäller en preskriptionstid om tio år. Preskriptionsavbrott kan ske på olika sätt, varigenom preskriptionstiden förlängs. Alektum har uppgett att man efter en kontroll gjort bedömningen att de aktuella fordringarna inte har preskriberats. Det ankommer inte på nämnden att bedöma om preskription skett. Frågan kan i stället prövas inom ramen för verkställighetsärendet. Nämnden kan också konstatera att Alektum har lämnat en förklaring till de besked som anmälaren fått från fordringsägarna och att uppgiften sedan inte ifrågasatts av anmälaren.
När det gäller anmälarens påstående att hon blivit otrevligt bemött vill nämnden erinra om att all information till en gäldenär ska vara saklig, tydlig och korrekt. Gäldenären bör bemötas på ett hövligt och korrekt sätt. Anmälarens kritik i detta avseende är allmänt hållen och tycks hänga samman med en irritation över att Alektum vidhållit kraven trots att de enligt hennes uppfattning är avskrivna. Det som kommit fram i ärendet utgör inte grund för att rikta kritik mot Alektum för ett felaktigt bemötande.
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att Alektum har handlagt ärendena i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Flertal kravbrev skickade under kort tid m.m.
Anmälare: En juridisk person
Anmält bolag: Svea Inkasso AB
Frågeställningar: Flertal kravbrev skickade under kort tid m.m.
Anmälarens uppgifter
Svea Inkasso AB (”Svea”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka flera krav avseende samma fordran. Svea har först skickat en påminnelse, varefter anmälaren har betalat den aktuella fordran den 2 februari. Dagen efter betalningen har han fått ytterligare ett kravbrev och ånyo erlagt full betalning. Den 8 februari har anmälaren erhållit ytterligare ett kravbrev, där det angivits att han skulle betala 2 kronor i ränta samt en inkassokostnad om 180 kronor. Han erlade då ännu en gång betalning.
Vid kontakt med handläggare på Svea har anmälaren fått information om att det kan ta 1-3 bankdagar innan en betalning registreras och att postgången numera tar mellan 3 och 5 dagar. Handläggaren har också meddelat att inkassobolaget skulle återbetala den först erlagda betalningen. Anmälaren har ifrågasatt att han skulle betala enligt det sist utställda kravbrevet eftersom Svea då skulle få för mycket betalt och Svea redan hade fått ett inbetalt överskott från anmälaren. Handläggaren har då uppgett att det är så här det går till. Anmälaren har därefter ifrågasatt om handläggningen följde god inkassosed varvid handläggaren avslutat samtalet. Svea har därefter inte svarat när anmälaren ringt.
Inkassobolagets uppgifter
Svea har handlagt en fordran mot anmälaren där betalning inte har skett i tid. Fordringsägaren har skickat en påminnelse den 2021-01-22 där det totala beloppet att betala har angivits till totalt 325 kronor. Då betalning inte har skett har Svea den 2021-02-01 skickat ett inkassokrav till anmälaren där det totala beloppet att betala var 507 kronor. Eftersom Svea, när inkassokravet skickades, inte har känt till anmälarens betalning, har inkassokravet omfattat kapitalbelopp, ränta, påminnelseavgift och inkassokostnad. 2021-02-01 avsänds ett ”saldobesked” med ett belopp att betala om 182 kronor.
Anmälaren har betalat 325 kronor den 2021-02-02 och 507 kronor den 2021-02-03. Svea har 2021-02-04 återbetalat 225 kronor av det överbetalda beloppet till anmälaren. 100 kronor har dragits av i form av en ”administrativ avgift”. 2021-02-09 har anmälaren betalat ytterligare 182 kronor i enlighet med ”saldobeskedet”. Detta belopp har inte återbetalats eftersom beloppet, efter avdrag för den administrativa avgiften om 100 kronor endast skulle vara 82 kronor, vilket är ett belopp som vore för kostsamt att återbetala.
Anmälaren har vid kontakt med Svea erhållit information om detta.
Svea tillbakavisar påståendet att anmälaren skulle ha blivit otrevligt bemött eller att handläggaren skulle ha lagt på luren under pågående samtal. I Sveas inkassosystem har noterats att samtalet brutits, men det finns ingen anteckning om att det skulle ha varit fråga om en avsiktlig handling från någondera sidan. Handläggaren i fråga har ingen minnesbild av att samtalet skulle ha varit upprört på något sätt. Svea har inte vägrat att svara på samtal från anmälaren.
Svea har inte brutit mot god etik i inkassoverksamhet vid handläggning av ärendet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
En betalning har befriande verkan när den kommit inkassoombudet eller borgenären tillhanda, det vill säga den dag betalningen bokförs (se IMY:s allmänna råd, s. 27). Anmälaren har betalat 2021-02-02 i enlighet med vad som har angivits i påminnelsen. Eftersom inkassokravet avsändes dagen innan betalning skett har det varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet att debitera anmälaren en inkassokostnad. Det har också varit förenligt med god etik att debitera upplupen dröjsmålsränta.
Svea har återbetalat en del av det anmälaren betalat för mycket, men har i det ena fallet dragit av 100 kronor i en ”administrativ avgift”. I det andra fallet har ingen återbetalning skett.
Vid överinbetalningar eller felbetalningar är ett inkassobolag normalt skyldigt att återbetala medlen till gäldenären. Inkassonämnden har tidigare uttalat att det i och för sig inte strider mot god etik i inkassoverksamhet att ta ut en avgift, motsvarande högst den direkta kostnad som inkassoombudet har vid återbetalning av medel som felbetalats av gäldenären i de fall gäldenären inte uppgett något kontonummer dit pengar lätt kan föras över (se nämndens uttalande i ärende 198/2020).
Svea har inte närmare redogjort för vilka direkta kostnader som den administrativa avgiften avsåg att täcka eller om man gjort försök att först kontakta anmälaren för att efterhöra möjligheten att utbetala medlen direkt till ett bankkonto till en lägre kostnad. Kostnaden förefaller av denna anledning onödigt hög. I fallet med den andra betalningen förefaller en avgift ha debiterats anmälaren trots att någon kostnad för utbetalning inte har uppstått. Svea har i dessa avseenden agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassobolag bör vara tillgängliga för gäldenärer under bestämd telefontid alla helgfria måndagar till fredagar (jmf. IMY:s allmänna råd, s. 32). Anmälaren har anfört att Svea inte har svarat när anmälaren ringt. Svea uppger att de svarat på inkommande samtal. Anmälaren har inte specificerat när han försökt ringa till Svea eller om det skett under Sveas uppgivna telefontider, varför nämnden inte kan uttala sig om Sveas handläggning i denna del.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Vägran att ingå uppgörelse om avbetalning m.m.
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Lowell AB
Frågeställningar: Vägran att ingå uppgörelse om avbetalning m.m.
Anmälarens uppgifter
Lowell AB (”Lowell”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att fordringsägaren har sålt fordringar till ett annat inkassobolag varefter Lowell har fortsatt att begära betalt för samma fordringar. Lowell har dessutom vägrat att ingå en uppgörelse om avbetalning och har bemött anmälaren dåligt och sagt att hon får skylla sig själv.
Inkassobolagets uppgifter
Lowell har kontrollerat att ärenden från aktuell fordringsägare inte har sålts vidare till annan aktör. Handläggaren som varit i kontakt med anmälaren per telefon har inte sagt att hon får skylla sig själv.
Lowell har bedömt anmälarens förslag till avbetalningsplan med utgångspunkt i anmälarens skuldsituation och har kommit till slutsatsen att den inte kunnat accepteras. Handläggaren har meddelat beslutet till anmälaren.
Lowell har handlagt ärendet enligt god inkassosed och god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Det strider mot god etik i inkassoverksamhet att driva in fordringar som är oklara eller uppenbart ogrundade. Lowell har efter kontroll angett att de aktuella fordringarna inte har sålts vidare av fordringsägaren till en annan part. Ord står således mot ord i denna fråga. Anmälaren har dock inte lämnat någon närmare redogörelse till stöd för sitt påstående om överlåtelsen, varför Inkassonämnden inte finner skäl att rikta kritik mot Lowell i denna del.
All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten bör vara saklig, tydlig och korrekt (se Datainspektionens allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen, s. 30). Vidare bör gäldenären bemötas på ett hövligt sätt (se t.ex. Inkassonämndens uttalande i dnr. 241-2021). Lowell har i förevarande fall uppgett att handläggaren agerat korrekt och tydligt informerat anmälaren om varför föreslagen avbetalningsplan inte kunde accepteras. Enligt Lowell har handläggaren inte heller sagt att anmälaren fick skylla sig själv. I avsaknad av ytterligare utredning i frågan saknar Inkassonämnden anledning att rikta kritik mot Lowell i fråga om bemötandet.
Varken inkassobolag eller borgenärer har någon skyldighet att ingå betalningsuppgörelser. Det står därför ett inkassobolag fritt att, inom ramen för borgenärens instruktioner, bedöma om en betalningsuppgörelse skall ingås eller ej.
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att Lowell har handlagt ärendena i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
/Fredrik Engström/
Sekreterare
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Krav på tydlig kommunikation vid träffade amorteringsplaner
Anmälare: En privatperson
Inkassobolag: Lowell Sverige AB
Frågeställningar: Krav på tydlig kommunikation vid träffade amorteringsplaner
Anmälarens uppgifter
Lowell Sverige AB (”Lowell”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet eftersom bolaget felaktigt ingett en ansökan om betalningsföreläggande trots att en betalningsuppgörelse träffats genom vilken Lowell åtagit sig att inte vidta några ytterligare inkassoåtgärder. Betalning har skett som inte har avräknats mot skulden enligt betalningsplanen. Lowell har vidare inte varit tydlig med att ange tidpunkterna för delbetalning samt delbetalningarnas storlek. Samma fordran handläggs även av ett annat bolag där anmälaren också har träffat en betalningsuppgörelse.
Inkassobolagets uppgifter
Lowell och anmälaren har träffat tidsbegränsade betalningsuppgörelser, vilka anmälaren har följt. När den sista betalningsuppgörelsen hade löpt ut träffades ingen ny uppgörelse. En ansökan om betalningsföreläggande skickades därför till Kronofogdemyndigheten och anmälaren har informerats därom.
Anmälaren har därefter kommit överens med Lowell om en ny tillfällig amorteringsplan. Lowell förband sig att återkalla ansökan om betalningsföreläggande när den första inbetalningen mottagits, vilket också skedde. Dagen efter betalningen har ytterligare en tillfällig amorteringsuppgörelse, med betalstart några dagar senare samma månad, träffats. Anmälaren har därefter kontaktat Lowell för att begära anstånd med betalningen vilket inte accepterats. Lowell har därefter, i anledning av den uteblivna betalningen, skickat en ny ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten.
Efter genomgång av ärendet har Lowell konstaterat att det kan ha blivit något missförstånd avseende vilken dag som skulle vara den första betaldagen för amorteringsplanen. Av anmälan till inkassonämnden framgår att anmälaren uppfattat det som att första betaldagen enligt planen borde varit i slutet av januari 2021 och inte i slutet av december – vilket Lowell inte ifrågasätter.
Lowells handläggning har utgått från att amorteringsplanen som upprättades stämde överens med vad parterna avtalat. Lowell har nu återkallat ansökan om betalningsföreläggande samt krediterat kostnaderna som uppkom i samband med ansökan och har lagt upp en ny tillfällig amorteringsplan.
Lowell anser att det inte har varit förenligt med god inkassosed att komma överens om en amorteringsplan utan att på ett tydligt sätt bestämma vilken dag avbetalningen skall påbörjas. Lowell bör se till att sådana missförstånd inte uppstår. Enligt Lowells interna rutiner ska handläggaren vara tydlig med att informera gäldenären avseende belopp, startdag och eventuellt tillkommande kostnader.
Lowell har kontrollerat att fordringsägaren inte har lämnat samma ärende till två aktörer. Den aktuella skulden anmälaren hänvisar till avser en annan skuld till samma fordringsägare.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Lowell har vidgått att de inte på ett tydligt sätt kommunicerat vid vilken tidpunkt betalning senast skulle ske för att ansökan om betalningsföreläggande inte på nytt skulle inges.
Inkassonämnden anser i och för sig att en borgenär eller ett inkassoombud i normalfallet alltid får anses ha rätt att säga upp en avbetalningsplan vid utebliven betalning (se nämndens uttalande dnr. 192-2020). Dock åligger det inkassobolaget att tydligt informera om när avbetalningsplanen enligt uppgörelsen skall starta och när respektive delbetalning skall göras samt säkerställa att parterna är överens om avbetalningsplanens utformning i övrigt.
Inkassobolag skall i all information till gäldenären vara saklig, tydlig och korrekt. Inkassonämnden anser, mot bakgrund av vad som framkommit, att Lowells handläggning i denna del inte varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
/Fredrik Engström/
Sekreterare
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Ansökan om verkställighet på resterande skuld
Anmälare: En privatperson
Inkassobolag: Lowell Sverige AB
Frågeställningar: Ansökan om verkställighet på resterande skuld
Anmälarens uppgifter
Lowell Sverige AB (”Lowell”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att vidhålla en preskriberad skuld och inte acceptera en ackordsuppgörelse. Anmälaren har betalat fordran och per e-post informerat om att betalning har skett enligt ett kravbrev som skickats. Lowell har därefter skickat restskulden på 59 kronor avseende ränta till Kronofogdemyndigheten för verkställighet. Lowell har inte dessförinnan meddelat anmälaren att någon skuld återstod som oreglerad. Anmälaren vill ha återbetalning av 600 kronor avseende grundavgiften i verkställighetsärendet.
Inkassobolagets uppgifter
Lowell har hanterat ett ärende sedan 2014 i vilket fordran fastställts genom utslag. Lowell har därefter löpande skickat brev till anmälaren från 2015 till och med 2020 varför skulden inte har preskriberats.
Lowell skickade det aktuella kravbrevet i december 2020. En betalning, som dock inte motsvarade hela den då upplupna fordran, inkom två veckor senare. Lowell fick vid samma tidpunkt ett e-portmeddelande där anmälarens ombud informerade om att skulden betalats. Nio dagar senare skickade Lowell en ansökan om verkställighet till Kronofogdemyndigheten och har därefter mottagit en betalning avseende den oreglerade räntan genom Kronofogdemyndighetens försorg.
Lowell har haft rätt till betalning för den ränta som har tillkommit från det att kravbrevet skickades till gäldenären fram till dess att betalningen mottogs. Lowell anser dock att det står i strid med god inkassosed att ansöka om verkställighet kort efter att betalning enligt kravbrevet erhållits utan att först begära betalning av den tillkommande räntan per brev eller genom svar per e-post till anmälarens ombud, särskilt då Lowell hade informerats om att betalning skett.
Handläggningen har i denna del inte följt de interna handläggningsrutinerna. Lowell beklagar det inträffade och har återbetalat de 600 kronor som avsåg grundavgiften.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Aktuellt ärende avser ett fordringsanspråk där utslag har meddelats. God etik i inkassoverksamhet kräver inte att en gäldenär påminns om ett fordringsanspråk innan en exekutionstitel lämnas in för verkställighet. Enligt Integritetsskyddsmyndighetens allmänna råd s. 44 kan det i vissa fall dock finnas anledning att kontakta gäldenären innan utslaget lämnas för verkställighet exempelvis när det har förflutit lång tid efter att utslaget meddelades.
Anmälaren har efter att Lowell har skickat ett kravbrev erlagt betalning enligt vad som angivits i brevet och informerat Lowell om att betalning skett. Det framstår som klart att anmälaren genom sitt meddelande givit uttryck för att hans uppfattning varit att han betalat hela det kvarstående fordringsbeloppet.
Inkassonämnden anser att Lowell i och för sig har haft rätt att driva in också det resterande beloppet (se uttalande dnr 217/2020 och 186/2020 samt prop. 1974:42 s. 78) avseende obetald ränta. Det har dock stått i strid med god etik i inkassoverksamhet att inte, mot bakgrund av anmälarens e-postmeddelanden, meddela gäldenären om restbeloppet innan fordran lämnades för verkställighet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
/Fredrik Engström/
Sekreterare
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Otrevligt bemötande samt rätt till information och avbetalningsplan
Anmälare: En privatperson
Inkassobolag: PS Inkasso och Juridik AB
Frågeställningar: Otrevligt bemötande samt rätt till information och avbetalningsplan
Anmälarens uppgifter
PS Inkasso och Juridik AB (”PS Inkasso”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom otrevligt och osakligt bemötande. Anmälaren har ringt till PS Inkasso för att diskutera en ackordsuppgörelse. Handläggaren har varit otrevlig och meddelat att om betalning inte sker kommer en ansökan om utmätning att ges in till Kronofogdemyndigheten.
Anmälaren har ringt in igen och bett att få prata med handläggarens chef för att diskutera handläggarens attityd, hot och utpressning. Anmälaren har inte fått prata med någon annan och har efter samtalet valt att betala skulden. Anmälaren har försökt ringa ytterligare gånger men med anledning av att det var röda dagar har han inte kommit fram.
Anmälaren har därefter fått ett krav från Kronofogdemyndigheten. Anmälaren har då ringt PS Inkasso igen och önskat information om skulden samt uppgift om vem som är borgenär. Anmälaren har inte erhållit önskad information utan blivit meddelad att han inte får kolla upp kravet eller borgenären och meddelats att han bara skall betala kravet.
Inkassobolagets uppgifter
PS Inkasso har tillbakavisat anmälarens påstående om att handläggare skulle ha hotat, pressat eller försökt ”sätta dit” anmälaren.
Anmälaren har varit i kontakt med PS Inkasso per telefon och önskat diskutera ackordsuppgörelser. Anmälaren har erhållit information om att det meddelats utslag i samtliga ärenden och att fordringsägarna inte har varit intresserade av att träffa en ackordsuppgörelse. I samtalet har handläggaren efterfrågat vad anmälaren kunde betala och fått besked att anmälaren inte kunde betala något alls. Handläggaren har då informerat om att en ansökan om utmätning skulle komma att ges in till Kronofogdemyndigheten. Detta har framförts i saklig och god ton. Några hot har inte framförts. Ansökan om utmätning har skickats in samma dag.
Anmälaren har ringt in ytterligare en gång och efterfrågat information om statusen på hans ärenden. Handläggaren som tog emot samtalet har informerat honom om ärendena och om vilka de aktuella fordringsägarna var. Sådan information har lämnats till anmälaren vid varje kontakttillfälle.
Några dagar senare har ansvarig chef ringt upp anmälaren med anledning av att denna har känt sig felbehandlad av PS Inkassos handläggare. Vid samtalet har ansvarig chef förklarat att samtliga ärenden kan återkallas om anmälaren betalar in alla avgifter i samtliga ärenden och att en betalningsplan därefter kan läggas upp. Någon inbetalning har därefter inte skett.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten bör vara saklig, tydlig och korrekt. Vidare bör gäldenären bemötas på ett hövligt sätt. Underlåtenhet att lämna vissa uppgifter kan stå i strid mot god etik i inkassoverksamhet (se t.ex. uttalande i dnr. 158/2018). PS Inkasso har i förevarande fall uppgett att de tydligt informerat anmälaren om befintliga ärenden samt vilka fordringsägarna har varit. Inkassonämnden ifrågasätter inte att så har skett.
PS Inkasso har redogjort för de kontakter som förevarit med anmälaren och har vidgått att anmälaren har informerats om att en ansökan om utmätning kommer att lämnas in till Kronofogdemyndigheten för det fall att betalning inte sker. Upplysningen har haft direkt relevans i de aktuella ärendena och kan inte anses utgöra en otillbörlig påtryckning.
Inom ramen för inkassoverksamhet förekommer regelmässigt hot om att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas i syfte att åstadkomma betalning. Det står inte i strid med god etik i inkassoverksamhet att framställa dylika hot under förutsättning att hotet avser en tillåten rättslig åtgärd som rent faktiskt kan komma att infrias samt att åtgärden som sådan kan antas medföra att betalning av en fordran helt eller delvis sker (se uttalande i dnr 204/2020).
Inkassobolag behöver inte vara tillgängliga för telefonsamtal under helgdagar.
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att PS Inkasso har handlagt ärendena i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
/Fredrik Engström/
Sekreterare
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Ospecificerade kostnader vid el-fordran
Anmälare: En privatperson
Inkassobolag: Visma Financial Solutions AB
Frågeställningar: Ospecificerade kostnader vid el-fordran
Anmälarens uppgifter
Visma Financial Solutions AB (”Visma”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att kräva anmälaren på 2 830 kronor för en fordran som ursprungligen uppgick till 410 kronor. Visma har vidare inte velat diskutera en avbetalningsplan och har inte heller förklarat vad de tillkommande kostnaderna avsett. Visma har också krävt betalt för hela fordran, inklusive kostnader, med hot om att elen annars stängs av.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälan avser tre klara och förfallna fakturor avseende elförbrukning. När betalning uteblev har Visma skickat två påminnelser och två inkassokrav till anmälaren. Anmälaren har därefter uppmanats att vidta rättelse enligt ellagen och debiterats även för detta.
Visma har därefter skickat underrättelse om frånkoppling av el till anmälaren samt till socialförvaltningen och kostnader härför påfördes anmälarens skuld. Anmälaren har blivit meddelad att det delgivningskvitto som bifogats rättelseanmaningen skulle undertecknas och returneras till Visma.
Anmälaren har därefter kontaktat Visma för att diskutera en avbetalningsplan varpå Visma har informerat anmälaren att en förutsättning för att en avbetalningsplan skulle komma på fråga var att anmälaren först skickade in ett undertecknat delgivningskvitto. När så inte skett har Visma anlitat en delgivningsman som delgivit anmälaren rättelseanmaningen och kostnaden för detta har lagts till anmälarens skuld. Efter att anmälaren blivit personligen delgiven har han betalat fordran. Större delen av kostnaderna har tillkommit på grund av att anmälaren inte skrev under delgivningskvittot självmant.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
En borgenär äger enligt 11 kap. 3 och 4 §§ ellagen, rätt att debitera en konsument sådana kostnader som är förknippade med uppmaningar om att vidta rättelse, meddelanden till socialnämnden samt kostnader för avstängningsåtgärder. Det finns därför ingen anledning att rikta kritik mot Visma i anledning av att kostnaderna har debiterats.
Anmälaren har emellertid uttryckt att han inte förstår hur kostnaderna tillkommit eller vad de avser. Enligt god inkassosed skall all information till en gäldenär – skriftlig eller muntlig – vara saklig, tydlig och korrekt. När gäldenären efter att ett inkassoförfarande inletts debiteras kostnader bör gäldenären ges förutsättningar att förstå vad kostnaderna avser, exempelvis genom information som lämnas i kravbrev. Inkassonämnden delar anmälarens uppfattning att det inte av de utsända kravbreven tydligt kunnat utläsas vad de debiterade kostnaderna avsett i alla delar. Visma har i detta avseende agerat i strid med god etik.
Det finns slutligen inget skäl att rikta någon kritik mot Visma i anledning av att bolaget inte velat diskutera en uppgörelse med anmälaren.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
/Fredrik Engström/
Sekreterare
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Invändning om betalning har inte kontrollerats och inkassokrav har trots det vidhållits
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Invändning om betalning har inte kontrollerats och inkassokrav har trots det vidhållits
Anmälarens uppgifter
Alektum Group AB (”Alektum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ett inkassobrev trots att en del av varorna returnerats. Efter kontakt med fordringsägaren fick hon uppgift om vilket belopp hon skulle betala och erlade betalning. När hon sedan kontaktade Alektum fick hon besked att det ursprungliga inkassokravet kvarstod. Vid samtalet kom de överens om att hon skulle skicka in returkvittot och att ärendet skulle vara vilande i avvaktan på det. Efter att hon skickat in returkvittot fick hon besked från Alektum att det ändå kvarstod ett belopp att betala. Hon betalade beloppet men fick sedan ett nytt krav från Alektum på ytterligare en summa. Också det beloppet betalade hon in. Detta innebär att hon betalat för hela det ursprungliga köpet men endast fått den vara som hon inte returnerat. Alektums hantering ifrågasätts mot bakgrund av att såväl säljföretaget som Alektums uppdragsgivare uppgett att hon har betalat det hon ska.
Inkassobolagets uppgifter
Alektum har uppgett att handläggaren brutit mot de rutiner som gäller för liknande fall och att vederbörande inte heller utfört den utredning som åvilar Alektum på ett korrekt sätt. Ärendet utreds internt för att bedöma om omplacering ska ske av den ansvariga handläggaren eller om ytterligare utbildning kan anses tillräckligt.
Alektum kommer att återbetala den summa som överstiger det korrekta kravet och utöver det kompensera anmälaren med 1 500 kr för de besvär som detta orsakat henne.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Det strider mot god etik i inkassoverksamhet att driva in fordringar som är oklara eller uppenbart ogrundade. Normalt sett kan ett inkassobolag lita på de uppgifter en borgenär lämnar om skulden. I detta fall borde de uppgifter som anmälaren lämnat om betalning ha kontrollerats. Så har inte skett. Alektum har vidgått att handläggaren agerat felaktigt.
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att Alektum handlagt ärendet i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Inkassoverksamhet ska följa gällande lagstiftning och bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Detta förutsätter att handläggare ges en utbildning som gör det möjligt för dem att leva upp till de krav som ställs. Nämnden noterar att Alektum uppmärksammat frågan.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren