Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestridd fordran

Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestridd fordran, hänvisning till en obevakad
e-postadress, förbigående av ombud samt otillbörligt hot

Anmälarens uppgifter

Sergel Kredittjänster AB (Sergel) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att ansöka om betalningsföreläggande avseende en sakligt bestridd fordran. Bestridandet har skickats både till fordringsägaren och till Sergel innan Sergel skickade in ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden.

Sergel har i telefonkontakter med anmälarens ombud som är advokat anvisat anmälaren till e-postadresser vilka inte har bevakats. I autosvar har endast angetts att kommunikationen via aktuell e-postadress skulle upphöra inom kort. Sergel har fortsatt skicka kravbrev till anmälaren direkt trots att en advokat anmält sig som ombud för anmälaren och meddelat att kontakterna framgent bör ske med honom.

Sergel har framställt otillbörliga hot då bolaget i sina skrifter lämnat information om att en juridisk person får betalningsanmärkning redan i samband med ansökan om betalningsföreläggande trots att anmälaren inte är en juridisk person.

Sergel ska tvingas att betala skadestånd.

Inkassobolagets uppgifter

Sergel har mottagit ett bestridande per telefon i ärendet och har, efter avstämning med fordringsägaren, skickat ett brev till anmälaren där bestridandet bemöttes och det angavs att kravet vidhölls. Det framgick i brevet att anmälaren måste återkomma senast ett visst datum med betalning eller med besked om att anmälaren stod fast vid bestridandet, med risk för att ärendet annars skulle komma att överlämnas till Kronofogdemyndigheten genom ansökan om betalningsföreläggande.

Anmälaren har skickat bestridanden och anmälan av ombud till en gammal e-postadress som har varit obevakad. E-post har också skickats till en manuellt bevakad e-postadress varifrån e-posten har vidarebefordrats till samma obevakade e-postadress där den inte hanterats. Det autosvar som skickats ut i samband med mottagande av e-posten har inte på ett tydligt sätt kommunicerat att e-postadressen inte längre var en fungerande kommunikationskanal.

En ansökan om betalningsföreläggande har mycket riktigt lämnats in till Kronofogdemyndigheten efter det att Sergel mottagit ovannämnda e-post. Efter att anmälaren har bestritt ansökan om betalningsföreläggande, och efter instruktion från fordringsägaren, har ansökan återkallats och ärendet avslutats.

Anmälaren har uppfattat det som ett otillbörligt hot att det i brevet till henne har angivits att en juridisk person får en betalningsanmärkning redan i samband med ansökan om betalningsföreläggande samt ytterligare en betalningsanmärkning i händelse av utslag. Brevtypen skickas till både juridiska och fysiska personer. Angiven information har varit korrekt och utgör inte något otillbörligt hot.

Inkassonämndens bedömning

Anmälaren har begärt skadestånd. Inkassonämnden saknar möjlighet att utdöma skadestånd och avvisar därför anmälan i den delen.

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Brister i kommunikationen

Av uppgifter från anmälarens advokat, vilka det inte finns anledning att ifrågasätta, framgår att denne fått felaktig information från Sergels handläggare genom att denne hänvisat till en ej bevakad e-postadress vid telefonsamtal. Samtliga kommunikationsvägar som anvisas en gäldenär måste naturligtvis bevakas. Ombudet har förvisso fått ett autosvar vid avsändandet av e-postmeddelande, men Sergel har medgett att informationen i autosvaret har varit missvisande och inte tydligt angivit att brev till den aktuella adressen inte skulle komma att läsas. Sergels agerande har i denna del stått i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestridd fordran

Sergel har förklarat att bolaget har mottagit bestridanden som har skickats till en av Sergel hänvisad e-postadress. Bestridandena får därför anses ha varit Sergel tillhanda innan ansökan om betalningsföreläggande lämnades till Kronofogdemyndigheten. Att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten avseende en fordran mot vilken det riktats en sakligt grundad invändning är inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet (se exempelvis uttalande 171/2019 samt Datainspektionens allmänna råd s. 37). Sergel har således även i denna del handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Förbigående av ombud

Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om förbigående av ombud (se uttalande 162/2018). Den mot vilken en inkassoåtgärd vidtas äger rätt att ställa ett ombud för sig. Sedan inkassoombudet fått kännedom om att ett ombud utsetts bör inkassoombudet inte söka kontakt direkt med gäldenären, om det inte är fråga om en åtgärd som av legala skäl måste ske direkt i förhållande till gäldenären, exempelvis vid preskriptionsavbrytande försändelser, eller om det annars av särskilda skäl bedöms nödvändigt, exempelvis då ett ombud uppvisar oskicklighet eller olämplighet. Sker kontakt med gäldenären direkt bör ombudet i normalfallet underrättas.

I det aktuella ärendet har brev rörande bestridandet skickats till gäldenären efter det att ombudet anmält sig. Att Sergel inte uppmärksammat ombudsanmälan som skett till Sergels e-postadress ursäktar inte Sergels förbigående av ombudet. Inkassonämnden anser att Sergel har handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet även i detta avseende.

Otillbörligt hot

Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och att det därvid ska iakttas att gäldenär inte vållas onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.

Inom ramen för inkassoverksamhet förekommer regelmässigt hot om att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas i syfte att åstadkomma betalning. Det står inte i strid med god etik i inkassoverksamhet att framställa dylika hot under förutsättning att hotet avser en tillåten rättslig åtgärd som rent faktiskt kan komma att infrias samt att åtgärden som sådan kan antas medföra att betalning av en fordran helt eller delvis sker.

Formuleringen avseende betalningsanmärkning för juridisk person är saklig och korrekt och det framgår också klart att informationen inte riktar sig till fysiska personer. Upplysningen kan synas onödig i sammanhanget men kan inte anses utgöra en otillbörlig påtryckning.  Sergel har således inte handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet i denna del.

Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren och Elisabet Malmström