Ospecificerade och oskäliga kostnader vid elfordran
Diarienr: 330-2022
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Visma Financial Solutions AB
Frågeställningar: Ospecificerade och oskäliga kostnader vid elfordran
Anmälarens uppgifter
Visma Financial Solution AB (”Visma”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att lägga till 4 200 kronor respektive 2 300 kronor i ospecificerade kostnader avseende två inkassoärenden. Visma har hävdat att de haft kostnader för delgivningsman, vilken inte har sökt anmälaren på hennes adress. De har också lagt till oskäliga kostnader för att de har skickat brev. Kostnaderna har varit oskäliga och otydligt angivna.
Anmälaren har inte heller fått brev om att elen höll på att stängas. Elen har därefter stängts av utan att sociala myndigheter kontaktats korrekt och anmälaren har fått låna pengar för att lösa dessa räkningar.
Visma har begärt betalt om totalt 7 088 kronor varav 1 199 kronor avsåg kapitalbeloppet. Om betalning inte skedde skulle elen inte sättas på igen. För att de inte skulle stänga av elen på nytt behövde anmälaren betala ytterligare 3 190 kronor varav 530 kr har avsett ursprungsskulden.
Anmälaren har gett in brev från inkassoärendenas handläggning.
Inkassobolagets uppgifter
Visma har hanterat elva förfallna fakturor avseende elförbrukning samt elnät riktade mot anmälaren. Visma har skickat fem inkassokrav avseende elförbrukning och sex inkassokrav avseende elnätsavgifter. Därutöver har Visma skickat ett antal brev med en erinran om betalning enligt ellagen utan att anmälaren har betalat.
Åtgärder har därefter i huvudsak vidtagits i två inkassoärenden. Anmälaren har uppmanats att vidta rättelse både avseende obetalda nätavgifter samt avseende obetalda kostnader för elförbrukning och har debiterats för detta.
Visma har därefter skickat två underrättelser om frånkoppling av el både till anmälaren och till socialförvaltningen. Kostnader härför har påförts anmälarens skulder avseende båda inkassoärendena. Anmälaren har meddelats att de delgivningskvitton som bifogats rättelseanmaningarna skulle undertecknas och returneras till Visma. När så inte skett har Visma anlitat en delgivningsman från ett delgivningsföretag auktoriserat av länsstyrelsen. Det bestrids att delgivningen inte gått till på korrekt vis.
När anmälaren inte kunnat delges genom stämningsmannadelgivning har kungörelsedelgivning skett genom länsstyrelsens försorg med tillkommande kostnader, vilka också debiterats anmälaren.
Kostnaderna har varit specificerade i de brev som har skickats till anmälaren samt i kostnadsspecifikation som tillställts anmälaren efter begäran därom. Anmälaren har på ett korrekt vis meddelats att elen skulle komma att frånkopplas och har erhållit information om att samtliga förfallna fakturor jämte kostnader efter utförd frånkoppling behövde vara betalade för att återkoppling skulle ske. Avgift för frånkopplingen har framgått av meddelandet. Elen har frånkopplats och därefter tillkopplats efter att anmälaren erlagt full betalning.
Visma har gett in brev från inkassoärendenas handläggning.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om ospecificerade kostnader vid elfordran, (se dnr. 239-2020). En borgenär äger enligt 11 kap. 3, 4 och 5 §§ ellagen rätt att debitera en konsument sådana kostnader som är förknippade med uppmaningar om att vidta rättelse, meddelanden till socialnämnden samt kostnader för avstängningsåtgärder m.m. Eftersom leverantören har en skyldighet att delge gäldenären uppmaningen att vidta rättelse har leverantören också rätt till skälig ersättning för kostnaden. Det finns ingen anledning att rikta kritik mot Visma i anledning av att kostnaderna i och för sig har debiterats.
Det kan vidare konstateras att en stor del av kostnaderna består av delgivningskostnader i anledning av att anmälaren inte skrivit under delgivningskvitton som tillställts henne. Det finns inte, mot bakgrund av att åtgärderna vidtagits av ett auktoriserat delgivningsbolag, anledning att ifrågasätta att delgivningsmannen har vidtagit de delgivningsåtgärder som anges i hindersbevisen.
Anmälaren har uppgett att hon inte förstått hur kostnaderna tillkommit eller vad de har avsett. Vid en genomgång av ärendet konstaterar Inkassonämnden att kostnader har specificerats i endast ett av breven.
Enligt god inkassosed ska all information till en gäldenär vara saklig, tydlig och korrekt. När en gäldenär, efter att ett inkassoförfarande inletts, debiteras kostnader bör gäldenären ges förutsättningar att förstå vad kostnaderna avser, exempelvis genom information som lämnas i kravbreven. Inkassonämnden delar anmälarens uppfattning att det inte av de utsända kravbreven tydligt har kunnat utläsas vad de debiterade kostnaderna avsett i alla delar. Även då kostnader specificerats har det varit svårt att förstå vad de avsett. Exempelvis har vissa kostnader slagits samman och kostnaden för meddelande till sociala myndigheter har redovisats endast som ”övriga kostnader”. Otydligheter i skrivelser försvårar för konsumenter att ta ställning till om det krav som framställs är korrekt eller inte, (se härvid Datainspektionens rapport 2014:1 ”Om Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar” s. 13).
Kravens otydliga utformning har stått i strid med god etik i inkassoverksamhet för vilket Visma förtjänar kritik. Det noteras att Visma fått kritik för motsvarande otydligheter även i nämndens tidigare uttalande i ärende 239-2020.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner