Avtal om inkassouppdrag samt kommunikation med borgenären
Diarienr: 211-2020
Anmälare: En borgenär
Anmält bolag: Visia Inkasso AB
Frågeställningar: Avtal om inkassouppdrag samt kommunikation med borgenären
Anmälarens uppgifter
Visia Inkasso AB (Visia) har begärt betalt för nedlagt arbete utan att detta tydligt avtalats mellan parterna. Visia har inte inhämtat godkännande av åtgärder innan dessa har vidtagits och har inte redovisat ärendet innan det avslutades. Visia har två år senare skickat en faktura på 3 006 kronor.
Anmälaren har vid överlämnandet av inkassouppdraget förklarat att uppdraget enbart avsåg arbete som låg utanför en förlikning som tidigare träffats med gäldenären i tingsrätten och förmedlade vidare den information som inkommit från motpartens advokat. Visia svarade att en jurist skulle titta på ärendet. Därefter skedde ingen kontakt på två år.
Inkassobolagets uppgifter
När Visia antog inkassouppdraget kom man överens om att anmälaren skulle erhålla allt som inkasserades av kapitalbeloppet och att Visia skulle få ersättning i form av inkasserad ränta och avgifter.
Det visade sig emellertid att fordran som anmälaren lämnat för indrivning redan hade rättskraftigt avgjorts i tingsrätt genom att anmälaren och gäldenären träffat en förlikning där samtliga mellanhavanden dem emellan reglerades. Anmälaren hade inte förmedlat denna information till inkassobolaget varför ärendet lades upp på felaktig grund. Med anledning av de nya uppgifterna avslutade Visia ärendet. Avgifterna som har uppkommit i ärendet, bland annat i form av genomgång av domen och kontakter med motpartsombud, har fakturerats anmälaren. Påminnelse och inkassokrav har därefter skickats.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassobolag har rätt att ta betalt för sina tjänster. Rätten att ta betalt ska grunda sig i en överenskommelse mellan borgenären och inkassoombudet, normalt i form av ett skriftligt avtal mellan parterna. Ett inkassoombud bör därvid, senast i samband med att uppdraget antas, redogöra för de principer som tillämpas vid debitering samt, i samband med del- eller slutfakturering, tydligt redogöra för hur den fordrade ersättningen beräknats (se inkassonämndens uttalanden 12/2000 samt 96/2007).
Visia har i förevarande fall inte givit in något skriftligt avtal. Frågan om debitering synes endast ha diskuterats mellan parterna muntligen och via e-post. Av det underlag som har givits in till Inkassonämnden framgår inte tydligt vad parterna har avtalat.
Visia har lämnat vaga och oklara uppgifter angående det arvode som har fakturerats och vad fakturan har avsett för arbete. I egenskap av inkassoombud bör Visia kunna svara på frågor om uppdragets omfattning och rätten till debitering. Inkassonämnden anser därför att Visia i denna del inte har agerat i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Visia har inte bemött anmälarens påståenden att inkassoombudet inte har redovisat vidtagna åtgärder innan ärendet avslutades, inte återkopplat till anmälaren under två års tid och inte meddelat att ärendet avslutats. Enligt Datainspektionens allmänna råd, s. 34 bör ett inkassoombud hålla borgenären underrättad om förhållanden som har betydelse för uppdraget.
Att Visia har funnit att uppdraget inte kunnat utföras på det sätt som ursprungligen varit avsett och därför avslutat ärendet är en sådan uppgift som anmälaren skyndsamt borde ha meddelats – inte minst för att anmälaren själv skulle kunna bevaka preskriptionsfrister och dylikt. Inkassonämnden anser att Visias handläggning av ärendet i denna del, och det omfattande dröjsmålet i kommunikationen, skett i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg