Hot om polisanmälan m.m.
Diarienr: 268-2021
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Visia Inkasso AB
Frågeställningar: Hot om polisanmälan m.m.
Anmälarens uppgifter
Visia Inkasso AB (”Visia”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka inkassokrav för upphovsrättsliga avgifter. Anmälaren har ringt Visia och anfört att han bestrider kravet och har anfört grund för sitt bestridande. Handläggaren har under samtalet varit spydig, uttalat sig om utgången vid eventuell domstolsprocess och anfört att anmälarens agerande skulle kunna vara brottsligt. Mitt i samtalet har handläggaren informerat om att samtalet spelades in vilket anmälaren inte tidigare hade erhållit någon information om.
Anmälaren har därefter bestridit inkassokravet skriftligen, vilket Visia besvarat på följande vis: ”…Tack för ditt mejl. Du har vid flertalet tillfällen använt en upphovsrättsskyddad bild. Detta medför ett brott och kommer att polisanmälas om betalning inte sker…”
Inkassobolagets uppgifter
Visia har fått del av anmälan men har trots påminnelse inte inkommit med något yttrande.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet. Eftersom Visia inte har inkommit med yttrande lägger Inkassonämnden anmälarens uppgifter till grund för uttalandet.
Otillbörlig påtryckning
Det strider mot god inkassosed och utgör en otillbörlig inkassoåtgärd (se prop. 1974:42 s 79 f.) att hota en gäldenär med att en polisanmälan kommer göras om betalning inte sker. Av anmälarens uppgifter framgår att Visia har skickat ett meddelande med ett sådant hot. Meddelandet utgör en otillbörlig påtryckning och är ett typexempel på en otillbörlig inkassoåtgärd enligt 4 § inkassolagen. För detta agerande förtjänar Visia allvarlig kritik.
Visia har under pågående samtal med anmälaren uppgett att samtalet spelas in. Artikel 12 och 13 i EU:s Dataskyddsförordning uppställer stränga krav på informationsskyldighet vid insamling och behandling av personuppgifter. Dessa krav har Visia inte levt upp till eftersom man inte redan vid samtalets inledning lämnat information om att inspelning skulle komma att ske. Inte heller har Visia lämnat övrig information om behandlingen. Det strider alltid mot god etik i inkassoverksamhet att agera i strid med uttrycklig lagstiftning. Visia har därför agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Utredning av fordran vid komplicerade fall
Enligt 8 § inkassolagen bör inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om inkassobolags skyldighet att kontrollera fordran innan indrivning (se bl.a. uttalanden i 237/2020, 262/2021 och 284/2021).
Av IMY:s allmänna råd, s. 20 framgår att svårare och mer ovanliga fall bör prövas av personal med juridisk utbildning. I sådana fall bör ett inkassobolag också i större utsträckning än vad som är fallet vid mängdhantering av ärenden, förvissa sig om att en fordran är lagligen grundad. Detta bör bland annat ske genom undersökningar av gällande rätt och genomgång av de förhållanden som ligger till grund för fordran.
Visia har inte redovisat sina eventuella överväganden och utredning inför vidtagandet av inkassoåtgärd. Inkassonämnden konstaterar att Visia i inkassokravet har angivit att skulden avser ”Upphovsrättsliga avgifter”. Det framgår således inte om fordran grundat sig på avtal eller avser ett skadestånd. Det är därmed oklart vilken slags fordran som görs gällande. Eftersom det i ärendet, såvitt kan utläsas av ingivna handlingar, rör sig om ett mer komplicerat fordringsförhållande borde fordrans grund också närmare utvecklats i kravbrevet som skickats till anmälaren (jmf uttalande dnr 284/2021). Visia förtjänar därför kritik för utformningen av inkassokravet.
Utredning efter bestridande
Visia har mottagit ett sakligt bestridande. Visia har då haft att utreda om invändningen från anmälaren haft fog för sig, lämpligen genom kommunikation med fordringsägaren. Under tiden för utredningen borde inkassoärendet ha lagts vilande och anmälaren ha informerats om detta, vilket inte skett i förevarande fall. Visia borde därefter rätteligen ha återkommit till anmälaren med besked avseende vad som framkommit av utredningen samt huruvida fordran alltjämt vidhålls eller ej. Visia har genom sin underlåtenhet att utreda bestridandet agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
En gäldenär har rätt att bestrida och erhålla information om fordran. All kontakt med gäldenärer ska ske på ett sakligt, tydligt och korrekt sätt. Visia har i sin kommunikation med anmälaren inte varit saklig, tydlig och korrekt och har även i detta avseende agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Sammanfattningsvis har Visia på ett flertal punkter åsidosatt god etik i inkassoverksamhet vid handläggningen av ärendet varför Inkassonämnden riktar allvarlig kritik mot Visia. Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner