Juristkommittén sammanträder
Juristkommittén sammanträder 26 november 2024, kl: 10.00-12.00.
Juristkommittén sammanträder 26 november 2024, kl: 10.00-12.00.
Juristkommittén sammanträder 16 september 2024, kl: 13.00-15.00.
Svensk Inkasso har genom remiss den 5 maj 2024 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Finansdepartementets promemoria ”Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden”.
Svensk Inkasso lämnar förslaget utan erinran, med följande kommentarer.
Lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter reglerar inte bara kreditgivning utan även kreditförmedling. Det framgår av promemorian att ett flera av de bolag som idag har tillstånd enligt lagen inte bedriver någon utlåningsverksamhet alls, utan endast kreditförmedling.
Det förefaller enligt Svensk Inkassos uppfattning inte omedelbart ändamålsenligt att ett sådant företag, som varken bedriver in- eller utlåningsverksamhet, skall behöva beviljas tillstånd som kreditinstitut för att bedriva verksamheten fortsättningsvis. Skälen för en sådan ordning bör därför utvecklas.
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Visma Amili AB
Frågeställningar: Kravbrev trots amorteringsplan
Anmälaren menar att han har kommit överens om en avbetalningsplan med Visma Amili AB (”Amili”) som har inneburit att anmälaren skulle betala så mycket som anmälaren kunde varje månad. Trots att parterna har kommit överens om en avbetalningsplan har anmälaren mottagit flertal kravbrev från Amili och av denna anledning anser anmälaren att Amilis handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Till sin anmälan har anmälaren bilagt kopia på utdrag från Amilis kundwebb och på gjorda avbetalningar.
Anmälaren har för närvarande ett flertal öppna ärenden som har legat på efterbevakning hos Amili.
Anmälaren har i augusti 2023 kontaktat Amili med önskemål om att få delbetala den totala skulden med 600 kronor i månaden, vilket Amili har accepterat. Någon avbetalningsplan var inte aktuell då en sådan avbetalningsplan skulle sträcka sig över mer än 20 år. Således har ingen avbetalningsplan upprättats utan anmälaren skulle, med start i slutet av september 2023, utan anfordran betala enligt betalningsinstruktioner som Amili gav anmälaren.
Anmälaren har därefter i slutet av varje månad i enlighet med vad som överenskommits betalat 600 kronor som avräknats mot kapitalbelopp på fem av anmälaren ärenden. Efter varje delbetalning har restkrav avseende i respektive ärende resterande kostnader och dröjsmålsränta skickats till anmälaren. Om ett ärende inte omfattats av upprättad amorteringsplan skickats det per automatik ett restkrav avseende resterande obetalt belopp till gäldenären.
Amili har meddelat anmälaren att han kan bortse från restkraven.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt god inkassosed ska all information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamhet vara saklig, tydlig och korrekt. När en avbetalningsuppgörelse träffas bör en bekräftelse sändas eller lämnas till gäldenären där alla eventuella villkor som omfattas av betalningsuppgörelsen framgår (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 265/2021). Detta gäller även om uppgörelsen endast gäller under viss tid.
Genom korrespondensen mellan Amili och anmälaren står det enligt Inkassonämnden klart att någon form av överenskommelse om avbetalning träffats. Inkassonämnden anser dock att det, mot bakgrund av de tvetydiga besked som lämnats från Amili rått oklarhet kring vilka betalningsvillkor och övriga villkor som varit gällande. Amili förefaller inte heller ha bekräftat överenskommelsen i skrift. Amilis agerande har därför stått i strid med god etik.
Mot bakgrund av att en överenskommelse i praktiken har förelegat har det också stått i strid med god etik att utsända restkravsbrev på det sätt som skett.
Det finns av dessa anledningar skäl att rikta kritik emot Amilis handläggning av ärendet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Ropo Capital Sweden AB
Frågeställningar: Otillbörlig påtryckning efter bestridande
Anmälaren har inte mottagit någon faktura utan har i stället direkt mottagit ett inkassokrav från Ropo Capital Sweden AB (”Ropo”). När anmälaren därefter har kontaktat Ropo i avsikt att bestrida inkassokravet, har Ropo informerat anmälaren om att de inte ville ta emot anmälarens bestridande och uppmanat anmälaren att reglera fordran omgående.
Anmälaren anser att Ropos handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Ropo mottog den 6 mars 2024 ett uppdrag att driva in en obetald och förfallen fakturafordran. I enlighet med uppdraget upprättades en betalningspåminnelse som skickades till anmälaren via Kivra den 7 mars 2024. Vid denna tidpunkt hade Ropo således inte tillställt anmälaren ett inkassokrav.
Samma dag, den 7 mars 2024, framställde anmälaren en invändning mot fordran per telefon med hänvisning till att anmälaren inte erhållit den ursprungliga fakturan via Kivra. Efter samtalet mottog Ropo ett skriftligt klagomål rörande hanteringen av bestridandet.
Med anledning av anmälarens klagomål vidtogs en intern utredning vilket bland annat innefattade att Ropo lyssnade på det inspelade telefonsamtalet. Genom denna utredning har följande kunnat konstateras. Ropo har delvis brustit i sitt bemötande under telefonsamtalet. Kundtjänsten bekräftade visserligen att bestridandet var noterat men var inte tydlig nog i denna del. Samtalet kom i stället att fokusera på risk- och ansvarsfördelningen vilket resulterade i att parterna talade förbi varandra. Ropo har med anledning av detta beslutat om extrainsatta utbildningsmoment med kundtjänst gällande hanteringen av bestridanden och hur detta ska kommuniceras.
På grund av att ärendet inte markerats som bestritt har ett inkassokrav av misstag avsänts till anmälaren den 15 mars 2024.
Ropo har till sitt yttrande bilagt betalningspåminnelse, registerutdrag och en ljudinspelning av samtalet mellan anmälaren och Ropo.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet. Åtgärder som vidtagits utanför inkassoverksamhet omfattas inte av Inkassonämndens granskning. Detta innebär att Inkassonämnden saknar möjlighet att uttala sig avseende anmälan i de delar som avser de kontakter som förevarit mellan anmälaren och Ropo under handläggningen av påminnelseärendet.
Inkassokrav avsändes enligt Ropo den 15 mars 2024. Någon kopia av kravet har inte givits in av någon av parterna.
En inkassoåtgärd bör normalt inte vidtas innan gäldenären har underrättats om att han är betalningsskyldig genom en faktura eller på annat sätt. Det är tillräckligt att en sådan underrättelse skickas till gäldenärens folkbokföringsadress eller annan fysisk eller digital adress som gäldenären har anvisat. Om fakturan har skickats till en sådan adress krävs det inte att borgenären kan bevisa att fakturan faktiskt kommit gäldenären till handa (jmf. prop. 1980/81:10 s. 150).
Anmälaren har uppgett att hon inte nåtts av någon faktura innan inkassokravet avsänts. Även om ingen fakturakopia givits in i ärendet framgår det av i övrigt ingivna handlingar att en betalningspåminnelse i vart fall tillställs anmälaren. Det finns därför inte anledning att kritisera Ropo i denna del.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte heller vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Om en tidigare framställd invändnings innehåll gör att det finns sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller framstår som obefogad på ett sådant sätt som framgår av 8 § inkassolagen bör därför inget inkassokrav skickas. När ett inkassobolag åtagit sig att hantera en borgenärs betalningspåminnelser får inkassobolaget, när inkassokrav sedermera avsänds, normalt anses ha full kännedom om vad som framkommit i kontakterna med gäldenären under denna hantering.
Av 6 § inkassolagen framgår att rättslig åtgärd med anledning av fordran som huvudregel ej får vidtas förrän gäldenären tillställts ett inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen.
Ropo har inte på grund av den invändning som framställts efter betalningspåminnelsen haft anledning att anta att det skulle finnas sannolika skäl för att fordran inte var lagligen grundad eller på annat sätt var obefogad. Enbart den omständigheten att fordran var bestridd utgör inte ett hinder mot att skicka ut ett inkassokrav.
Ropo har således inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, och Per Holmgren
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Inkassoåtgärd trots bestridande
Anmälaren menar att han har erhållit en påminnelse från borgenären vilken han bestred dagen efter mottagandet. Därefter har anmälaren trots detta mottagit ett inkassokrav från Intrum Sverige AB (”Intrum”). Anmälaren menar även att han inte har kommit överens om att betala fordran och han har inte beställt någonting från borgenären.
Anmälaren anser att Intrums handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har till anmälan bilagt kopia av påminnelse och inkassokrav.
Intrum har agerat i linje med god etik. Anmälarens ärende har hanterats skyndsamt och i enlighet med gällande regelverk.
Intrum har lämnat all nödvändig information till anmälaren samt besvarat anmälarens förfrågningar utan oskäligt uppehåll. Då borgenären och anmälaren inte är överens om fordringsanspråket, är Intrum förhindrade från att vidta ytterligare inkassoåtgärder i ärendet.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämnden har i flera tidigare uttalanden ansett att det är förenligt med god etik i inkassoverksamhet att avsända inkassokrav också ifall när en fordran har blivit bestridd dessförinnan, så länge fordran inte framstår som uppenbart ogrundad (jmf. 8 § inkassolagen och Inkassonämndens uttalande i ärende med dnr. 208/2020)
I fall där inkassobolaget känner till att en saklig invändning framställts innan kravbrevet avsänts bör ett sådant inkassokrav emellertid inte innehålla något hot om annan rättslig åtgärd än att ansökan om stämning kan komma att inges vid utebliven betalning (jmf. Inkassonämndens uttalande i ärende med dnr. 380/2022).
Av ingivna handlingar förefaller anmälarens bestridande ha skett till Intrum först efter att inkassokravet avsänts. Intrum har således inte i agerat i strid med god etik genom att avsända kravet på det vis som skett.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Coeo Inkasso AB
Frågeställningar: Otillbörlig påtryckning efter bestridande m.m.
Anmälaren menar att hon vid tidigare tillfälle har bestritt fordran till borgenären men trots detta har fordran överlämnats till coeo Inkasso AB (”Coeo”) för indrivning och anmälaren har tillställts ett inkassokrav.
Anmälaren har därefter invänt mot inkassokravet genom Coeos chatt, omedelbart efter att hon mottagit detta och därefter ytterligare en gång efter att Coeo avsänt ytterligare ett kravbrev till henne.
Anmälaren anser att Coeos handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har till anmälan bilagt kopior på tidigare bestridande och inkassokrav.
Den 6 mars 2024 har Coeo mottagit ett uppdrag att driva in en utestående fordran mot anmälaren. Ett inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen har upprättats och skickats till anmälaren. Därefter har anmälaren den 19 mars 2024 framfört en invändning mot kravet till Coeo.
Handläggaren har efter genomgång av anmälarens invändning gjort bedömningen att ytterligare information från borgenären behövdes för att komma vidare i utredningen av ärendet och har kontaktat borgenären den 21 mars 2024. Samma dag har anmälaren kontaktats och informerats om att ärendet lagts vilande i väntan på svar från borgenären.
Borgenären har sedermera meddelat att ärendet har återkallats och Coeo har då avslutat ärendet samt har återkopplat till anmälaren.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Om invändningens innehåll gör att det finns sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller framstår som obefogad på ett sådant sätt som framgår av 8 § inkassolagen bör inget inkassokrav skickas.
Enligt god inkassosed får inkassokrav dock normalt skickas även om gäldenären dessförinnan har invänt mot fordran (jmf. IMY:s tidigare gällande allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen s. 28) under förutsättning att det inte föreligger sådana förhållanden som anges i 8 §. En invändning om att retur har skett innebär i normalfallet inte att en fordran inte är lagligen grundad eller att den är obefogad.
Avsändandet av inkassokravet har därför inte utgjort en otillbörlig påtryckning (se Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 340/2022) och har inte stått i strid med god etik.
Inkassobolag har efter att en sakligt grundad invändning framställts en skyldighet att utreda huruvida invändningen har fog för sig och därefter underrätta gäldenären om borgenärens inställning. Under den tid som utredningen pågår bör inga ytterligare inkassoåtgärder vidtas mot gäldenären i anledning av den aktuella fordran. Det står dock inte i strid med god etik att lämna information till en gäldenär avseende hur den vidtagna utredningen framskrider.
Anmälaren har påstått att ytterligare ett kravbrev skickats efter att hennes första bestridande gavs in till Coeo. Coeo har emellertid inte uttryckligen bemött detta påstående och anmälaren har inte heller bifogat någon kopia på brevet. Det är därför inte möjligt för Inkassonämnden att uttala sig om Coeos eventuella agerande i denna del.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Bristande kommunikation
Anmälaren menar att Sergel Kredittjänster AB (”Sergel”) har brustit i sin kommunikation till anmälaren, att kravbreven som har skickats till honom har varit otydliga och att skulden har ökat trots att anmälaren successivt har betalat fordran.
Anmälaren anser att Sergels handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Till anmälan har anmälaren bilagt kopia på informationsbrev från Sergel och en egen reskontra. I informationsbrevet kan man utläsa information så som fordringsägare, ärendenummer, ursprungligt kapitalbelopp, återstående kapitalbelopp, återstående ränta och återstående kostnader.
I juni 2019 har en avbetalningsplan upprättats i samråd mellan anmälaren och Sergel. Anmälaren har därefter erlagt betalningar om 1 300 kronor i månaden mellan juni 2019 och februari 2020, med undantag för betalningen i december 2019 som aldrig har mottagits. Därefter har betalningarna upphört.
I maj 2020 har Sergel mottagit en betalning om 5 000 kronor och därefter har anmälaren månatligen erlagt betalning om 1 132 kronor från maj 2020 till och med februari 2024 även om betalningarna har erlagts med visst dröjsmål under vissa månader. Delbetalningarna har i första hand avräknats mot förfallen ränta enligt 9 kap. 5 § handelsbalken. Mot bakgrund av skulden och räntans storlek har en större del av varje delbetalning enbart avräknats mot ränta de första månaderna.
Orsaken till att anmälaren har betalat ett högre belopp än det utbetalda lånebeloppet är räntans storlek. Det aktuella avtalet har en kreditränta om 29,04 %. Eftersom avbetalningsplanen har löpt under en längre tid har räntan uppgått till ett högt belopp.
Då avbetalningsplanen inte följts har den upphört att gälla. Sergel har därefter ingivit en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten.
Utöver invändning mot skuldens storlek har anmälaren även uppgivit att Sergel brustit i sin kommunikation och skickat otydliga fakturor till anmälaren. Sergel är av uppfattningen att de har besvarat anmälarens meddelanden utan dröjsmål. Sergel har därtill skickat anmälaren brev som innehållit tydliga uppgifter om skulden, vad den avsett för poster och hur betalning kan ske.
Sergel har till sina yttranden bilagt kopia på underlag för överenskommelse om avbetalningsplan, reskontra, underlag från Sergels inkassosystem och avbetalningsplan.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 9 kap. 5 § handelsbalken gäller att en borgenär, om inte annat avtalats, alltid har rätt att avräkna en inbetalning mot upplupen ränta. Ett inkassobolag behöver därför inte, oavsett gäldenärens önskan avräkna en betalning mot kapitalbeloppet innan räntan är betald. God inkassosed innebär dock att en gäldenärs önskan att destinera sin betalning på ett sådant sätt att avräkning sker mot kapitalbelopp innan avräkning sker mot debiterade kostnader ska respekteras (se IMY:s tidigare gällande allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen s. 45).
Inkassonämnden uppfattar det som att anmälaren inte har uttryckt någon önskan om att respektive betalning skulle avräknas på något särskilt vis av Sergel. Av denna anledning kan Sergel inte anses ha avräknat betalningarna på ett felaktigt sätt och därför inte anses ha agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Andra typer av kravbrev än inkassokrav behöver inte utformas på det vis som föreskrivs i 5 § inkassolagen. Innehållet bör dock alltid vara sådant att gäldenären med ledning av uppgifterna kan identifiera vilken fordran som avses och vad som i övrigt görs gällande.
Av det brev som Sergel tillställt anmälaren, som anmälaren bilagt sin anmälan, och som båda parterna hänvisat till, kan man bland annat utläsa ärendenummer, fordringsägare och en redovisning av kvarstående belopp. Inkassonämnden gör bedömningen att informationen som kommunicerats i brevet får anses tillräcklig för att anmälaren skulle kunna identifiera vilken fordran som avsetts och vad som gjorts gällande. Sergel kan således inte anses har agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Charlotte Strandberg och Pierre Gyllner
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Inkasso AB Marginalen
Frågeställningar: Rätt till avbetalningsplan
Anmälaren menar att Inkasso AB Marginalen (”Marginalen”) har överlämnat en fordran till Kronofogdemyndigheten trots att anmälaren skulle ha återkommit med ett förslag om avbetalningsplan. Därefter har Marginalen inte velat nå en överenskommelse om avbetalningsplan som har varit förenlig med anmälarens ekonomiska situation. Anmälaren har uppfattat Marginalens bemötande som otrevligt.
Anmälaren anser därför att Marginalens handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet och anser att de inte bör få behålla sitt inkassotillstånd.
Då anmälaren inte har erlagt betalning i enlighet med villkoren för fordran, har fordran överlämnats till Marginalen för indrivning. Därefter har ett inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen skickats till anmälaren. Då ingen betalning erhölls, har en ansökan om betalningsföreläggande ingivits till Kronofogdemyndigheten. Betalningsföreläggandet kunde dock inte delges anmälaren, varför Kronofogdemyndigheten har utfärdat ett hinderbevis.
I syfte att tillvarata fordringsägarens rätt till betalning har en ansökan om stämning med kungörelsedelgivning ingivits till tingsrätten. Fordran fastställdes genom tredskodom.
Efter att fordran fastställts, har inkassoärendet varit föremål för så kallad efterbevakning där regelbundna solvenskontroller har gjorts i syfte att kontrollera anmälarens återbetalningsförmåga. I januari 2024 har det bedömts att anmälarens betalningsförmåga var tillräcklig varför en ansökan om utmätning har ingivits till Kronofogdemyndigheten.
Därefter har anmälaren kontaktat Marginalen och har då uppgett att han ville att ansökan om utmätning skulle återkallas. Anmälaren har under samtalet informerats om att en återkallelse enbart skulle komma att ske om anmälaren gjorde en första inbetalning motsvarande de utdömda kostnaderna i tingsrättsmålet. Parterna har därefter upprättat en tidsbegränsad avbetalningsplan om 5 000 kronor per månad.
Anmälaren erlade överenskommen betalning varvid utmätningsansökan återkallades från Kronofogdemyndigheten. Anmälaren har därefter erlagt en betalning enligt avbetalningsplanen men därefter har ingen betalning influtit.
Anmälaren har därefter kontaktat Marginalen för att omförhandla avbetalningsplanen men blivit informerad om att en omförhandling inte är aktuellt innan den tidsbegränsade avbetalningsplanen har löpt ut.
Anmälaren har i samtal och e-post bemötts på ett korrekt vis. Handläggaren har lagt sig vinn om att bemöta anmälaren på samma vis som man bemöter alla gäldenären, med lugna och faktabaserade svar.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämnden saknar behörighet att avgöra om ett inkassotillstånd ska återkallas. Denna del av anmälan lämnas därför utan avseende.
Avbetalningsplanens funktion är att ge en gäldenär möjlighet att återbetala en skuld över tid utan risk för att ytterligare inkassoåtgärder eller rättsliga åtgärder vidtas. Avbetalningsplaner får vara tidsbegränsade (jmf. Integritetsskyddsmyndighetens tidigare allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen s. 35). Det står inte i strid mot god etik i inkassoverksamhet att en borgenär eller ett inkassobolag, efter att en tidsbegränsad avbetalningsplan löpt ut, vägrar att upprätta ytterligare betalnings- och ackordsuppgörelser med gäldenären (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 260/2021). Inte heller anser Inkassonämnden att ett inkassobolag är skyldigt att acceptera förändringar i en tidsbegränsad avbetalningsplan under den tid denna löper. Marginalens handläggning har således varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten bör vara saklig, tydlig och korrekt. Vidare bör gäldenären bemötas på att hövligt sätt. Marginalen har uppgett att de kontinuerligt bemött anmälaren på ett hövligt sätt och lämnat tydliga svar. Ord står alltså mot ord rörande hur bemötandet skett. Inkassonämnden saknar, mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet, därför möjlighet att uttala sig om huruvida Marginalens bemötande varit förenligt med god etik eller ej.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Coeo Inkasso AB
Frågeställningar: Bristande utredning av bestridande
Anmälaren menar att man den 22 januari 2024, som var förfallodagen, har erlagt betalning för det fulla skuldbeloppet till borgenären. Betalningen har inte registrerats hos borgenären då inbetalningen hade erlagts med ett felaktigt OCR-nummer. Anmälaren har, efter att ha tagit emot ett inkassokrav, anfört till coeo Inkasso AB (”Coeo”) att betalning hade erlagts men Coeo har varit ovillig att utreda bestridandet.
Anmälaren anser att Coeos handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har till sin anmälan bilagt kopia på betalningsunderlaget.
Den 15 februari 2024 har Coeo mottagit ett uppdrag att driva in en utestående fordran mot anmälaren. Ett inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen har upprättats och skickats till anmälaren. Anmälaren har den 20 februari 2024 invänt han redan hade erlagt full betalning av ärendet till borgenären och inkom med en betalningskvittens.
Handläggare har undersökt underlaget från anmälaren och har då noterat att beloppet har betalats med angivande av fel OCR-nummer. Coeo har då meddelat anmälaren att betalningsansvaret i ärendet kvarstår och har rekommenderat anmälaren att själv kontakta borgenären avseende betalningen som anmälaren erlagt till dem för att undersöka var dessa pengar bokförts.
Den 27 februari 2024 har anmälaren kontaktat Coeo per telefon och undrat varför ärendet inte har avslutats. En handläggare har då återigen informerat anmälaren om att betalningsskyldigheten kvarstår.
Den 29 februari 2024 har full betalning inkommit och ärendet har avslutats.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
En sakligt grundad invändning innebär att gäldenären åberopar en omständighet som skulle kunna medföra att gäldenären är befriad från betalningsansvar. En invändning om att betalning redan skett är normalt alltid att betrakta som saklig.
När ett inkassobolag tar emot en sakligt grundad invändning innebär god etik en skyldighet att i första hand utreda huruvida den framställda invändningen har fog för sig eller ej genom att inhämta uppgifter från borgenären och därefter underrätta gäldenären om borgenärens inställning (jmf. Integritetsskyddsmyndighetens tidigare gällande allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen s. 19). Vidhåller gäldenären sin invändning bör ärendet överlämnas till domstol eller avslutas.
Coeo förefaller inte själva ha utrett anmälarens framställda sakliga invändning när den inkom, vilket innebär att gäldenären inte heller fått något klart besked om huruvida den betalning som erlagts – om än med felaktigt angivna uppgifter – avräknats mot den aktuella fordran eller hur betalningen annars bokförts.
Coeos underlåtenhet att vidta en sådan utredning har stått i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: Svea Inkasso AB med särskilt företagsnamn Hojab
Frågeställningar: Långsam distribution av inkassokrav m.m.
Anmälaren har vid flera tillfällen inte mottagit fakturor från Svea Inkasso AB med särskilt företagsnamn Hojab (”Hojab”) och ibland har anmälaren erhållit dem efter förfallodatum. Därefter har Hojab utfärdat inkassokrav som även dessa har nått anmälaren efter förfallodatum. Fordringarna har vid överlämnande till Kronofogdemyndigheten överstigit fordrans faktiska belopp.
Anmälaren har i anmälan uppgivit ett aktnummer avseende ett specifikt ärende.
Anmälaren anser att Hojabs handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Det aktuella ärendet har avsett en kontrollavgift vid felparkering om 850 kronor. Kontrollavgiftsfaktura har utfärdats den 24 november 2023 med förfallodag den 2 december 2023.
En betalningspåminnelse har tillställts anmälaren den 7 december 2023 med sista betalningsdag den 17 december 2023. Betalning om 600 kronor har därefter bokförts den 15 december 2023.
Ett inkassokrav avseende resterande 250 kronor av kontrollavgiften, 60 kronor i påminnelseavgift samt 180 kronor i inkassoavgift har tillställts anmälaren den 9 januari 2024 med sista betalningsdag den 17 januari 2024. Ärendet har överlämnats till Kronofogdemyndigheten den 23 januari 2024 och ytterligare 680 kronor har tillkommit.
Påminnelse och inkassokrav har tillställts anmälaren på den boxadress som anmälarens fordon varit registrerat på och har inte heller kommit i retur, varför det får antas att försändelserna har nått anmälaren. Anmälaren har inte vid något tillfälle, innan ärendet överlämnandes till Kronofogdemyndigheten, tagit kontakt med Hojab för att påtala att breven har kommit sent eller att betalning skulle vara på väg.
Hojab anser mot bakgrund av vad som anförts ovan att bolaget inte har brutit mot god etik.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Av god inkassosed följer att tidsfristen för betalning bör vara minst åtta dagar räknat från dagen för när inkassokrav skickas och att gäldenären bör ges minst fyra bankdagar på sig att betala eller bestrida kravet (jmf. Integritetsskyddsmyndighetens tidigare allmänna råd s. 25 f). Annat har inte framkommit än att Hojab har iakttagit dessa frister (se Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 315/2021).
Enligt 4 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. är en gäldenär skyldig att ersätta kostnader för skriftlig betalningspåminnelse – om en sådan rätt är avtalad – och inkassokrav upprättade jml. 5 § inkassolagen under förutsättning att kostnaden har varit skäligen påkallad för att ta till vara borgenärens rätt. Inget har framkommit i ärendet som ger vid handen att kostnaderna inte skulle ha varit skäligen påkallade.
Hojab har således inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Otillbörlig påtryckning och oskäliga kostnader
Anmälaren menar att Intrum Sverige AB (”Intrum”), trots tidigare betalning och utan att meddela anmälaren, har avbrutit överföring av el till anmälarens bostad. Anmälaren har också uppgivit att han betalat skulden, som uppgått till 742 kronor, två gånger.
Anmälaren menar även att Intrum har ansökt om avhysning av anmälaren genom Kronofogdemyndigheten trots att hyran har varit reglerad.
Anmälaren anser att Intrums handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Till anmälan har anmälaren bilagt skärmdumpar på betalningar och en hyresavi.
El-fordran
Anmälaren har i behörig ordning tillställts inkassokrav och uppmaning samt delgivits underrättelse. Anmälaren har även informerats om tillkommande kostnader för delgivningsförfarande enligt delgivningslagen samt tillkommande kostnader i enlighet med ellagen för det fall rättelse inte skulle ske inom den förelagda tiden. Elen har därefter frånkopplats.
Anmälaren har inte erlagt någon dubbelbetalning till Intrum. Borgenären har inte heller meddelat Intrum om att någon betalning skulle ha skett till denne.
När full betalning erhållits har tillkoppling av el skett och ärendet har avslutats.
Hyresfordran
Anmälaren har varit i väsentligt dröjsmål med sin hyresbetalning, varför grund för förverkande har förelegat i enlighet med 12 kap. 42 § jordabalken. Intrum har agerat i enlighet med gällande lag och god inkassosed.
Betalning av fordran har skett samma dag som ansökan om betalningsföreläggande ingivits.
Vid ingivande av ansökan har Intrum dock inte haft kännedom om att anmälaren hade erlagt betalning eller att anmälaren hade för avsikt att genomföra betalning. Någon otillbörlig inkassoåtgärd har således inte vidtagits. Uppdragsgivaren har rätt att vidhålla sitt anspråk för kostnader enligt 46 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Intrum har, trots detta, valt att inte kräva anmälaren på resterande kostnader.
Sammanfattningsvis är Intrum av uppfattningen att bolaget inte har brustit i god etik vid hantering av ärendena.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
El-fordran
Vid indrivning av elfordringar har man att iaktta god inkassosed.
Enligt 11 kap. 3 § ellagen får överföring av el, efter ett visst förfarande, avbrytas om konsumenten försummar sina skyldigheter och försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott. För att det ska vara fråga om ett väsentligt avtalsbrott bör en enskild fordran avseende el i vart fall överstiga 1 000 kronor eller så ska konsumenten ha försummat att betala minst två i tiden nära förfallna fakturor, för att en frånkoppling av elen ska bli aktuell (jmf. Allmänna reklamationsnämndens beslut i ärende med dnr. 2015-08637).
Enligt 11 kap. 4 § ellagen ska konsumenten uppmanas att vidta rättelse innan överföring av el avbryts och ett meddelande om den uteblivna betalningen ska samtidigt lämnas till socialnämnden.
Intrum har inte närmare redogjort för hur väsentlighetsprövningen enligt 11 kap. 3 § ellagen genomförts. Då fordran inte har överstigit 1 000 kronor och Intrum inte har gjort gällande att anmälaren varit i dröjsmål med fler i närtid förfallna el-fordringar, finns det anledning att rikta kritik mot Intrums agerande.
Intrum har i övrigt vidtagit samtliga åtgärder enligt 11 kap. 3 och 4 §§ ellagen, innan överföringen av el till anmälaren avbröts. Det saknas i detta avseende skäl att rikta kritik mot Intrums handläggning.
En borgenär äger enligt 11 kap. 3 och 4 §§ ellagen, rätt att debitera en konsument sådana kostnader som är förknippade med uppmaningar om att vidta rättelse, meddelanden till socialnämnden samt kostnader för avstängningsåtgärder. Mot bakgrund av att anmälarens avtalsbrott, utifrån vad som framkommit i ärendet, inte har varit väsentligt, och avstängningsåtgärderna därför varit opåkallade förtjänar Intrum kritik för att avgifterna har debiterats.
Hyresfordran
Enligt 12 kap. 42 § jordabalken är en hyresrätt förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp avtalet i förtid om hyresgästen, när det gäller bostadslägenhet, dröjer med att betala hyran mer än en vecka efter förfallodagen.
Det saknas skäl att ifrågasätta Intrums uppgift om att man saknade vetskap om att anmälaren samma dag som ansökan om betalningsföreläggande ingavs erlade betalning. Ansökan om betalningsföreläggande har av denna anledning inte utgjort någon otillbörlig påtryckning.
En borgenär har när det gäller fordran på hyra rätt till ersättning för kostnader som uppkommer under indrivningsförfarandet om den åtgärd som föranleder kostnaden vidtas senast den dagen då gäldenären gjorde sin inbetalning (jmf. 12 kap. 20 § jordabalken), och inte som är fallet med andra typer av fordringar, den dag då betalningen bokfördes.
Av de uppgifter som lämnats i ärendet framgår det dock inte vid vilket datum inbetalning skedde. Intrum har emellertid uppgett att man inte har krävt anmälaren på kostnader som uppkommit inom ramen för målet om betalningsföreläggande och kan därför inte anses ha agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner