Styrelsemöte
Styrelsen för Svensk Inkasso sammanträder 15 september 2020.
Inkassokrav med bristfälligt innehåll
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Andréasson Invest AB
Frågeställningar: Inkassokrav med bristfälligt innehåll
Anmälarens uppgifter
Andréasson Invest AB (Andréasson Invest) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Andréasson Invest har agerat under olika namn och har utgett sig för att vara flera fristående bolag vid namn ”Teknikvännen” samt ”Avtal Sverige”.
Anmälaren hade tecknat ett avtal avseende bredband och mobilabonnemang genom telefonförsäljning med ett annat bolag. Anmälaren blev en tid därefter uppringd av en person som presenterade sig som jurist på ”Teknikvännen” och som uppgav att bolaget hon hade tecknat avtal med inte var en seriös aktör. ”Teknikvännen” kunde lösa henne från det avtalet. Anmälaren gick med på att teckna ett avtal med ”Teknikvännen” där ”Teknikvännen” förband sig att lösa det tidigare träffade avtalet. Anmälaren har fakturerats utan att ”Teknikvännen” vidtagit någon åtgärd. Anmälaren har bestridit samtliga fakturor och har slutligen fått ett inkassokrav.
Det har funnits indikationer på att indrivningen är ett led i ett bedrägeri.
Anmälaren har bifogat fakturakopia och inkassokrav.
Inkassoboalgets uppgifter
Andréasson Invest har beretts möjlighet att yttra sig men har inte hörts av.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassokravet saknar en tydlig avsändare men det organisationsnummer och det bankgironummer som finns angivet på den till inkassokravet bifogade fakturan tillhör bolaget Andréasson Invest. Eftersom kravbrevet saknat avsändare utgår inkassonämnden i sin bedömning från att det är Andréasson Invest som har skickat inkassokravet. Andréasson Invest har inte bemött anmälarens påståenden och inlämnat material. Det saknas anledning att inte lägga detta till grund för nämndens bedömning.
Inkassolagen är tillämplig på indrivningsåtgärder som har vidtagits avseende egna fordringar som har uppkommit i näringsverksamhet, se 1 § inkassolagen. Andréasson Invest har således haft att följa inkassolagen och iaktta god inkassosed när bolaget vidtagit inkassoåtgärder.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad.
Inkassonämnden har inte möjlighet att uttala sig om den materiella prövningen av målet, dvs. om huruvida det föreligger ett giltigt avtalsförhållande mellan parterna eller inte. Inkassonämnden vill dock framhålla att inkassering av fordringar som saknar grund får inte förekomma och är inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet (jfr nämndens uttalande 182/2020 och 193/2020).
Krav som framställs mot gäldenärer med hot om rättsliga åtgärder utgör inkassoåtgärdeb och ska utformas enligt 5 § inkassolagen.
Enligt Datainspektionens allmänna råd ( se s.22) ska inkassokrav utformas på ett sådant sätt att gäldenären med ledning av de uppgifter som lämnas i kravet har möjlighet att ta ställning till kravet i alla delar. Det inkassokrav som Andréasson Invest har skickat till anmälaren har saknat tydlig uppgift om vad avtalet avsett, när under 2019 som avtalet skulle ha ingåtts, uppgift om vem som är borgenär och specifikation avseende kapitalbelopp, eventuell ränta och kostnader. Inkassokravet har således inte upprättats i enlighet med inkassolagens bestämmelser.
Inkassonämnden anser sammanfattningsvis att Andréasson Invests handläggning på ett flagrant sätt strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Åtgärder avseende fordran som saknar laglig grund
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Andréasson Invest AB
Frågeställningar: Inkassoåtgärder avseende fordran som saknar laglig grund
Anmälarens uppgifter
Andréasson Invest AB (Andréasson Invest) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Andréasson Invest har agerat under olika namn och har utgett sig för att vara flera fristående bolag vid namn Teknikvännen samt Avtal Sverige. Anmälaren har mottagit en faktura utan ärendenummer med överskriften Inkassokrav. Anmälaren har inte ingått något avtal och har bestridit det påstådda fordringsförhållandet redo inom ångerfristen varför fordran saknar grund.
Anmälaren har bifogat fakturakopia och inkassokrav.
Inkassobolagets uppgifter
Andréasson Invest har beretts möjlighet att yttra sig men har inte hörts av.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassokravet saknar en tydlig avsändare men det organisationsnummer och det bankgironummer som är angivet på den till inkassokravet bifogade fakturan tillhör bolaget Andréasson Invest. Eftersom kravbrevet saknat avsändare utgår inkassonämnden i sin bedömning från att det är Andréasson Invest som har skickat inkassokravet.
Andréasson Invest har inte bemött anmälarens påståenden och inlämnat material. Det saknas anledning att inte lägga detta till grund för nämndens bedömning.
Inkassolagen är tillämplig på indrivningsåtgärder som har vidtagit avseende egna fordringar som har uppkommit i näringsverksamhet, se 1 § inkassolagen. Andréasson Invest har således haft att följa inkassolagen och iaktta god inkassosed när bolaget vidtagit
inkassoåtgärder.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Anmälaren har uppgett att han inte har ingått något avtal. Fordran saknar således laga grund. Inkassering av fordringar utan grund får inte förekomma och är inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet (jfr nämndens uttalande 182/2020).
Krav som framställs mot gäldenärer med hot om rättsliga åtgärder utgör inkassoåtgärdeb och ska utformas enligt 5 § inkassolagen. Enligt Datainspektionens allmänna råd (se s. 22) ska inkassokrav utformas på ett sådant sätt att gäldenären med ledning av de uppgifter som lämnas i kravet har möjlighet att ta ställning till kravet i alla delar. Det inkassokrav som Andréasson Invest har skickat till anmälaren har saknat tydlig uppgift om vad avtalet avsett, när under 2019 som avtalet skulle ha ingåtts, uppgift om vilket bolag som är borgenär och specifikation avseende kapitalbelopp, eventuell ränta och kostnader. Inkassokravet har inte upprättats i enlighet med inkassolagens bestämmelser.
Inkassonämnden anser sammanfattningsvis att Andréasson Invests handläggning på ett flagrant sätt strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Bristfällig information om avbetalningsplan
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Sileo Kapital AB
Frågeställningar: Bristfällig information om avbetalningsplans upphörande
Anmälarens uppgifter
Sileo Kapital AB (Sileo) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Den 6 februari 2020 kom anmälaren överens om en avbetalningsplan med Sileos bifirma Legalis och fick därefter en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen. Anmälaren har till en början följt avbetalningsplanen men fick sedan betalningssvårigheter.
Han meddelade Sileo att han inte kunde betala för mars och april och fick då besked att han skulle återkomma när han hade möjlighet att betala. Därefter, den 14 maj 2020, meddelade han Sileo att han ville betala det dubbla avbetalningsbeloppet jämte eventuella avgifter. Påföljande vecka mottog han ett denuntationsbrev med krav på betalning av hela skuldbeloppet – dvs. inte endast de förfallna avbetalningsbeloppen – jämte ränta.
Anmälaren anser att avbetalningsuppgörelsen utgöra ett nytt kreditavtal med Sileo med nya villkor avseende räntan. Han menar även att det är oskäligt att avbetalningsplanen sagts upp och att han krävts på full betalning av skulden.
Anmälaren har bifogat fakturakopior, avtalsvillkor, uppsägningsbrev från tidigare fordringsägare, denuntationsbrev samt
e-postkorrespondens mellan honom och Sileo.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har ingått kreditavtal med ursprunglig fordringsägare avseende en kontokredit vilken inkluderade kostnader och ränta. I enlighet med avtalet har en kreditränta påförts fram till avtalets förfallodag och därefter har avtalad dröjsmålsränta debiterats.
Sileo har skickat ett inkassokrav till anmälaren jämte skuldspecifikation. Av inkassokravet framgår vilken dröjsmålsränta som löpte enligt avtalet. I bekräftelsen på avbetalningsuppgörelsen framgår också villkoren för dröjsmålsränta. När betalning uteblev har Sileo skickat påminnelser via brev och sms varefter avbetalningsplanen har raderats.
Efter det att avbetalningsplanen hade raderats har anmälaren meddelat att han inte kunde betala. Han har då fått information om att han kunde återkomma när hans ekonomiska situation var bättre för att reglera sin skuld.
Den 12 maj 2020 såldes fordran till Sileo. I denuntationsbrevet till anmälaren den 14 maj 3030 har angetts att Sileo har köpt fordran, vad skulden avser samt räntesatsen avseende dröjsmålsräntan (vilken genom hela handläggning har varit densamma).
Anmälaren har inte träffat något nytt avtal med Sileo och villkoren har under hela handläggningen varit oförändrade.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att en gäldenär inte ska vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Enligt Datainspektionens allmänna råd (s. 31) bör all information till gäldenären vara saklig, tydlig och korrekt.
I ett bekräftelsebrev avseende en betalningsplan bör det framgå vad som händer om planen inte följs, till exempel att den upphör att gälla vid utebliven betalning, samt vad det får för följder om amorteringsplanen upphör att gälla
(se Datainspektionens allmänna råd, s. 35).
Av den bekräftelse av avbetalningsplanen som har givits in till inkassonämnden framgår inte att avbetalningsplanen sägs upp vid utebliven betalning eller hur snabbt i tiden kontakten måste ske från anmälarens sida. Inte heller framgår det av Sileos yttrande eller på något annat sätt att anmälaren tydligt har informerats om att avbetalningsplanen sagts upp, eller att han i påminnelserna skulle ha informerats om att så skulle komma att ske. Med anledning av den bristfälliga informationen har anmälaren haft rätt att vänta sig att amorteringsplanen alltjämt gällde.
Avbetalningsplanens funktion är att ge en gäldenär möjlighet att återbetala en skuld över tid utan risk för att ytterligare inkassoåtgärdeb eller rättsliga åtgärder vidtas. Enligt inkassonämndens mening måste en borgenär eller ett inkassoombud i normalfallet alltid anses ha rätt att säga upp en avbetalningsplan vid utebliven betalning. Gäldenären bör dock, för det fall bekräftelsebrevet saknar uppgift om när avbetalningsplanen slutar gälla, underrättas om att avbetalningsplanen sägs upp innan rättslig åtgärd får vidtas.
Sileo har inte i bekräftelsebrevet eller på annat sätt underrättat anmälaren om att avbetalningsplanen slutat gälla.
Inkassonämnden anser därför att Sileos handläggning inte varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglung Uväng, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Betalningsföreläggande på betald fordran
Anmälare: En juridisk person
Anmält bolag: Lowell Sverige AB
Frågeställningar: Ansökan om betalningsföreläggande avseende betald fordran
Anmälarens uppgifter
Lowell Sverige AB (Lowell) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Anmälaren fick den 14 april 2020 ett inkassokrav från Lowell. Anmälaren gjorde den 17 april 2020 en betalning till Lowell avseende inkassokostnad, påminnelseavgift och ränta samt en betalning till fordringsägaren avseende kapitalskulden. Den 4 maj 2020, dvs. två veckor efter att full betalning skett, ansökte Lowell om betalningsföreläggande avseende kapitalskulden. Det har således gått två veckor utan att Lowell och fordringsägaren haft kontakt avseende betalningarna. Anmälaren upplever att det med anledning av coronakrisen är särskilt anmärkningsvärt att Lowell felaktigt skickar ärendet för betalningsföreläggande då den betalningsanmärkning som ansökan medför kan vara avgörande för bolagets överlevnad genom möjlighet till banklån.
Inkassobolagets uppgifter
Lowell mottog en delbetalning den 21 april 2020 och hade kontakt med fordringsägaren den 28 april 2020 varvid Lowell efterfrågade besked om en ansökan om betalningsföreläggande skulle ges in. Fordringsägaren svarade dagen därpå att de ville att en ansökan om betalningsföreläggande skulle inges, vilket sedan skedde den 30 april 2020. Anmälaren kontaktade därefter Lowell och meddelade att skulden var betalad varvid Lowell uppmanade anmälaren att bestrida ansökan om betalningsföreläggande under utredningstiden.
Efter att fordringsägaren bekräftat att skulden var betalad har Lowell återkallat ansökan och skickat en dementi till rikstäckande kreditupplysningsbolag.
Lowell anser inte att bolaget har brustit i sin handläggning av ärendet eftersom avstämning skett med fordringsägaren kort innan ansökan om betalningsföreläggande skickades till Kronofogdemyndigheten. Ett inkassobolag ska kunna förlita sig på den information och de instruktioner som fordringsägaren ger.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att en gäldenär inte ska vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Det ankommer på ett inkassoombud att säkerställa att adekvata rutiner finns till skydd mot fel och misstag i ärendehantering
(se t.ex. Uttalande dnr 81/2005). Inkassoombud bör genom bestämmelser i inkassoavtal eller genom rutiner som upprättats i samråd med uppdragsgivaren försäkra sig om att uppdragsgivaren omgående meddelar inkassoombudet om betalningar som sker direkt till uppdragsgivaren för att undvika att gäldenären blir föremål för en felaktig eller omotiverad rättslig åtgärd
(se Uttalande dnr 171/2019 och dnr 17/2019 samt Datainspektionens allmänna råd s. 33). Konsekvensen av en felaktigt inskickad ansökan om betalningsföreläggande blir större när gäldenären är näringsidkare eftersom redan ansökan innebär en registrering om en betalningsförsummelse i kreditupplysningsbolagens register (se t.ex. Uttalande dnr 158/2018).
Det har i detta ärende dröjt nästan sex veckor från det att gäldenären erlagt betalning till dess att fordringsägaren underrättat Lowell om detta. Lowell har haft det yttersta ansvaret för att rutiner för kommunikation mellan bolaget och fordringsägaren fungerar.
För det fall det inte går att säkerställa att fordringsägaren efterföljer rutinerna bör Lowell avsäga sig uppdraget.
Lowell har emellertid på eget initiativ sju dagar efter det att bolaget mottagit delbetalning och innan bolaget vidtog någon rättslig åtgärd kontrollerat om fordringsägaren önskade att Lowell skulle ansöka om betalningsföreläggande. Lowell har då fått instruktion om att fortsätta driva in fordran. Ett inkassoombud bör i huvudsak kunna förlita sig på de uppgifter som en borgenär lämnar om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att uppgifter skulle vara riktiga-exempelvis om borgenären tidigare lämnat felaktiga uppgifter eller om det är uppenbart att uppgiften inte kan vara korrekt. Inkassonämnden anser inte att det förelegat någon sådan särskild omständighet som borde föranlett Lowell att ifrågasätta de instruktioner som borgenären lämnat. Lowells handläggning av ärendet kan därför inte ses strida mot god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Återbetalning av för högt inbetalt belopp
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Lowell Sverige AB
Frågeställningar: Återbetalning av för högt inbetalt belopp
Anmälarens uppgifter
Lowell Sverige AB (Lowell) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte ha återbetalat ett överinbetalt belopp till anmälaren.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har haft två skulder till samma borgenär. Det ena inkassoärendet var slutbetalt och hade avslutats.
Anmälaren har betalat det redan avslutade kravet ytterligare en gång. Betalningen har avräknats mot det nya inkassoärendet.
Då betalningen översteg det belopp som skulle betalas har en utbetalningsavi skickats till anmälaren. Utbetalningsavin kom i retur, vilket anmälaren informerades om påföljande dag. Lowell efterfrågade också kontouppgifter och meddelade hur dessa skulle kommuniceras till Lowell. För att säkerställa en korrekt hantering har Lowell som rutin att uppgift om kontonummer ska skickas skriftligen för att minimera risken att fe konto används vid utbetalning/återbetalning.
Anmälarens ombud har kontaktat Lowell per telefon och e-post. Lowell har då informerat. om att de varit förhindrade att diskutera anmälarens ärende innan ombudet styrkt sin behörighet genom fullmakt. Anmälaren har sedan själv e-postat de efterfrågade uppgifterna och givit ombudet fullmakt att föra hennes talan. Två veckor och fyra dagar senare har beloppet utbetalats till anmälarens angivna konto. På grund av en viss eftersläpning med anledning av Corona-pandemin under vilken personalen arbetat hemifrån skedde utbetalningen senare än som varit Lowells målsättning.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 4 § inkassolagen ska inkassoverksamhet bedrivas enligt god inkassosed och gäldenären ska inte vållas onödig skada eller olägenhet. Lowell har dagen efter det att överinbetalningen konstaterats skickat en utbetalningsavi vilken anmälaren inte löst in.
Lowell har då begärt att anmälaren skriftligen inkommer med kontouppgifter. Dessa påståenden har anmälaren inte bestritt.
För inkassoverksamhet gäller tystnadsplikt. Enligt Datainspektionens allmänna råd (s. 13) innebär detta att inkassobolag bör kontrollera att det finns en fullmakt för det fall att någon påstår sig företräda gäldenären. Genom att inte lämna ut uppgifter i inkassoärendet till anmälarens uppgivne ombud och genom att upprepade gånger efterfråga fullmakt har Lowell handlat enligt god inkassosed. Den fördröjning som detta har medfört kan Lowell inte lastas för.
Det finns ingen bestämd frist för när utbetalning av överinbetalda medel ska ske men det ligger i sakens natur att det bör ske utan dröjsmål. I förevarande fall har återbetalning gjorts två veckor och fyra dagar efter det att anmälaren skriftligen angivit kontouppgifter till Lowell. Detta torde normalt sett vara för lång tid. Men under rådande omständigheter då personal på grund av Corona-pandemin tvingats arbeta hemifrån får fördröjningen anses ursäktlig.
Med detta uttalade avslutar nämnden handläggningen i ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Betalningsföreläggande under beviljad betalningsfrist
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Ansökan om betalningsföreläggande under beviljad betalningsfrist
Anmälarens uppgifter
Anmälaren fick den 14 april 2020 ett inkassokrav med förfallodag den 27 april 2020. Han kontaktade Sergel Kredittjänster AB (Sergel) den 17 april med en förfrågan om han kunde dela upp betalningen. Han fick då veta att kravet skickats till Kronofogdemyndigheten, två veckor innan förfallodagen. Anmälaren menar att han inte fått tillräcklig frist för att betala eller bestrida inkassokravet och att det ursprungliga kravet dessutom blivit dubbelt så stort.
Inkassobolagets uppgifter
I det aktuella ärendet skickades ett inkassokrav redan den 2 december 2009. Det brev som anmälaren fick den 14 april 2020 var inte ett inkassokrav, men det har i brevet angivits en förfallodag den 27 april 2020. Dagen efter att brevet hade skickats har åtgärden
”Betalningsföreläggande” felaktigt registrerats i inkassosystemet. Anmälaren kontaktade Sergel den 17 april 2020 i syte att efterhöra om kravet kunde avbetalas. Med anledning av den felaktigt registrerade åtgärden har Sergel då meddelat att ärendet skickats till Kronofogdemyndigheten fast så inte hade skett.
Den 20 april 2020 har Segel dock ansökt om betalningsföreläggande, dvs innan fristen i brevet hade löpt ut. Anmälaren har bestridit betalningsansvar och har därefter betalat skulden i enlighet med det kravbrev som tidigare hade skickats. Sergel har återkallat ansökan hos Kronofogdemyndigheten, avslutat ärendet och meddelat anmälaren därom. Kostnaderna för ansökan om betalningsföreläggande har krediterats anmälaren.
Sergel beklagar att bolaget lämnat felaktig information samt ansökt om betalningsföreläggande innan den tidsfrist som angivits i kravbrevet löpt ut. Ansökan har skett automatiskt med anledning av ett fel i systemet och Sergel har därför sett över felet för att säkerställa att det inte kommer att upprepas.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 4 § inkassolagen ska inkassoverksamhet bedrivas enligt god inkassossed och gäldenären ska inte vållas onödig skada, olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Det brev som anmälaren fick den 14 april 2020 är inte ett inkassokrav i lagens mening. Den frist som angivits i brevet har dock givit anmälaren anledning att utgå från att ingen rättslig åtgärd skulle komma att vidtas innan fristen löpt ut. Genom att skicka en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten innan fristen löpt ut har Sergel brutit mot god etik i inkassoverksamhet.
Ansökan om betalningsföreläggande har skickats genom ett automatiserat system. Det måste alltid finnas möjlighet att vidta tillräckliga kontroller även vid ett automatiserat förfarande. Mot bakgrund av att anmälaren bara några dag före ansökan givits in ringt till Sergel och det då uppdagats att en felaktig notering gjorts i inkassosystemet borde en sedan extra kontroll ha genomförts.
Som inkassonämnden tidigare uttalat är det av vikt att adekvata rutiner finns till skydd mot att felaktiga automatiska handläggningsåtgärder inträffar (se uttalande Dnr 168/2019).
Den felaktiga registreringen har vidare fått till följd att anmälaren fått felaktig information vid telefonsamtalet. Det är en självklarhet att all information till gäldenären bör vara saklig, tydlig och korrekt (se vidare Datainspektionens allmänna råd s. 31).
Anmälaren har slutligen uppgett att det ursprungliga kravet ”fördubblats” under handläggningens gång utan att närmare ange vilket belopp som till kommit. Inkassonämnden ser ingen anledning att rikta kritik mot Sergels handläggning i detta avseende.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen i ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Indrivning av bagatellbelopp
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Indrivning av bagatellbelopp
Anmälarens uppgifter
Sergel Kredittjänster AB (nedan kallad Sergel) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ett krav om 3 kr avseende obetald ränta till Kronofogden för verkställighet, varför anmälaren nu krävs på ett belopp om 1 463 kr. Det har vidare inte framgått vad skulden avser eller vilka inkassobolag som har sålt och köpt denna skuld.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har betalat för sent. Inkassokrav har skickats innan betalning skedde och en ansökan om betalningsföreläggande har getts in drygt en månad innan anmälaren betalade kapitalskulden om 304 kr direkt till fordringsägaren. Dagen efter betalningen har Kronofogdemyndigheten informerats om betalningen och skulden har satts ned. Anmälaren har samma dag tillställts en påminnelse avseende resterande skuld om 863 kr. Fordran har fastställts genom utslag och anmälaren har därefter tillställts ytterligare en påminnelse om att inkomma med betalning. Sergel, har därefter förvärvat fordran från den ursprunglige fordringsägaren, vilket anmälaren har meddelats. Därefter har en ansökan om verkställighet ingivits till Kronofogdemyndigheten.
Den totala skulden uppgick då till 1 463 kr. Sergel har inte brutit mot god inkassosed genom att skicka inkassokrav, inge ansökan om betalningsföreläggande eller begära verkställighet.
Inkassonämndens bedömning
Anmälaren har angett Sergel Portfolio AB som det inkassobolag som anmälan avser. Av handlingarna framgår dock att Sergel såsom ombud har vidtagit inkassoåtgärderna genom att bland annat ansöka om verkställighet. Sergel har också yttrat sig i detta ärende såsom ombud för Sergel Portfolio AB. Inkassonämnden uppfattar det som att Sergel är det bolag vars handläggning Inkassonämnden har att uttala sig om.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
God inkassosed kräver att en fordran är förfallen till betalning innan inkassoåtgärdeb vidtas.
I förevarande fall har anmälaren betalat försent varvid lagstadgade kostnader till kommit. Det saknas anledning att ifrågasätta.
Sergels uppgift om att bolaget har skickat brev till anmälaren avseende förvärvet av fordran samt påminnelse och betalning.
Inkasssonämnden anser inte att det strider mot god etik i inkassoverksamhet att driva in bagatellbelopp. Därmed är det också förenligt med god etik i inkassoverksamhet att vidta rättsliga åtgärder för att driva in bagatellbelopp, vilket framgår av propositionen till inkassolagen (prop. 1974:42 s. 78).
Med hänsyn till det anförda finner Inkassonämnden att Sergel inte har vidtagit åtgärder i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, och Elisabet Malmström
Inkassokrav utan föregående betalningspåminnelse
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Krafman AB
Frågeställningar: Inkassokrav utan föregående betalningspåminnelse m.m.
Anmälarens uppgifter
Krafman AB (Krafman) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande handlande.
Krafman har skickat krav avseende en fordran som saknar grund och där indrivningsåtgärderna har varit hotfulla.
Ett betalningskrav har skickats under julhelgen med uppmaning att betala inom 14 dagar. När brevet kom fram hade redan tio dagar av den givna fristen passerat. Krafman har inte visat att de har köpt fordringarna eller att de haft fullmakt att driva in desamma.
Anmälaren har när hennes bolag gick i konkurs fullgjort sina skyldigheter enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen varför hon inte har något personligt ansvar för skulderna. Krafman har lagt på räntekostnad utan att redovisa för vad i kravet som avser ränta respektive kapital och betalningskravet har även i övrigt varit felaktigt. Krafman har inte skickat en faktura utan har direkt skickat ett kravbrev och hotat med rättsliga åtgärder och mycket höga kostnader om betalning inte sker. Om ett betalningskrav bestrids sakligt ska det inte gå vidare till inkasso eller tingsrätt.
Inkassoombudets uppgifter
Borgenären har köpt en fordran mot anmälarens bolag som har gått i konkurs. Borgenären har därefter givit Krafman i uppdrag att driva in fordran. Samma dag som förvärvet skedde har Krafman skickat ett denuntiationsbrev där anmälaren informerades om förvärvet samt grunden för kravet, vilket bestod i ett personligt ansvar för skulden med anledning av för sent upprättad kontrollbalansräkning.
Brevet innehöll ett krav och ett hot om att rättsliga åtgärder skulle kunna komma att vidtas om betalning inte skedde inom 14 dagar, samt en erinran om att ytterligare ränta och eventuella rättegångskostnader kunde tillkomma. Att skicka ett denuntiationsbrev utgör inte en inkassoåtgärd och träffas inte av inkassolagens bestämmelser. Anmälaren har själv under ed bekräftat fordringarnas riktighet och kände alltså till dem. Även om inkassolagen har varit tillämplig har Krafman inte vidtagit några otillbörliga påtryckningar och inte heller agerat i strid mot god inkassosed.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Laglig grund för fordran. Bestridd fordran.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Ett inkassoombud har därmed skyldighet att kontrollera kravets grund, t ex. genom en individuell prövning av omständigheterna rörande en fordran eller genom att ombudet bedömer att borgenärens rutiner är tillräckliga för att förhindra att ogrundade krav framförs.
Krafman har fått indrivningsuppdraget från ett helägt dotterbolag och får därför förutsättas ha en god uppfattning om kravets ursprung. Inkassonämnden anser inte att det framkommit något som talar för att det skulle föreligga sannolika skäl för att fordran saknar laglig grund eller att fordran framstår som obefogad. Att en fordringsägare och en gäldenär inte är överens om huruvida betalningsansvar föreligger innebär inte i sig att fordran saknar saklig grund eller är obefogad. Om en gäldenär framställer ett sakligt bestridande kan den summariska processen inte användas utan borgenären får istället ansöka om stämning vid tingsrätt. Att Krafman givit in en stämningsansökan efter att anmälaren bestritt betalningsansvar ligger därför i linje med god etik i inkassoverksamhet.
Inkassokrav. Underrättelse om betalningsanspråket.
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att gäldenär inte vållas onödig skada, olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Krafmans första åtgärd var att skicka ett denuntiationsbrev som innehåller information om att borgenären köpt aktuell fordran och att borgenären åberopar personligt betalningsansvar enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen samt en uppmaning till anmälaren att betala inom 14 dagar. Brevet avslutas med en påtryckning genom att anmälaren hotas med betalningsföreläggande eller stämningsansökan och rättegångskostnader om anmälaren inte betalat eller medgivit betalning inom den angivna fristen. Eftersom denuntiationsbrevet innehåller hot som rättsliga åtgärder är det inte en ren underrättelse om betalningsanspråket utan utgör en inkassoåtgärd
enligt 5 § inkassolagen.
Normalt ska en gäldenär ha underrättats om betalningsanspråket innan inkassoåtgärdeb vidtas
(se Datainpektionens allmänna råd sid. 15). Gäldenären ska således känna till kravet. I förevarande fall kände anmälaren till själva fordran som var en fordran i hennes bolags konkurs. Hon kände däremot inte till att kravet nu riktades mot hennes personligen enligt vissa bestämmelser i aktiebolagslagen eller att borgenären nu var en annan än den ursprungliga borgenären.
Dessa omständigheter är så väsentliga att anmälaren enligt inkassonämndens bedömning borde ha underrättats om kravet innan någon inkassoåtgärd vidtogs. Krafman har således inte iakttagit god etik i inkassoverksamhet genom att skicka det aktuella denuntiationsbrevet utan en föregående underrättelse om betalningsanspråket.
Betalningsfrist
Anmälaren har också riktat kritik mot den tid inom vilken hon skulle betala. I ett inkassokrav ska anges viss skälig tid inom vilken gäldenären har att betala eller invända mot kravet. Enligt Datainspektionens allmänna råd bör denna frist inte vara kortare än åtta dagar räknat från utsändningsdagen (se s. 26). Gäldenären bör därtill alltid ha minst fyra bankdagar på sig att betala från det att denne kan antas ha tagit emot kravet. Denuntiationsbrevet skickades fredagen den 20 december 2020 och angav en frist om 14 dagar. Eftersom brev vid normal postgång delas ut inom två arbetsdagar från inlämningsdagen kan brevet, med anledning av de mellankommande helgdagarna, förväntats ha varit anmälaren tillhanda den 27 december 2020. Anmälaren har därför haft fyra bankdagar på sig att betala kravet. Inkassonämnden anser därför att den angivna tidsfristen är förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Kontakten med gäldenären
All information till gäldenären ska enligt Datainspektionens allmänna råd (se s. 31) vara saklig, tydlig och korrekt och gäldenären bör bemötas på ett hövligt och korrekt sätt. Krafman har besvarat anmälarens bestridande utan dröjsmål och det anmälaren har uppfattat som hotfullt har enligt inkassonämnden varit adekvata varningar om att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas om betalning inte sker.
Den korrespondens som förevarit mellan Krafman och anmälaren har inte inneburit något avsteg från god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet ha deltagit: Ulla. Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Inkassokrav avseende bestridd fordran
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Parkeringstjänst Väst AB
Frågeställningar: Inkassokrav avseende bestridd fordran.
Anmälarens uppgifter
Parkeringstjänst Väst AB (Parkeringstjänst) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ett inkassokrav trots att fordran har bestridits.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Parkeringstjänsts fordran har uppkommit inom näringsverksamhet. Inkassolagen är därför tillämplig, se 1 §.
Enligt 8 § bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Om invändningens innehåll gör att det finns sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller framstår som obefogad på ett sådant sätt som framgår av 8 § inkassolagen bör inget inkassokrav skickas.
Enligt Datainspektionen allmänna råd (se s. 28) får inkassokrav i övrigt normalt sett skickas även om gäldenären dessförinnan har invänt mot fordran.
I förevarande fall har anmälaren gjort invändning mot kontrollavgiften med uppgift att skyltningen beträffande parkering
inte varit korrekt. Parkeringstjänst, som arbetar med att utföra kontroller av parkeringar, har inte haft anledning att misstänka att det skulle finnas sannolika skäl för att fordran inte var lagligen grundad eller på annat sätt var obefogad.
Enbart den omständigheten att fordran inte var bestridd utgör inte ett hinder mot att skicka ut ett inkassokrav.
Inkassonämnden finner således att Parkeringstjänst inte handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ett inkassokrav till anmälaren trots att denne dessförinnan bestridit betalningsansvaret.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Elisabet Malmström, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg