Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Visma Financial Solutions AB
Frågeställningar: Ospecificerade kostnader

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har mottagit kravbrev från Visma Financial Solutions AB (”Visma”) som innefattat en kostnadspost avseende ”övriga kostnader” på 3 600 kronor, vilket inneburit att skulden nästan har dubblats. Det har inte framgått vad kostnaderna avsett.

Anmälaren menar att Visma av på grund av den otydligt angivna kostnadsposten har agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet.

Till sin anmälan har anmälaren bilagt två brev från Visma.

Anmälaren begär att han ska tillerkännas skadestånd från Visma på grund av deras agerande.

Inkassobolagets uppgifter

Visma har tillställt anmälaren ett bevakningsbrev som omfattar åtta ärenden som uppdragsgivaren har överlämnat till Visma för kravhantering.

De övriga kostnaderna om 3 600 kronor som har ifrågasatts av anmälaren är fördelade enligt följande:

• Ärende 1: påminnelseavgift om 60 kronor,
• Ärende 2: påminnelseavgift om 60 kronor, kostnader i mål om betalningsföreläggande om 680 kronor och kostnader i mål om verkställighet om 600 kronor,
• Ärende 3: påminnelseavgift om 60 kronor, kostnader i mål om betalningsföreläggande om 680 kronor och kostnader i mål om verkställighet om 600 kronor,
• Ärende 4: påminnelseavgift om 60 kronor och kostnader i mål om betalningsföreläggande om 680 kronor,
• Ärende 5: påminnelseavgift om 60 kronor, samt
• Ärende 6: påminnelseavgift om 60 kronor.

I de resterande två ärendena 7-8 har endast ett inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen tillställts anmälaren i respektive ärende.

Uppdragsgivaren har skickat påminnelser och Visma har vidtagit inkassoåtgärder. Åtgärderna har varit skäligen påkallade för att tillvarata uppdragsgivarnas rätt, varför anmälaren är skyldig att ersätta uppdragsgivaren härför. Dröjsmålsräntan är beräknad enligt räntelagen.

Såvitt gäller ärende 5 och 6 har emellertid de ursprungliga fordringarna förfallit till betalning den 2021-10-01 respektive 2022-01-05. Visma har den 2022-09-16, efter att betalningspåminnelse och inkassokrav avsänts i ärendena fått information från uppdragsgivaren att betalning erlagts på respektive förfallodag. Dessa ärenden har nu avslutats.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och är inte behörig att pröva yrkanden om utdömande av skadestånd. Anmälarens begäran om ersättning i form av skadestånd avvisas därför.

Enligt 4 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. är en gäldenär skyldig att ersätta kostnader för påminnelseavgifter om det är avtalat senast i samband med skuldens uppkomst, under förutsättning att kostnaden har varit skäligen påkallad för att ta till vara borgenärens rätt.

Vid en ansökan om betalningsföreläggande blir en gäldenär normalt skyldig att ersätta borgenärens ansökningsavgift om 300 kronor samt ett schabloniserat ombudsarvode om 380 kronor. Vid en ansökan om verkställighet har sökanden rätt att driva in den årliga ansökningsavgiften om 600 kronor från gäldenären. Annat har således inte framkommit än att Visma debiterat avgifter i enlighet med vad som är tillåtet enligt lag och förordning.

Enligt god inkassosed ska all information till en gäldenär vara saklig, tydlig och korrekt. När en gäldenär, efter att ett inkassoförfarande inletts, debiteras kostnader bör gäldenären ges förutsättningar att förstå vad kostnaderna avser, exempelvis genom information som lämnas i kravbrev. Någon allmän skyldighet att i all korrespondens med en gäldenär ange grunden för samtliga debiterade kostnader i ett visst ärende föreligger dock inte.

I aktuellt ärende har anmälaren tillställts en sammanställning över flera fordringar som Visma handlägger mot honom. Beloppen som har redovisats har utgjort ackumulerade belopp som avsett flera fordringar. Enligt Inkassonämnden har det inte i ett sådant fall förelegat någon skyldighet för Visma att särskilt redovisa varje kostnadspost för sig.

Det finns av denna anledning inte skäl att rikta kritik mot Visma för hur kostnaderna angivits i bevakningsbrevet i och för sig.

Såvitt avser ärende 5 och 6 har betalning tagits emot av uppdragsgivaren innan betalningspåminnelse eller inkassokrav tillställts anmälaren. Visma har inte gjort gällande att det trots detta funnits skäl att vidta dessa åtgärder. Åtgärderna kan därför inte anses ha varit skäligen påkallade, vilket innebär att de debiterade kostnaderna saknar laglig grund. Det har därför stått i strid med god etik att inkludera avgifterna i sammanställningen, som avsändes till anmälaren nästan ett år efter att Visma fått information om betalningarna.

Inkassoombud bör genom bestämmelser i inkassoavtal eller genom rutiner som upprättats i samråd med uppdragsgivaren försäkra sig om att uppdragsgivaren omgående meddelar inkassoombudet om betalningar som sker direkt till uppdragsgivaren för att undvika att gäldenären blir föremål för en felaktig eller omotiverad rättslig åtgärd (jmf. Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 171/2019 samt Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 5.6 och 11.1.2).

Det är enligt Inkassonämnden anmärkningsvärt att uppdragsgivaren först efter att åtskilliga månader gått sedan ärendena överlämnades för indrivning meddelat Visma om betalningarna. Inkassonämnden förutsätter att Visma vidtar nödvändiga åtgärder för att motsvarande dröjsmål inte ska uppstå i framtiden.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren

Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: Svea Inkasso AB
Frågeställningar: Indrivning av fordran mot fel gäldenär

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har mottagit ett inkassokrav från Svea Inkasso AB (”Svea”) som felaktigt skickats till anmälaren på grund av att Svea inte hade kontrollerat att momsnumret som angivits varit korrekt innan brevet skickades. Hade detta gjorts hade det framkommit att den verkliga gäldenären var ett annat bolag. Anmälaren anser därför att Svea har brustit i sin kontroll av fordran.

Därtill menar anmälaren att Svea tillämpat en otillräcklig tidsfrist i inkassokravet. Kravet har på grund av postgången anlänt först dagen innan eller samma dag som betalning skulle ske.

Anmälaren menar att Svea av ovanstående anledningar har agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet.

Till sin anmälan har anmälaren bilagt kopia på inkassokrav från Svea. Av detta framgår att det varit daterat den 2023-09-28 samt att sista dag för betalning var 2023-10-06.

Inkassobolagets uppgifter

Svea har tillställt anmälaren ett inkassokrav. Därefter har anmälaren meddelat att betalningen var på väg men att företaget inte hade erhållit originalfakturan eller en påminnelse. Svea efterfrågade då fakturan från fakturautställaren.

Anmälaren kontaktade därefter Svea och uppgav att betalningstiden på inkassokravet var kort då de hade erhållit inkassokravet två dagar innan eller samma dag som förfallodatumet. Betalningen inkom kort därefter och ärendet avslutades hos Svea.

En fakturakopia tillställdes därefter anmälaren varefter anmälaren meddelade att fakturan avsåg en tjänst som inte var beställd av företaget samt att de var fel mottagare av inkassokravet. Det framkom då att det momsnummer som angivits på fakturan inte överensstämde med anmälarens och pengarna återbetalades till anmälaren.

Svea har, så snart meddelande från anmälaren inkom, tagit kontakt med borgenären för att få klarhet i om något fel förelåg i ärendet. Av uppgifterna från borgenären framgår att det organisationsnummer borgenären angett som anmälarens organisationsnummer skiljer sig med en siffra från den faktiska gäldenärens organisationsnummer. Detta berodde enligt borgenären på ett manuellt misstag från deras sida.

Inkassouppdrag skickas dagligen till Svea i stora mängder, det saknas därför möjlighet at kontrollera samtliga uppgifter som levereras av en uppdragsgivare. Uppdragsgivaren i aktuellt fall är välbetrodd, har varit kund hos Svea under en lång tid och inga tidigare felaktigheter har framkommit inom ramen för kundrelationen.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad.

Innan en inkassoåtgärd vidtas bör inkassobolaget göra tillräckliga kontroller för att säkerställa att grund finns för fordran samt för att fastställa gäldenärens identitet. Ett inkassoombud bör dock i huvudsak kunna förlita sig på de uppgifter som en borgenär lämnar om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att uppgifterna skulle vara riktiga, exempelvis om borgenären tidigare lämnat felaktiga uppgifter eller om det är uppenbart att uppgifterna inte kan vara korrekta (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 206/2020).

Vid masshantering av ärenden finns det inte någon skyldighet att göra en djupgående analys av varje enskild fordrans grund. Vid ett stort inflöde av kravärenden gällande en viss typ av fordringar kan därför en förenklad granskning av kravunderlaget ske (jmf. prop. 1974:42 s. 111).

Svea har vid registrering av ärendet utgått från de uppgifter om gäldenärens identitet som bolaget fått av borgenären och har saknat anledning att ifrågasätta dessa uppgifter. Så snart anmälaren påpekat att fakturan var felaktig har Svea vidtagit adekvata åtgärder för att utreda fakturan och har kort tid efter att felet upptäckts återbetalat inbetalt belopp till anmälaren. Inkassonämnden anses därför att Sveas handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Såvitt gäller tidsfristen för betalning bör denna vara minst åtta dagar räknat från dagen för när kravet skickas och gäldenären bör ges minst fyra bankdagar på sig att betala eller bestrida kravet (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 292/2021). Annat har inte framkommit genom bilagan till anmälan än att Svea har iakttagit dessa frister. Inkassonämnden anser därför inte att Svea i detta avseende har handlagt ärendet i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren

Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Inkassokrav till fel adress och brister i kundportal

Anmälarens uppgifter

Anmälaren menar att Intrum Sverige AB (”Intrum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte skicka vare sig någon påminnelse eller något inkassokrav till anmälaren innan Intrum ansökte om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.

Därtill menar anmälaren att det inte har framgått på Intrums kundportal att ett inkassokrav hade tillställts anmälaren. Det har också varit ständiga problem att logga in i kundportalen.

Till sin anmälan har anmälaren bilagt en skärmdump från Intrums kundportal som visar kapitalbelopp, ränta och avgifter som debiterats anmälaren.

Inkassobolagets upgifter

Intrum har erhållit adressinformationen från borgenären och använt denna vid utskick av inkassokravet. Vid en uppdatering av adressuppgifter har det framkommit att det postnummer som angetts på inkassokravet inte har stämt överens med postnumret som varit registrerat hos Bolagsverket. Detta har berott på att postnumret för adressen hade ändrats. Övriga uppgifter, det vill säga utdelningsadress och postort, har dock angivits korrekt på inkassokravet. Inkassokravet har inte kommit i retur och bör därmed ha nått anmälaren.

Det stämmer att Intrum då och då har behövt underhålla sina tekniska system, vilket kan påverka systemets prestanda. Detta är dock nödvändiga åtgärder och gäldenärer informeras tydligt om underhållet samt vilken påverkan detta kan komma att ha. Gäldenärerna har då varit välkomna att kontakta Intrum på ett annat sätt, exempelvis telefonledes.

Intrum är av uppfattningen att man inte brustit i god etik vid hantering av ärendet.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

I det allra flesta fall föreligger ingen skyldighet att skicka en betalningspåminnelse innan inkassokrav utställs (se Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 318/2022). Inget har framkommit i ärendet som tyder på att den aktuella fordran är en sådan för vilken betalningspåminnelse måste utsändas. Intrum har därför inte brustit i god etik genom att utsända inkassokravet trots att ingen påminnelse dessförinnan skickats.

Post som skickas till en juridisk person bör normalt skickas till den adress som finns registrerad som huvudkontor i Bolagsverkets register (se Inkassonämndens uttalande i ärende med dnr. 314/2021), om inte gäldenären har upplyst om att denne kan nås på annan adress eller detta har framkommit på annat sätt.

Det aktuella inkassokravet har enligt Intrum visserligen skickats till rätt adress, men med fel postnummer. Såvitt Inkassonämnden uppfattat det har emellertid det postnummer som använts varit det postnummer som tidigare gällt för den aktuella adressen. Det felaktiga postnumret har erhållits från borgenären.

Eftersom inkassokravet inte har kommit i retur har Intrum inte heller haft anledning att undersöka adressen närmare – särskilt med hänsyn till att adressen inhämtats direkt från borgenären. Det förefaller därför osannolikt att brevet, vilket varit korrekt adresserat i övrigt, inte skulle ha nått fram till anmälaren. Intrum har därför enligt Inkassonämnden inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att avsända inkassokravet till den aktuella adressen.

God etik i inkassoverksamhet förutsätter att inkassobolag skyndsamt besvarar gäldenärens frågor. Det måste därför vara enkelt för gäldenären att komma i kontakt med inkassobolaget. Vid bedömning av om ett inkassobolag är tillgängligt i tillräcklig omfattning får hänsyn tas till de kommunikationsvägar som erbjuds av inkassobolaget samt att inkassobolag ska vara tillgängliga per telefon vid angivna telefontider (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 348/2022).

Som det får förstås har Intrum under de tillfällen då företagets kundportal inte har varit tillgängligt hänvisat gäldenärerna till andra kommunikationsvägar och har således funnits tillgängliga för att besvara eventuella frågor. Intrum kan därför inte anses ha brustit i god etik i inkassoverksamhet genom att tillfälligt begränsa tillgängligheten till kundportalen.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Utredningsskyldighet vid bestridd fordran 

Anmälarens uppgifter

Alektum AB (”Alektum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ett inkassokrav och sedan vidhålla fordran trots att hon bestritt kravet.

Anmälaren har köpt en mobiltelefon och sedan utövat sin ångerrätt. I samband med att hon ångrade köpet har hon framfört att det var fel på telefonen. Säljföretaget hörde inte av sig. Hon bestred inkassokravet med anledning av att hon ångrat köpet.

Efter att Alektum haft kontakt med säljföretaget angav Alektum att hon fortfarande var betalningsskyldig och att betalning skulle erläggas senast ett visst datum.

Anmälaren har gett in underlag i form av kopior av mejl som skickats till säljföretaget, bestridande till Alektum samt Alektums skrivelse som innehåller dels säljföretagets svar och dels en uppmaning att betala skulden.

Inkassobolagets uppgifter

Den 4 september 2023 mottog Alektum ett uppdrag att driva in en utestående fordran mot anmälaren. Ett inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen upprättades och skickades till anmälaren via Kivra den 5 september. Med anledning av inkassokravet framförde anmälaren en invändning mot kravet på grund av utövad ångerrätt. Alektum saknade kännedom om invändningen och noterade den i ärendehanteringssystemet. Ärendet markerades som bestritt i avvaktan på utredning. Anmälaren informerades om att inga ytterligare åtgärder skulle vidtas under tiden. Uppdragsgivaren meddelade sin inställning till invändningen vilken sedan vidarebefordrades till anmälaren. Inga ytterligare inkassoåtgärder har vidtagits efter den framförda invändningen och ärendet har sedermera avslutats.

Det är dock riktigt att kravet vidhölls och att anmälaren uppmanades att betala efter det att uppdragsgivaren framfört att man vidhöll kravet. Handläggaren skulle dock rätteligen ha utelämnat uppmaningen att betala och i stället informerat anmälaren om att invändningen var föremål för fortsatt utredning och att anspråket eventuellt skulle komma att behöva prövas materiellt vid en domstol.

Chefen för den berörda handläggargruppen har informerats om vikten av att följa de rutiner som finns för hantering av invändningar. Alektum har framhållit att det inte funnits någon risk för att en ansökan om betalningsföreläggande eller annan inkassoåtgärd skulle vidtas och pekat på att ärendet varit markerat som bestritt sedan invändningen framfördes. Alektum har vidtagit en fördjupad utredning av sakomständigheterna och funnit att anmälarens invändning var riktig och avslutat ärendet.

Alektum har lämnat in utdrag ur sitt ärendehanteringssystem, bestridande från anmälaren, information till anmälaren, förfrågan till uppdragsgivaren och uppdragsgivarens svar.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Om invändningens innehåll gör att det finns sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller framstår som obefogad på ett sådant sätt som framgår av 8 § inkassolagen bör inget inkassokrav skickas.

I ärendet har det inte framkommit något som tyder på att Alektum redan när inkassokravet skickades hade kännedom eller borde ha känt att invändningen.

När det sedan gäller Alektums åtgärd att vidhålla kravet konstaterar nämnden att anmälaren har gjort invändning mot inkassokravet och hänvisat till sin rätt att ångra köpet. Av det svar som säljföretaget senare lämnat till Alektum framgår att säljföretaget uppfattat anmälarens mejl där köpet ångrades som en reklamation och lämnat anvisningar för hur hon skulle gå till väga. Att det var fråga om att anmälaren ville utnyttja ångerrätten framgick dock av anmälarens svar på inkassokravet. I det läget borde Alektum ha vidtagit ytterligare utredningsåtgärder i stället på att på nytt kräva betalning. Alektum förtjänar kritik för det. Alektums handläggning av ärendet har således i det avseendet inte varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Gothia Inkasso, bifirma till Riverty Sweden AB
Frågeställningar: Otillbörlig påtryckning och uppdelning av fordran

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har i flera år utsatts för trakasserier av Gothia Inkasso (”Gothia”). Gothia har bland annat skickat brev till anmälaren med hot om att anmälarens skuldsanering skulle upphävas om betalning inte erlades.

Därefter har Gothia konstant ringt och skickat e-postmeddelanden till anmälaren så att anmälaren har behövt blockera Gothias möjlighet att kontakta anmälaren.

Gothia försökte även vidta rättsliga åtgärder mot anmälaren efter att anmälaren önskade avbetala ett av sina ärenden. Ärendet avsåg en skuld som Gothia felaktigt hade delat upp i tre olika ärenden.

Gothia har också i onödan inhämtat en kreditupplysning avseende anmälaren.

Inkassobolagets uppgifter

I samband med att en borgenär, som Gothia är inkassoombud för, förvärvade två fordringar, har två denuntiationsbrev tillställs anmälaren. Gothia har givit in kopior på breven.

Det har av breven framgått att fordran ingått i anmälarens skuldsanering och att betalning skulle ske i enlighet med skuldsaneringsbeslutet. Information har i breven lämnats om respektive fordrans totalbelopp med angivande av att det är dessa belopp som anmälaren skulle betala för det fall anmälarens skuldsanering skulle upphävas.

I september 2020 har Gothia ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten avseende ett av anmälarens ärenden. Anmälaren har därefter tillskrivit Kronofogde-myndigheten som har tolkat skriften som ett bestridande. Gothia begärde då att ärendet skulle hänskjutas till domstol.

Anmälaren har förekommit hos Gothia sedan augusti 2020. Under de senaste tre åren har Gothia gjort totalt sju kontaktförsök till anmälaren via telefon. Fyra av dessa samtal har föranletts av att anmälaren själv har kontaktat Gothia varvid handläggaren har återkopplat till anmälaren. De resterande samtalen har inte besvarats.

Gothia har skickat ett större antal e-postmeddelanden till anmälaren som samtliga har varit svar på e-postmeddelanden som anmälaren själv skickat till Gothia.

Gothia har inte delat upp anmälarens ärenden och de aktuella ärendena har inte heller ingått i någon samlingsakt. Anmälarens påstående tillbakavisas.

Den kreditupplysning som har tagits på gäldenären är en standarduppdatering för att Gothia ska kunna bevaka om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen förbättrats efter beslutet om skuldsanering.

Gothia anser sig inte ha handlat i strid med god inkassosed.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Hot om upphävd skuldsanering

Av de kopior på brev som givits in av Gothia framgår att Gothia inte framställt något hot om att anmälarens skuldsanering skulle komma att upphävas. Av instruktionerna i brevet framgår tydligt att beslutet om skuldsanering alltjämt är gällande och att betalning skulle ske i enlighet med det. Gothia har i detta avseende därför inte agerat i strid med god etik.

Kontakter med anmälaren

Kontakter och kontaktförsök med gäldenärer per telefon och i skrift är en naturlig och grundläggande del av normal inkassoverksamhet och av avgörande betydelse för att tillvarata borgenärens rätt. Omfattningen av kontakterna får dock inte vara orimligt stor.

Gothia har uppgivit att de kontakter som förevarit med anmälaren i huvudsak har skett på anmälarens eget initiativ. Anmälaren har inte heller lämnat någon närmare uppgift om mängden kontakter eller dess intensitet. Det finns mot bakgrund av detta inte någon anledning att rikta kritik mot Gothias handläggning i denna del.

Uppdelning av fordring

Gothia har tillbakavisat påståendet att anmälarens ärende felaktigt delats upp. Anmälaren har inte lämnat några tydliga uppgifter om hur och på vilket sätt uppdelningen skulle ha skett. Inte heller i detta avseende finns det därför anledning att rikta kritik mot Gothia.

Inhämtande av kreditupplysning

I 9 § kreditupplysningslagen framgår att kreditupplysningar om fysiska personer får lämnas ut endast till den som har ett legitimt behov, det vill säga till någon som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen. Det är kreditupplysningsbolaget som är primärt ansvarig för att bedöma om en beställare av en kreditupplysning kan anses ha ett legitimt behov.

Det ligger utanför Inkassonämndens uppdrag att uttala sig om kreditupplysningsverksamhet och om det aktuella kreditupplysningsbolagets bedömningar i samband med utlämnandet av uppgifter.

Att ett inkassobolag behandlar uppgifter om en gäldenärs inkomstuppgifter och betalningsförsummelser utgör ett naturligt led i inkassoverksamheten. Det finns därför ofta ett behov av att inhämta och registrera sådana uppgifter. I ett fall där en gäldenär beviljats skuldsanering finns också ett särskilt behov av att löpande bevaka om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen förbättras efter beslutet om skuldsanering.

Inkassonämnden anser att inhämtande av uppgifter genom en kreditupplysning normalt kan ske om en intresseavvägning först görs, där den eventuella skada som utlämnandet av uppgifter skulle kunna innebära för gäldenären – huvudsakligen i form av försämrad kreditvärdighet – ställts mot borgenärens behov av uppgifterna för indrivning av fordran. Kan det efter en sådan intresseavvägning konstateras att borgenärens behov i det enskilda fallet väger tyngre än risken för skada för gäldenären står det inte i strid med god etik att hämta in uppgifter genom en kreditupplysning.

Det får konstateras att anmälarens kreditvärdighet, mot bakgrund av anmälarens pågående skuldsanering, endast kan ha påverkats helt marginellt av att Gothia inhämtat en kreditupplysning avseende henne. Anmälaren har inte heller gjort gällande att hon drabbats av några negativa konsekvenser i anledning av Gothias förfrågan. Gothias behov av uppgifterna får därför anses ha varit större än risken för att anmälarens skulle lida skada.

Gothia har mot denna bakgrund inte agerat felaktigt genom att hämta in och registrera kreditupplysningsuppgifterna i inkassoärendet.

Sammanfattningsvis anser Inkassonämnden att Gothia agerat i enlighet med god etik i samtliga avseenden.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Visia Inkasso AB och Visia Finans AB
Frågeställningar: Avtal om inkassouppdrag samt bristande kunskap

Anmälarens uppgifter

Anmälarens bolag (”Borgenären”), som sedermera har gått i konkurs, hade träffat ett inkassoavtal med Visia Inkasso AB (”Visia Inkasso”) för indrivning av en fordran som kom att bli föremål för domstolsprocess. Ombud i processen har, trots att avtalet träffats med Visia Inkasso varit Visia Finans AB (”Visia Finans”), något Borgenären inte samtyckt till.

Visia Finans har i sin tur, genom den jurist som fört anmälarens talan, uppvisat stora kunskapsbrister i samband med tingsrättsprocessen, vilket har resulterat i att talan ogillades. Kort därefter har Borgenären fakturerats för juridiska tjänster som inte har varit avtalade.

Härigenom har Visia Inkasso och Visia Finans agerat i strid med god inkassosed.

Till sin anmälan har anmälaren bilagt en kopia på stämningsansökan och dom från tingsrätten.

Inkassobolagets uppgifter

Visia Inkasso har inkassotillstånd men driver inga tvister och anser att händelsen har beskrivits felaktigt, dock utan att närmare redogöra för de påstådda felen. De menar också att anmälaren inte är berättigad att göra anmälan till Inkassonämnden.

Visia Finans har fått del av anmälan men har, trots påminnelse, inte inkommit med något yttrande.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Av 4 § i Inkassonämndens stadgar framgår att anmälan till nämnden får göras av envar som berörs av ett inkassoärende. Enligt Inkassonämndens uppfattning får anmälaren, i egenskap av ägare av Borgenären, anses beröras av ärendet i tillräcklig utsträckning för att anmälan skulle få göras.

Varken Visia Inkasso eller Visia Finans har lämnat meningsfulla uppgifter avseende ärendet. Mot denna bakgrund får vad anmälaren uppgivit därför ligga till grund för Inkassonämndens uttalanden.

Inkassobolag har rätt att ta betalt för sina tjänster. Rätten att ta betalt ska grunda sig i en överenskommelse mellan borgenären och inkassoombudet, normalt i form av ett skriftligt avtal mellan parterna. Ett inkassoombud bör därvid, senast i samband med att uppdraget antas, redogöra för de principer som tillämpas vid debitering samt, i samband med del- eller slutfakturering, tydligt redogöra för hur den fordrade ersättningen beräknats (se Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 211-2020, vilket också rört Visia Inkasso).

Varken Visia Inkasso eller anmälaren har givit in något skriftligt avtal. Det är därför inte klart vad parterna har avtalat. I egenskap av inkassoombud åligger det emellertid Visia Inkasso att endast debitera sin uppdragsgivare kostnader som har stöd i avtalet med borgenären. Enligt anmälaren har så inte skett. Inkassonämnden anser därför att Visia Inkasso har agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Vidare bör det framgå av avtalet mellan borgenären och inkassoombudet i vilken utsträckning inkassoombudet har rätt att vidta rättsliga åtgärder inför domstol och att anlita ombud för borgenärens räkning. Varken Visia Inkasso eller Visia Finans har bemött anmälaren påstående om att Visia Finans, utan att Borgenären varit införstådd i detta, agerat ombud för Borgenären i tingsrättsprocessen. Även för detta förhållande förtjänar Visia Inkasso kritik.

Alldeles oavsett om anmälaren varit införstådd med att ett utomstående företag skulle föra Borgenärens talan i domstol, har det ankommit på Visia Inkasso att säkerställa att det ombud som anlitas har tillräckliga kunskaper för att utföra talan. Det är dock inte möjligt för Inkassonämnden att med ledning av de uppgifter som lämnats av anmälaren i ärendet dra några definitiva slutsatser rörande ombudets lämplighet.

Visia Inkasso har i flera avseenden agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet. Nämnden har även tidigare riktat kritik mot bolaget avseende allvarliga avvikelser (se uttalanden i ärenden med dnr. 211-2020 och 268-2021). Inkassonämnden får därför upplysa anmälaren om möjligheten att anmäla Visias agerande till Finansinspektionen, som är tillsynsmyndighet, för prövning av huruvida någon av de sanktioner som anges i inkassolagen ska vidtas mot Visia.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Otillbörlig inkassoåtgärd

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har den 26 maj 2023 bestridit ett inkassokrav från Intrum Sverige AB (”Intrum”) och har den 7 juni 2023 erhållit ett svar från Intrum där de angivit att de kommer återkoppla till anmälaren inom tio dagar gällande anmälarens bestridande.

Den 12 juni 2023 har Intrum därefter skickat ett nytt inkassokrav till anmälaren trots tidigare bestridande.

Inkassobolagets uppgifter

Intrum har avsänt ett inkassokrav till anmälaren den 25 maj 2023. Intrum har därefter mottagit ett bestridande från anmälaren och återkopplat till anmälaren den 7 juni 2023. Intrum har informerat anmälaren om att kontakt med borgenären gällande bestridandet skulle komma att tas.

Den 12 juni 2023 meddelade Intrum anmälaren att borgenären vidhöll sitt krav samt att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas om betalning inte inkom senast den 19 juni 2023.

Intrum har uppgett att inkassokravet skickades till anmälaren den 25 maj 2023, det vill säga innan bestridandet inkom. Intrum har därtill löpande besvarat anmälarens bestridande och frågor.

Intrum har därefter valt att lämna ärendet vidare för rättslig prövning för att tillvarata sin rätt till betalning.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Parterna är överens om att ett sakligt bestridande har lämnats av anmälaren.

Inkassobolag har en skyldighet att utreda huruvida framställda invändningar har fog för sig och därefter underrätta gäldenären om borgenärens inställning (se IMY:s allmänna råd, s. 19). Intrum har fått besked från borgenären att fordran har vidhållits trots bestridandet och har sedermera fått instruktion att ansöka om stämning mot anmälaren, vilket också skett.

Att Intrum i sitt svar till anmälaren, mot bakgrund av de uppgifter som borgenären lämnat, har givit anmälaren en sista frist att betala innan rättslig åtgärd skulle komma att vidtas har inte utgjort en otillbörlig påtryckning. Tvärtom är det enligt Inkassonämnden i många fall rimligt att en gäldenär efter att en utredning av ett bestridande genomförts ges viss ytterligare tid att betala efter att beskedet lämnats.

Sammanfattningsvis anser Inkassonämnden därför inte att Intrum har handlagt ärendet i strid med god etik i inkassoverksamheten.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Ovilja att förlänga avbetalningsplan

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har haft en avbetalningsplan med Alektum AB (”Alektum”). Var tredje månad har de velat öka beloppet. Han har försökt förhandla om beloppet med anledning av sin pressade ekonomiska situation men Alektum har vägrat och i stället skickat ärendet till Kronofogden. Han menar att bolaget har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att utsätta honom för otillbörliga påtryckningar.

Inkassobolagets uppgifter

Alektum har träffat en överenskommelse om en tidsbegränsad avbetalningsplan med anmälaren. Planen innebar att anmälaren skulle betala ett visst belopp varje månad i tre månader. I samband med att planen fastställdes informerades anmälaren om att det vid den tidsbegränsade planens utgång var nödvändigt att förhandla en ny avbetalningsplan och att månadsbeloppet därvid skulle behöva överstiga det belopp som gällde enligt planen. Anmälaren godkände planen.

När den tidsbegränsade avbetalningsplanen köpt ut inleddes nya förhandlingar med anmälaren. Denne informerades om att han skulle behöva betala en viss högre summa vilket han inte godtog. Eftersom någon samförståndslösning inte nåddes valde Alektum att ge in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten.

Alektum har lämnat in den mejlkonversation som bolaget haft med anmälaren.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

I 4 § inkassolagen anges att det ingår i god inkassosed att se till att gäldenären inte drabbas av onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller någon annan otillbörlig inkassoåtgärd.

Av Integritetsskyddsmyndighetens allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen (s. 35) följer att avbetalningsplaner kan gälla under viss tid och att de kan innehålla de villkor som gäller för en omförhandling.

Inkassobolag har inte någon skyldighet att ingå betalningsuppgörelser. Det står därför ett inkassobolag fritt att, inom ramen för borgenärens instruktioner, bedöma om en betalningsuppgörelse ska ingås eller inte, se nämndens tidigare uttalande dnr 274-2021.

Alektum har ansökt om betalningsföreläggande. Ingenting har framkommit i ärendet som talar för att detta skulle ha varit en otillbörlig påtryckning eller på något annat skulle strida mot god etik i inkassoverksamhet.

Sammanfattningsvis anser nämnden att Alektums agerande varit helt i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: För kort tid att betala 

Anmälarens uppgifter

Alektum AB (”Alektum”) har skickat ett inkassokrav med B-post och angett att betalning skulle ske inom åtta dagar. Härigenom har Alektum agerat i strid med god inkassosed.

Enbart det faktum att en beställning gjorts för A-post visar inte att A-post faktiskt använts. Anmälaren har fört fram att beställningen kan ha ändrats eller att det kan ha blivit något fel hos den leverantör som Alektum använt.

Inkassobolagets uppgifter

Alektum har granskat postbefordran avseende det aktuella kravbrevet som avsänts den 9 maj 2023. Enligt den historik som finns i ärendehanteringssystemet har inkassokravet skickats som A-post. Alektum har fått en försändelsekvittens från tjänsteleverantören. Av den framgår att kravet skickats med A-post eftersom uppdragskoden SEC5ASIM har angivits. Eftersom kravet skickats med A-post har Alektum inte haft anledning att förlänga den tidsfrist för betalning som angetts i inkassokravet.

Om det blivit något fel hos posttjänstleverantören kan inte Alektum svara för. Bolaget har inte fått någon information som indikerar att det skulle ha blivit något fel i utskicket. Även om något fel skett hos leverantören har det inte varit något som Alektum har kunnat förutse och av det skälet ha anpassat betalningsfristen.

Alektum har bifogat utdrag ur ärendehanteringssystemet, kopia av ett meddelande från Strålfors som innehåller uppgifter om att ett kravbrev skickats den 9 maj med den ovan nämnda uppdragskoden.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Av Integritetsskyddsmyndighetens allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen (s. 25 f) följer att tidsfristen för betalning vid avsändande av inkassokrav bör vara minst åtta dagar räknat från dagen för när kravet skickas och att gäldenären bör ges minst fyra bankdagar på sig att betala eller bestrida kravet. Fristen bör förlängas om annan postbefordran än normalbrev (A-post) används.

Den utredning som lagts fram i ärendet talar snarast för att A-post har använts vid avsändandet av inkassokravet. Det har därmed inte framkommit något som ger anledning att rikta kritik mot Alektum. Annat har alltså inte framkommit än att Alektum hanterat ärendet i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Otillbörlig påtryckning efter bestridande samt inhämtande av kreditupplysning

Anmälarens uppgifter

Anmälaren menar att Sergel Kredittjänster AB (”Sergel”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att de ansökt om betalningsföreläggande mot anmälaren trots att anmälaren tidigare bestritt kravet till både borgenären och Sergel. Ärendet har därefter återkallats efter att anmälaren påtalat att kravet var tvistigt.

Därefter har anmälaren fått information om att Sergel inhämtat en kreditupplysning om anmälaren.

Inkassobolagets uppgifter

Sergel mottog ärendet den 21 mars 2023 från borgenären och saknade då kännedom om anmälarens tidigare bestridande. Sergel hade inte heller någon anledning att misstänka att ärendet var tvistigt. Inkassokrav avsändes nästföljande dag.

Sergel mottog därefter den 25 mars 2023 det tidigare bestridandet från anmälaren men ärendet  markerades trots att bestridandet var sakligt inte som tvistigt. På grund av detta inhämtade Sergel sedermera en kreditupplysning om anmälaren och ingav en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten.

Sergel har därefter återkallat ansökan om betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten och borgenären har därefter återkallat ärendet i sin helhet från Sergel.

Sergel har vidtagit åtgärder för i möjligaste mån förhindra att liknande felaktigheter sker i framtiden.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Parterna är överens om att ett sakligt bestridande har framställts till borgenären innan inkassokrav skickats till anmälaren. Sergel har uppgivit att de inte haft kännedom om bestridandet vid tidpunkten för utsändandet av inkassokravet. Ett inkassokrav får dock normalt skickas även om gäldenären dessförinnan har invänt mot fordran (jmf dock Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 340/2022). Sergel kan därför inte anses ha agerat i strid med god etik genom att avsända ett sådant krav.

Ett inkassobolag bör inte ansöka om betalningsföreläggande om en gäldenär gjort en sakligt grundad invändning mot fordran. Talan bör i sådana fall i stället väckas vid allmän domstol. En sakligt grundad invändning innebär att gäldenären åberopar en omständighet som skulle kunna medföra att gäldenären är befriad från betalningsansvar. Det saknar betydelse om borgenären eller ombudet anser att invändning är befogad eller inte (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 216/2020). Inget annat har framkommit än att anmälarens bestridande av kravet har varit sakligt grundat.

Sergel har därför agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet när de ansökt om betalningsföreläggande avseende det bestridda kravet. För detta förtjänar bolaget kritik.

Anmälaren har vidare uppgett att Sergel inhämtat en kreditupplysning om anmälaren. Sergel har bekräftat att så har skett.

Såvitt gäller frågan om kreditupplysningar i inkassoverksamhet har Inkassonämnden i tidigare uttalanden (se uttalanden i ärenden med dnr. 356/2022 och 420/2023) klargjort att det inte står i strid med god etik att hämta in en kreditupplysning avseende en gäldenär under förutsättning att en intresseavvägning först görs och borgenärens behov av uppgifterna för att driva in fordran i det enskilda fallet väger tyngre än risken för skada för gäldenären om upplysningen hämtas in. Motsatsvis innebär det sagda att inhämtandet av en kreditupplysning, utan att en sådan intresseavvägning görs, eller där borgenären saknar behov av upplysningen står i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassonämnden anser att ett behov av en kreditupplysning normalt inte finns vid en tidpunkt då en sakligt grundad invändning föreligger som inkassobolaget ännu inte tagit ställning till, eftersom inkassobolaget då ännu inte vet om fordran kan göras gällande eller ej (se Inkassonämndens uttalande i ärende med dnr. 487/24). Genom att inhämta kreditupplysning på det sätt som skett har Sergel därför också agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Per Holmgren och Charlotte Strandberg

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Fel adress och oskäliga kostnader?

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har inte mottagit påminnelse- och kravbrev som tillställts anmälaren från Intrum Sverige AB (”Intrum”), eftersom de sänts till en adress som inte varit anmälarens folkbokföringsadress.

Inkassokostnaderna som debiterats i ärendet har också påförts anmälaren efter att betalning redan hade erlagts till Intrum.

Anmälaren menar därför att Intrum har brustit i sin handläggning och agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassobolagets uppgifter

Intrum har den 21 februari 2023 tillställt anmälaren ett inkassokrav avseende elnätsavgifter och i samband därmed har en inkassokostnad om 180 kronor debiterats. En betalning avseende fakturabeloppet inkom därefter samma dag till Intrum. Intrum saknade kännedom om betalningen när inkassokravet avsändes.

Då betalning av inkassokostnaden uteblev har en ansökan om betalningsföreläggande ingetts till Kronofogden. Därefter har anmälaren erlagt full betalning av kvarstående belopp. Till följd av detta återkallades ärendet från Kronofogden och Intrum avslutade ärendet.

Intrum har tillställt anmälaren inkassokrav till den adress som anmälaren själv har uppgivit till borgenären och kravet har inte kommit i retur. Intrum har därför inte haft skäl till att anta att inkassokravet inte har nått anmälaren eller haft skäl att efterforska annan adress.

Intrum har inte brustit i sin handläggning eller agerat i strid med god inkassosed.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Adressen på inkassokravet

Huvudregeln vid avsändande av inkassokrav är att dessa bör skickas till gäldenärens folkbokföringsadress eller den särskilda postadress som gäldenären har registrerat hos Skatteverket. I fall där gäldenären själv till borgenären eller inkassobolaget har anvisat någon annan adress står det inte i strid med god etik i inkassoverksamhet att avsända krav till en sådan adress (se Inkassonämndens uttalande i dnr. 144/2016).

I det aktuella ärendet har Intrum tillställt anmälaren ett inkassokrav till den adress som anmälaren själv lämnat till borgenären, med vilket anmälaren har haft ett avtalsförhållande. Eftersom inkassokravet inte har kommit i retur har Intrum inte heller haft anledning att undersöka adressuppgiften närmare. Intrum har därför inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att avsända inkassokravet till den aktuella adressen.

Påförd inkassokostnad

Anmälaren och Intrum förefaller vara eniga om att betalning tagits emot av Intrum samma dag som inkassokravet tillställdes anmälaren. Intrum har dock angett att de fick kännedom om anmälarens betalning först efter att inkassokravet hade avsänts till anmälaren.

Enligt 4 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. är en gäldenär skyldig att ersätta kostnader för inkassokrav upprättade jml. 5 § inkassolagen under förutsättning att kostnaden har varit skäligen påkallad för att ta till vara borgenärens rätt.

Integritetsskyddsmyndigheten anger i sina allmänna råd vid tillämpningen av inkassolagen (se s. 27) att en borgenär normalt har rätt till ersättning för inkassokostnad om ett inkassokrav har skickats till gäldenären senast på bokföringsdagen (se även Inkassonämndens uttalande i dnr. 199-2020). Inkassonämnden anser därför att Intrums handläggning har varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar Inkassonämnden handläggningen.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: PRA Group Sverige AB
Frågeställningar: Missvisande information i ackordsuppgörelse m.m.

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har ingått en ackordsuppgörelse med PRA Group Sverige AB (”PRA”). I bekräftelsen av uppgörelsen har angivits att skulden efter betalning av visst belopp i sex månader var slutreglerad.

Efter den sista inbetalningen har hon mottagit ett brev från PRA avseende avbetalning av resterande skuld om ca 68 000 kronor. Vid kontakt med PRA har handläggaren uppgett att ackordsuppgörelsen de skickat ut hade varit felaktig och att hon borde ha förstått det med hänsyn till vad parterna avtalat.

Anmälaren har inte förstått att ackordsuppgörelsen varit felaktig och anser att PRA ska vara bunden av det ingångna avtalet. PRA har tillbakavisat att de skulle vara bundna av felutskicket och har ansökt om verkställighet avseende resterande skuld. PRA har angett att anmälaren borde ha förstått och uppmärksammat PRA på att det blivit fel.

Anmälaren anser att PRA i sitt bemötande av henne har handlagt ärendet i strid med god inkassosed. Handläggaren har uttryckt att ”din enda chans att komma ur detta, är att betala”, ”Vänligen återkom med din inställning, om du vill ta detta vidare i domstol” samt att ”det är omöjligt för mig att kontrollera alla avtal jag skickar ut, det skulle vara en heltidstjänst”. PRA har i sina telefonkontakter med anmälaren bemött henne med dålig ton.

Handläggningen har också dragit ut på tiden. Det dröjde tre månader innan anmälaren fick del av ett brev avseende skulden från Kronofogdemyndigheten. Hon hade inte fått något svar dessförinnan från PRA efter hennes senaste invändning. PRA har heller inte upplyst henne om att de kunde komma att inge en ansökan om verkställighet.

Anmälaren har upplevt sig förminskad och känner sig osäker på om PRA har rätt att fortsättningsvis kräva anmälaren på den resterande skulden.

Anmälaren har gett in underlag i form av ackordsuppgörelsen. I denna anges bland annat att ”När [anmälaren] har betalat överenskommet belopp enligt punkten 1, ska samtliga skulder upptagna på baksidan av detta avtal vara slutligt reglerade. Parterna har därmed inga ytterligare krav gentemot varandra i anledning av detta.”

Inkassobolagets uppgifter

PRA och anmälaren har träffat flera uppgörelser om tillfälliga betalningsplaner avseende den aktuella fordran. Det stämmer att PRA:s handläggare av misstag har skickat ut den senast träffade uppgörelsen som om den hade avsett en ackordsuppgörelse. PRA har upptäckt felskicket först efter ett halvår när anmälaren ville göra gällande att hon betalat fordran till fullo.

Frågan avseende vilken effekt och bundenhet felutskicket medför har utretts av jurist som gjort bedömningen att anmälaren alltjämt var betalningsskyldig för det resterande beloppet. Parterna har inte haft samsyn i frågan varför PRA har meddelat att rättsliga åtgärder kunde komma att vidtas.

PRA har ansökt om verkställighet vilket anmälaren har invänt mot under åberopande av att hon fullgjort sin betalningsskyldighet. Kronofogdemyndigheten har bedömt anmälarens invändning och beslutat att det inte har förelegat hinder för verkställighet. Anmälaren har därefter kontaktat PRA och efter att en ny avbetalningsplan upprättats har PRA återkallat ansökan om verkställighet.

PRA har i e-postkorrespondens med anmälaren felaktigt angett att PRA kan komma att överväga att ge in en stämningsansökan till tingsrätten. Denna uppgift har varit missvisande då utslag redan meddelats och då PRA inte hade för avsikt att föra en fastställelsetalan. PRA borde rätteligen i stället ha meddelat att de kunde komma att ansöka om verkställighet.

Det stämmer att PRA:s uppfattning har varit att anmälaren borde ha förstått att det rört sig om ett misstag. PRA har meddelat anmälaren detta. PRA har även löpande meddelat anmälaren om de inkassoåtgärder som kunde komma att vidtas i olika skeden av handläggningen. Det har dock förekommit ett antal olyckliga formuleringar i kontakten med anmälaren.

PRA:s handläggning har inte stått i strid med god etik i inkassoverksamhet.

PRA har gett in underlag i form av yttrande till Kronofogdemyndigheten jämte bilagor.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och har inte behörighet att uttala sig i sakfrågan avseende den eventuella rättsverkan som den utskickade ackordsuppgörelsen haft avseende betalningsskyldigheten.

Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att en gäldenär inte vållas onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.

Ackordsuppgörelsens utformning

All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten ska vara saklig, tydlig och korrekt. Inkassobolag skall tydligt kommunicera vilka villkor som gäller vid träffade avbetalningsplaner och betalningsuppgörelser.

I förevarande fall har PRA av misstag skickat en bekräftelse på en ackordsuppgörelse i stället för en bekräftelse på en upprättad avbetalningsplan. Inkassonämnden delar anmälarens uppfattning att ackordsuppgörelsen varit formulerad på ett sådant sätt att den kunnat uppfattas som att anmälarens betalningsskyldighet skulle upphöra efter att hon betalat enligt uppgörelsen.

Genom att utsända en bekräftelse med felaktigt innehåll har PRA agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Kontakterna med anmälaren

Inom ramen för inkassoverksamhet förekommer regelmässigt hot om att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas i syfte att åstadkomma betalning. Det står inte i strid med god etik i inkassoverksamhet att framställa dylika upplysningar under förutsättning att hotet avser en tillåten rättslig åtgärd som rent faktiskt kan komma att infrias samt att åtgärden som sådan kan antas medföra att betalning av en fordran helt eller delvis sker (se uttalande i dnr 265-2021 och 241/2021).

PRA har i kontakterna med anmälaren som därefter skett angivit att PRA kunde komma att överväga att ge in en stämningsansökan till tingsrätt trots att fordran redan fastställts genom utslag och trots att PRA inte heller, enligt egen uppgift, övervägde någon sådan åtgärd. Agerandet har inte varit förenligt med god etik.

Ansökan om verkställighet

God etik i inkassoverksamhet kräver förvisso inte att en gäldenär påminns om ett fordringsanspråk innan en exekutionstitel lämnas in för verkställighet. Enligt IMY:s allmänna råd vid tillämpningen av inkassolagen (s. 44) kan det i vissa fall dock finnas anledning att kontakta gäldenären innan verkställighet begärs.

Eftersom PRA och anmälaren haft många kontakter avseende skulden varvid det framgått att anmälaren uppfattat att skulden var till fullo reglerad borde PRA tydligt ha angivit att ärendet kunde komma att lämnas vidare för verkställighet (jmf Inkassonämndens uttalande i dnr 244/2021).

Även i detta avseende har PRA således agerat i strid med god etik.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner