Ackordsuppgörelse avseende preskriberade fordringar m.m.

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Svea Inkasso AB

Anmälarens uppgifter

Hon har känt sig lurad att hon träffade en ackordsuppgörelse avseende mer än tio år gamla skulder. På grund av att hon under ett antal år inte varit bosatt på sin folkbokföringsadress har hon inte fått några kravbrev alls. Skulderna är därför preskriberade. Ackordsuppgörelsen har inte innehållit datum för när skulderna uppkom eller övriga specifikationer som behövs för att kunna identifiera skulderna. Vid kontakt med inkassobolaget med begäran om återbetalning har bemötandet av henne varit förskräckligt och bolaget har menat att när skulden har blivit betald finns inget att göra åt saken.

Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet och hon yrkar att inbetalda belopp återbetalas.

Inkassoombudets uppgifter

Svea Inkasso AB har i de aktuella inkasseringsärendena inledningsvis varit inkassoombud åt två olika borgenärer. Fordringarna har under handläggningstiden överlåtits till Svea Ekonomi AB.

Handläggningen har omfattat fyra fordringar som uppkom under åren 2004 respektive 2007. Svea Inkasso har löpande och med årlig regelbundenhet från år 2004 till 2013 utställt 16 respektive 10 kravbrev avseende de respektive fordringarna till Anmälaren. Samtliga brev har haft ett sådant innehåll att de varit preskriptionsavbrytande och endast en försändelse (första försändelsen under år 2011) har kommit i retur. Svea Inkasso har dessutom i brev till Anmälaren informerat om att fordringarna överlåtits till Svea Ekonomi AB med angivande av uppgifter som möjliggör identifikation av fordran.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och kan inte besluta om återbetalning på sätt Anmälaren har begärt.

Är fordringarna preskriberade?

Svea Inkasso har lämnat en detaljerad redogörelse för hur kravverksamheten har bedrivits. Anmälaren har inte invänt mot Svea Inkassos redogörelse och Inkassonämnden anser att den kan läggas till grund för bedömningen.

Enligt 5 § 2 preskriptionslagen (1981:130) avbryts preskription genom att gäldenären får ett skriftligt krav om fordringen från borgenären. Av bestämmelsen följer att borgenären står risken för att ett brev med krav inte når gäldenären och preskriptionen därmed inte avbryts. Men borgenären behöver inte visa att gäldenären efter att ha tagit emot brevet faktiskt har läst det.

Svea Inkasso har skickat ett större antal kravbrev till Anmälarens folkbokföringsadress och endast ett brev har kommit i retur. Risken för att inget av de övriga breven beträffande de fyra fordringarna har kommit fram till adressaten får anses försumbar. Anmälaren har haft anledning att bevaka sin post på folkbokföringsadressen. Även om hon inte bott på adressen ska en försändelse som delats ut där anses ha nått henne (se Högsta domstolens dom NJA 2012 s. 172).

Mot den redovisade bakgrunden anser Inkassonämnden att Svea Inkasso inte kan anses ha brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att träffa en ackordsuppgörelse avseende de sju fordringarna.

Specifikation av fordran i ackordsuppgörelsen

Det finns inga lagstadgade formkrav på en ackordsuppgörelse. Det ligger dock i sakens natur att uppgörelsen bör innehålla tillräcklig information om de skulder som omfattas av uppgörelsen så dessa kan identifieras. I förevarande fall är fyra ärendenummer angivna. Dessa ärendenummer motsvara numren på de fyra fordringar som anmälaren har fått kravbrev om. Inkassonämnden anser att ackordsuppgörelse innehåller tillräcklig information och att Svea Inkasso inte heller i detta avseende har brutit mot god etik i inkassoverksamhet.

Bemötande

Inkassonämnden vill rent allmänt framhålla att det åligger ett inkassoombud att iaktta saklighet och korrekthet vid kontakt med gäldenären. Vad Anmälaren har anfört föranleder inget ytterligare uttalande.

Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.