Avtrappat ränteavdrag för vissa lån

Svensk Inkasso får lämna följande kommentarer i anledning av Finansdepartementets promemoria ”Avtrappat ränteavdrag för vissa lån”. Svensk Inkasso är branschorganisationen för de svenska inkassoföretagen och verkar för en etisk och seriös indrivning som hjälper borgenärer att få betalt, som motverkar överskuldsättning och som upprätthåller betalningsmoralen i samhället.

Sammanfattande inställning

Svensk Inkasso avstyrker förslaget.

Bakgrund

Överskuldsättning är ett allvarligt samhällsproblem som leder till stora svårigheter för den enskilda och till en sämre fungerande samhällsekonomi. Det finns därför anledning att genom lagstiftning vidta åtgärder som minskar riskerna för att fler hamnar i överskuldsättning som möjliggör för de som redan drabbats att få hjälp och stöd.

De åtgärder som vidtas bör vara ändamålsenliga och bör kunna förväntas leda till att de avsedda effekterna uppnås. Såvitt gäller åtgärder för att hindra att fler hamnar i överskuldsättning är det mest ändamålsenligt att hindra att krediter lämnas till den som saknar rimliga förutsättningar att betala tillbaka den, men utan att de allmänna förutsättningarna för en fungerande kreditmarknad påverkas. Detta ställer krav på bättre kreditprövningar, vilket i sin tur ställer krav på tillgång till tillförlitlig och aktuell information om enskildas betalningsförmåga.

Svensk Inkasso har i sitt remissvar på Överskuldsättningsutredningens betänkande i SOU 2023:38 (Ju2023/01643) bland annat tillstyrkt utredningens förslag om införande av ett skuld- och kreditregister och har föreslagit att inkassobolag bör få lämna uppgifter om betalningsdröjsmål till kreditupplysningsbolagen.

Förslagets påverkan på överskuldsättningen

I promemorian föreslås – till skillnad från vad som är fallet i dag – att ränta enbart skall kunna dras av om den betalats avseende ett lån lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt eller lån som avsett finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt skall omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. I praktiken innebär detta att kreditränta som betalats avseende vanliga konsumtionslån, lån för refinanisering av krediter eller andra blancolån – eftersom dessa normalt inte lämnas mot säkerhet – inte skulle kunna dras av. Dessutom skall inte heller dröjsmålsränta kunna dras av. Förslaget föreslås också gälla för redan beviljade krediter.

Svensk Inkasso kan konstatera att många konsumtionskrediter i dag leder till inkassokrav och i vissa fall till exekutiva åtgärder. Antalet kravbrev är dock mycket litet i förhållande till det antal fakturor och kreditavtal som fullgörs utan betalningsdröjsmål. Även de flesta som får ett inkassokrav klarar av att relativt snabbt betala i kapp och bli skuldfria. Under 2023 slutade, trots det rådande ekonomiska läget, bara drygt 8 % av ärendena med utmätning.

De hushåll som trots allt inte klarar av att betala i tid är de med små ekonomiska marginaler, låg omställningsförmåga vid förändrade förhållanden och litet eller obefintligt sparande. Denna typ av hushåll är också mer benägna än andra att ta blancokrediter och andra krediter med högre räntor eftersom sådana krediter ofta kan vara en sista utväg för att undvika att livsnödvändiga kostnader skall kunna betalas.

Med ett avskaffat ränteavdrag för sådana krediter är Svensk Inkassos analys att fler kommer att få svårt att betala i tid och att antalet inkassoärenden därför kommer att öka. För ett lån med 30 % ränta motsvarar ett avskaffat ränteavdrag en räntehöjning med 9 procentenheter. För ett lån med 20 % ränta motsvarar förändringen en räntehöjning med 6 procentenheter. Så stora förändringar av räntan medför stora konsekvenser för hushåll med svag betalningsförmåga.

Förändringen kommer därför enligt Svensk Inkassos uppfattning också oundvikligen att leda till att fler personer kommer att drabbas av mer ingripande indrivningsåtgärder i form av utmätning, avhysning m.m. Detta innebär också fler personer med betalningsanmärkning och fler personer med långvariga betalningssvårigheter. Med andra ord kommer förslaget oundvikligen att leda till ökad överskuldsättning.

Promemorians slutsats är dock att förändringen kommer att få en positiv effekt på överskuldsättning, huvudsakligen på grund av att krediter utan säkerhet därmed skulle bli mindre attraktiva. Detta resonemang saknar dock relevanta perspektiv.

För det första saknar många konsumenter som ingår kreditavtal utan säkerhet någon närmare förståelse för skattesystemets uppbyggnad och hur ränteavdraget påverkar det enskilda kreditavtalet. Även om vissa krediter rent faktiskt kommer att bli dyrare med att avskaffat ränteavdrag kommer den information om räntevillkor som anges i marknadsföring och kreditvillkor inte förändras; ett lån med 25 % ränta kommer alltjämt att marknadsföras som ett lån med 25 % ränta, men lånets påverkan på konsumentens privatekonomi kommer bli betydligt större.

För det andra är Svensk Inkassos uppfattning att många av de mindre blancolån med högre ränta som i dag lämnas, lämnas till personer med relativt sätt svag ekonomi, som på kort sikt behöver en kredit för att kunna göra nödvändiga betalningar av andra skulder – exempelvis en hyra eller en elräkning – och som i många fall saknar möjlighet att ta ett lån mot säkerhet, eftersom sådan säkerhet saknas. För den som har svårt att betala sin hyra och andra kostnader på grund av exempelvis tillfällig arbetslöshet eller andra oväntade förändringar i livet kommer sådan långivning fortsatt vara en viktig utväg – även om lånen i slutändan blir dyrare.

För det tredje så bör man, om man ska uppnå det angivna ändamålet att krediter ska bli mindre attraktiva, överväga hur detta kan uppnås utan att redan tagna krediter blir avsevärt dyrare för konsumenter. Detta särskilt med beaktande av att konsumenter som har dylika krediter normalt helt saknar möjlighet att återbetala desamma på kort sikt och således drabbas av en de facto räntehöjning de inte kan värja sig emot. Som angivits i det föregående kan detta innebära att en stor grupp människor hamnar i överskuldsättning eller att dessas vardagsekonomi havererar. Här skall även beaktas att denna grupp redan drabbats hårt av de prisökningar som inflationen medfört sammantaget med att lönenivåerna i samhället inte ökat i motsvarande mån.

Förslaget, som det nu är utformat riskerar således sammanfattningsvis att drabba hushåll med svag ekonomi hårt med risk för ökad överskuldsättning medan hushåll med bättre betalningsförmåga och tillgångar i form av fastigheter, bilar och båtar inte kommer att drabbas. Detta leder enligt Svensk Inkasso till en omotiverad och oönskad snedfördelning av resurser.

Förslaget innebär oöverblickbara och oförutsebara konsekvenser för enskilda

Det kan slutligen anmärkas att avskaffandet av ränteavdraget är oönskat ur det perspektivet att principen om förutsebarhet i skattelagstiftningen åsidosätts. Till skillnad från andra avdrag drabbar ett avskaffat ränteavdrag enskilda som inte har någon praktisk möjlighet att förändra sin skattemässiga situation eftersom de ofta saknar medel att på kort sikt återbetala redan tagna krediter.

Inom skattelagstiftningen är det av stor vikt att skattskyldiga lämnas möjlighet att i rimlig omfattning kunna överblicka skattekonsekvenserna av sitt handlande, samt lämnas möjlighet att anpassa sitt beteende efter skattereglernas innehåll.

Man bör även beakta problematiken med retroaktiv skattelagstiftning då retroaktiva lagar strider mot principen att en skattebetalare bör kunna förutse konsekvenserna av sina handlingar. Ett illustrativt exempel, hämtat från SOU 1978:34 s 156, är just en situation där en skattebetalare nekas avdrag för kostnader som var avdragsgilla vid tidpunkten de erlades, på grund av senare införda skattelagar. I utredningen anges därvid följande:

”… en sådan lagstiftning bryter mot grundsatsen att man i förväg skall kunna bedöma de rättsliga konsekvenserna av sitt handlande. En medborgare som handlar med utgångspunkt i gällande rätt riskerar att hans handling kommer att bedömas enligt regler som har tillkommit i efterhand, när han inte kan göra gjort ogjort.”

Skattelagar bör därmed inte – utifrån ett rättssäkerhetsintresse – utan starka skäl ges tillbakaverkande effekt. Föreliggande förslag om avskaffat ränteavdrag strider mot denna princip i vart fall för personer med befintliga lån de saknar möjlighet att återbetala i närtid.

Särskilt mot bakgrund att effekterna av lagändringen inte har bedömts i förslaget (”…det [går] inte att avgöra och beskriva omfattningen av sådana effekter”, se promemorian s 36) och då det även i promemorian belyses att låntagare som redan har betalningsproblem kan få det svårare att få ihop

sin ekonomi när lånen blir dyrare bör denna fråga övervägas mer noggrant i ljuset av retroaktivitets- och rättssäkerhetsproblematiken.

Alternativa lösningar

I stället för att genomföra en avtrappning av ränteavdraget på det sätt som föreslagits bör regeringen överväga att – om förslaget inte helt förkastas – överväga någon av följande förändringar:

• Avskaffandet av avdragsrätt skulle kunna gälla endast för krediter som beviljas efter ikraftträdandet, vilket skulle medföra att redan ingångna kreditavtal inte påverkades och att kredittagarna i dessa fall inte drabbades av kostnadsökningar som de inte kunnat förutse när kreditavtalet tecknades.
• Avtrappningstiden skulle kunna förlängas. I stället för att trappa av ränteavdraget under en period om två år skulle detta i stället kunna ske under en fem- eller tioårsperiod för att fler redan ingångna kreditavtal skall hinna löpa ut.
• Ränteavdraget kan beloppsbegränsas så att betalda räntekostnader på lån utan säkerhet får dras av upp till ett visst gränsbelopp, exempelvis 100 000 kronor. På så sätt skulle statens kostnader minska, men de mest ekonomiskt svaga hushållen skyddas