En ny lag om företags- rekonstruktion

Svensk Inkasso har genom remiss den 12 mars 2021 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på betänkandet ” Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion” (SOU 2021:12).

Svensk Inkasso lämnar följande synpunkter i anledning av de i betänkandet lämnade förslagen.

Bakgrund

Svenska inkassobolag kommer i viss utsträckning i kontakt med rekonstruktionsförfaranden, dels i egenskap av ombud för borgenärer och dels som självständiga borgenär i fall där inkassobolaget självt är fordringsägare. Inkassobranschen berörs därför såväl direkt som indirekt av de föreslagna lagändringarna.

Förslaget till ny lag om företagsrekonstruktion

Skärpt livskraftstest positivt
Svensk Inkasso är positivt till att ett skärpt livskraftstest införs. Inkassobranschens uppfattning är att dagens lagstiftning fått till konsekvens att företagsrekonstruktioner i många fall har beviljats även i situationer där det inte har funnits några indikationer på att företagets lönsamhet skulle kunna förändras i någon väsentlig utsträckning och där rekonstruktionens huvudsakliga funktion har blivit att ett betalningsanstånd utverkats.

Livskraftstestet bör ta borgenärernas intressen som utgångspunkt och det bör vara upp till företaget att visa att borgenärernas utfall blir bättre genom en rekonstruktion än genom en konkurs. Kan företaget inte visa detta bör ansökan om rekonstruktion regelmässigt avslås.

Krav på ordnad bokföring
Svensk Inkasso ställer sig positivt till att det införs krav på gäldenärsföretagens bokföring för att rekonstruktion skall beviljas. Det är emellertid oklart av den föreslagna bestämmelsens lydelse vem som har att visa att bokföringen inte är behäftad med felaktigheter. Det bör därför förtydligas att det är företaget självt som skall styrka att bokföring har skett i enlighet med tillämplig redovisningslagstiftning och att den inte är behäftad med sådana brister och fel som gör att det inte går att bedöma rörelsens resultat m.m.

Lägsta gräns för ackordslikvid, samt en högre röstmajoritet, bör bibehållas
Svensk Inkasso ansluter sig till det särskilda yttrande som upprättats av Zingmark (s. 781-783). Den nuvarande regleringen som innebär att ett offentligt ackord skall motsvara minst 25 % av fordringarnas belopp bör alltjämt gälla vid beslut om ackord inom ramen för rekonstruktionsförfarandet. Ett företag som behöver större skuldavskrivning än så är sannolikt så insolvent att det inte är lämpligt att företaget, mot bakgrund av det skärpta livskraftstestet, alls bör beviljas rekonstruktion.

Det saknas vidare bärande skäl till varför ett sådant krav skall upprätthållas vid ett ackord inom ramen för den föreslagna lagen om offentlig skulduppgörelse, men inte vid ackord inom ramen för en rekonstruktion.

Även de idag gällande reglerna om borgenärsmajoritet bör upprätthållas. I fall där borgenärerna erhåller mindre än 50 % av fordringarnas belopp bör fortsatt gälla att 75 % av de röstande skall enas om förslaget och att deras fordringar skall uppgå till 75 % av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.

Förslaget till lag om offentlig skulduppgörelse

Svensk Inkasso ifrågasätter om det verkligen föreligger ett behov av en särskild lag om offentlig skulduppgörelse på det vis som beskrivs i utredningen.

Det torde vara ovanligt att ett i och för sig livskraftigt bolag hamnar i betalningssvårigheter endast på grund av en alltför stor skuldbörda. Tvärtom är ofta betalningssvårigheterna orsakade av att företaget antingen inte är livskraftigt alls eller orsakade av strukturella problem i affärsmodell eller ledning som utan åtgärder omöjliggör att företaget åter blir lönsamt. Det är därför oklart vid vilka situationer en offentlig skulduppgörelse skulle komma på fråga istället för en regelrätt rekonstruktion.

Skall en dylik lag införas ställer sig Svensk Inkasso positivt till att ett krav på förhandsanslutning uppställs i enlighet med vad som föreslås i betänkandet. Risken finns annars att förfarandet skulle kunna missbrukas till nackdel för borgenärerna.

På samma sätt som anförts ovan avseende majoritetskrav bör motsvarande majoritetskrav som idag gäller vid ackordsförhandling i vid företagsrekonstruktion gälla också vid fastställande av offentlig skulduppgörelse.