Nya föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal

Diarienr: FI 23-17934

Svensk Inkasso har genom remiss den 11 december 2023 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av
nödlidande kreditavtal.

Sammanfattande inställning

Svensk Inkasso lämnar förslaget till föreskrifter och allmänna råd utan erinran, dock med de kommentarer som lämnas nedan.

Förslagen på föreskrifter och allmänna råd

Finansinspektionens förslag, inklusive de utkast till ansökningsformulär och formulär om lämplighetsprövning som bifogats remissen föranleder ingen kommentar från Svensk Inkasso. Förslagen lämnas därför utan erinran.

 Övriga synpunkter

Lagen om förvärv och förvaltning av nödlidande krediter trädde i kraft den 1 januari. Många inkassobolag med tillstånd enligt inkassolagen har redan i dag påbörjat kreditförvaltningsverksamhet enligt lagen, men behöver senast den 29 juni 2024 ha erhållit tillstånd enligt den nya lagen. Detta medför att många av dessa bolag så snart som möjligt avser ansöka om tillstånd för att minska risken för verksamhetsavbrott. Det är mot denna bakgrund mycket otillfredsställande att föreskrifterna och de allmänna råden träder i kraft först den 1 april.

Enligt 3 kap. 3 § i den nya lagen gäller att Finansinspektionen skall bedöma om ansökan är fullständig inom 45 dagar från den dag då ansökan om tillstånd gavs in och därefter meddela beslut i tillståndsfrågan inom 90 dagar därefter. Det kommer således att ankomma på Finansinspektionen att bedöma huruvida tidigt inkomna ansökningar är fullständiga även innan föreskrifterna träder i kraft. Svensk Inkassos uppfattning är att lagen inte tillåter att Finansinspektionen dröjer med prövningen endast i anledning av avsaknaden av föreskrifter och utgår därför från att så inte kommer att ske.

Behov av ytterligare ledning
Slutligen vill Svensk Inkasso framföra att det på ett antal andra områden finns behov av ytterligare ledning från Finansinspektionen avseende hur lagen om förvärv och förvaltning av nödlidande krediter skall tillämpas. Sådan ledning skulle lämpligen kunna lämnas genom allmänna råd.

Framför allt är behovet av ytterligare ledning stort på de områden som är kostnadsdrivande för kreditförvaltarna och som kräver teknisk planering och implementering. Svensk Inkasso har i detta sammanhang uppmärksammat att skyldigheten att utfärda kvitto eller motsvarande bevis på utförd betalning enligt 3 kap. 4 § givit upphov till många frågor, bland annat huruvida lokutionen ”tar emot en betalning från en låntagare” skall anses innebära att betalningar som sker genom utmätning eller annat exekutivt förfarande, eller betalningar som sker direkt till kreditförvärvaren, omfattas av kravet. Det är också otydligt vad kvittot skall innehålla för uppgifter samt hur lång tid kreditförvaltaren har på sig att utfärda detta.

Ytterligare en fråga där ledning krävs är frågan om skyldigheten för kreditförvaltare enligt 3 kap. 7 § att lämna information till Finansinspektionen och, i tillämpliga fall, den behöriga myndigheten i värdlandet om avtalad utkontraktering av kreditförvaltningstjänster innan ett uppdragsavtal ingås. Eftersom många av de inkassobolag som redan från den 1 januari 2024 bedriver kreditförvaltningsverksamhet med stöd av sitt befintliga inkassotillstånd redan är bundna av avtal om utkontraktering av vissa tjänster saknas möjlighet att lämna information om avtalen i förväg. Det bör därför förtydligas om lagen uppställer krav på att nya utkontrakteringsavtal måste tecknas och information lämnas om dessa innan utkontrakteringen kan påbörjas eller om information om de redan befintliga avtalen kan lämnas.

Slutligen behövs också ledning i fråga om var gränsen går kring hur stor del av verksamheten som kan utkontrakteras till en tillhandahållare inom ramen för 3 kap. 5 § i lagen. Innebär lagens krav på att all verksamhet inte får utkontrakteras att utkontraktering ärtillåten även om endast någon enstaka del av kreditförvaltningsverksamheten finns kvar hos tillståndshavaren – exempelvis att ta emot eller inneha medel?