Verkställighet trots diskussion om en avbetalningsplan
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Verkställighet trots diskussion om en avbetalningsplan
Anmälarens uppgifter
Alektum Group AB (”Alektum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att ansöka om verkställighet trots att anmälaren inom en angiven tidsfrist accepterat ett förslag till en avbetalningsplan. Efter det att hon accepterade planen hörde Alektum inte av sig trots flera påminnelser från hennes sida. Anmälaren har upplevt detta som oseriöst och obehagligt.
Inkassobolagets uppgifter
Alektum har bekräftat att en avbetalningsuppgörelse träffades den 15 oktober 2020 och att en ansökan om verkställighet skickades in den 26 oktober 2020 trots att anmälaren hade fått tid på sig till den 28 oktober 2020 för den första delbetalningen. Det inträffade är ett rent handläggningsfel och är inte i enlighet med bolagets rutiner och den utbildning som sker såväl internt som genom externa utbildare.
Den ansvariga handläggaren har fått en reprimand samt ytterligare instruktioner och utbildning. Ärendet ska återkallas från Kronofogdemyndigheten och kostnaden för verkställigheten ska inte belasta anmälaren. Alektum beklagar det besvär som hanteringen medfört för anmälaren.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
En överenskommelse om en amorteringsplan innebär att inkassobolaget åtar sig att inte vidta inkassoåtgärder så länge planen gäller. God inkassosed innebär bl.a. att Alektum i den uppkomna situationen borde ha begärt anstånd med verkställigheten. I detta fall har Alektum vidgått att handläggningen varit bristfällig. Bolaget har förklarat det med att det varit fråga om ett handläggningsfel och beskrivit vidtagna åtgärder.
Nämnden konstaterar Alektum förtjänar kritik för sin handläggning och att bolaget agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Inkassoverksamhet ska följa gällande lagstiftning och bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Detta förutsätter att handläggare ges en utbildning som gör det möjligt för dem att leva upp till de krav som ställs. Nämnden noterar att Alektum uppmärksammat frågan.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Förseningsavgift mot privatperson m.m.
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Visma Financial Solutions AB
Frågeställningar: Förseningsavgift mot privatperson m.m.
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har fått krav att betala dels en så kallad ”uppmaningsavgift” om 200 kr och dels en förseningsavgift om 450 kr. Anmälaren anser att avgifterna inte är förenliga med god etik i inkassoverksamhet.
Fordran har avsett elförbrukning till anmälarens sommarhus. Anmälaren har inte fått någon faktura eller påminnelse om kravet. Inkassoombudet Visma Financial Soulutions AB (Visma) har inte velat prata om kravet med anmälarens fru som anmälaren har utfärdat en fullmakt till.
Inkassobolagets uppgifter
Kravet har avsett en klar och förfallen skuld. Visma har skickat ett inkassokrav enligt 5 § inkassolagen jämte uppmaning att vidta rättelse. Enligt 11 kap. 3-5 §§ ellagen har elleverantör rätt till skälig ersättning för kostnader som föranleds av åtgärder som omnämns i 3 och 4 §§. Anmälaren har uppmanats att vidta rättelse, vilket är en sådan kostnad som elleverantören har rätt till skälig ersättning för.
Anmälaren har felaktigt debiterats en förseningsavgift. Anmälaren har varit registrerad som näringsidkare och inte privatperson i uppdragsgivarens system. Den felaktiga uppgiften registrerades i samband med att ett stort antal kravärenden från uppdragsgivaren lästes in, men uppmärksammades inte då endast en förenklad granskning av kravunderlagen skett. Uppdragsgivaren och Visma har nu korrigerat uppgifterna. Visma har återbetalat 650 kr till anmälaren.
Enligt 11 § inkassolagen har den som är verksam i inkassoverksamhet tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller även gentemot gäldenärers familjemedlemmar. Vismas handläggare har med anledning av sin tystnadsplikt inte lämnat några uppgifter till anmälarens hustru i aktuellt ärende.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Debiterade avgifter
Enligt 8 § inkassolagen gäller att inkassoåtgärder inte bör vidtas om det föreligger sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller annars framstår som obefogad. Bestämmelsen är också tillämplig vid debitering av kostnader gentemot en gäldenär.
En nätkoncessionshavare eller elleverantör har under vissa förutsättningar rätt att debitera en gäldenär särskild ersättning enligt 11 kap. 5 § ellagen. Det har inte framkommit något i ärendet som talar för att kostnaden om 200 kr skulle ha debiterats i strid med denna bestämmelse.
Förseningsersättning kan enligt 4a § lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. dock endast debiteras i fall där gäldenären är näringsidkare, myndighet eller annat offentligt organ, vilket inte varit fallet i det aktuella kravärendet.
Vid ett stort inflöde av kravärenden gällande en viss typ av fordringar kan en förenklad granskning ske av kravunderlag hos inkassoombudet (se Datainspektionens allmänna råd, s. 18). Detta innebär att inkassoombudet som huvudregel inte är skyldigt att genomföra en individuell granskning av varje underlag.
Visma har vid registrering och hantering av ärendet utgått från de uppgifter som uppdragsgivaren lämnat. Ett inkassoombud bör i huvudsak kunna förlita sig på de uppgifter som en borgenär lämnar om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att uppgiften skulle vara riktig, exempelvis om borgenären tidigare lämnat felaktiga uppgifter eller om det är uppenbart att uppgiften inte kan vara korrekt. Inget har framkommit i ärendet som tyder på att så skulle vara fallet.
Den felaktigt debiterade förseningsersättningen har återbetalats till anmälaren när det kunnat konstateras att avgiften varit felaktig. Inkassonämnden anser därför inte att Vismas handläggning har stridit mot god etik i inkassoverksamhet.
Kontakt med ombud
Enligt 11 § inkassolagen gäller tystnadsplikt vid all tillståndspliktig inkassoverksamhet. Detta innebär att ett inkassoombud normalt är förhindrat att lämna uppgifter i kravärenden till någon annan än gäldenären själv, exempelvis ett ombud, om gäldenären inte ställt ut en fullmakt för ombudet. Tystnadsplikten är straffsanktionerad.
Det är inte utrett i ärendet om och hur den fullmakt som ingivits i anmälan visats upp eller insänts till Visma i samband med att anmälarens fru kontaktat bolaget. Det finns av denna anledningen inte skäl att rikta någon kritik mot Visma i denna del.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Lowell Sverige AB
Frågeställningar: Falsk marknadsföring
Anmälarens uppgifter
Lowell Sverige AB (Lowell) har, trots att de i sin marknadsföring skrivit ”Ring så hittar vi en väg framåt utifrån dina förutsättningar”, inte velat ge en person som anmälaren är förvaltare för en avbetalningsplan under den tid då anmälaren försökte hitta uppgörelser med övriga borgenärer. Anmälaren anser att Lowells meddelande utgör falsk marknadsföring och strider mot god inkassosed.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälan avser en skuld där utslag har meddelats. Lowell har skickat kravet för verkställighet. Det stämmer att anmälaren har velat träffa en uppgörelse avseende avbetalning i egenskap av förvaltare. Lowell är dock inte skyldiga att träffa uppgörelser med gäldenärer, oaktat att Lowell i sin marknadsföring ber gäldenärer ringa in för att hitta en lösning på hur skulden ska regleras. Lowell och Lowells uppdragsgivare har full rätt att acceptera eller inte acceptera förslag till uppgörelser.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
All information som ett inkassoombud lämnar till en gäldenär ska vara saklig, tydlig och korrekt. Det finns således gränser för vad inkassobolag får kommunicera i sin marknadsföring. Exempelvis får ett inkassobolag inte lämna missvisande information.
Enligt Inkassonämndens uppfattning förefaller budskapet ”Ring så hittar vi en väg framåt utifrån dina förutsättningar”emellertid sakligt och korrekt. Informationen vänder sig till gäldenärer som uppmanas ta kontakt med inkassobolaget för att lösa sin skuldsituation. Inget i formuleringen utgör ett löfte om eller garanti för att en överenskommelse om avbetalning ska träffas. Lowell har därför inte handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Bristande kommunikation och återkoppling
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Svea Inkasso AB med bifirma Handels & Jurist Inkasso
Frågeställningar: Bristande kommunikation och återkoppling
Anmälarens uppgifter
Svea Inkasso AB har, genom sin bifirma Handels & Jurist Inkasso (HOJAB), skickat ett inkassokrav rörande en kontrollavgift trots att anmälaren redan i samband med att den ursprungliga fakturan mottogs hade bestridit kravet. HOJAB hade efter bestridandet meddelat att anmälaren skulle avvakta med betalning men har därefter inte återkopplat innan inkassokrav har skickats.
Inkassobolagets uppgifter
Det är riktigt att anmälaren har invänt mot kravet hos HOJAB innan det lämnades för inkasso. HOJAB meddelade efter mottagandet av bestridandet att ärendet var under utredning och att anmälaren skulle avvakta med att betala.
Inkassokrav har därefter skickats till anmälaren. Anmälaren har invänt mot inkassokostnaden som tillkommit. HOJAB har svarat per brev och förklarat att ett inkassokrav enligt 6 § måste avsändas innan en eventuell rättslig åtgärd vidtas. Anmälaren har sedermera betalat kontrollavgiften och HOJAB har avslutat ärendet samt skrivit av kravet avseende ersättning för inkassokostnad.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Det är i och för sig riktigt att ett inkassokrav måste skickas till gäldenären innan rättsliga åtgärder vidtas. I detta fall har dock inkassobolaget uppmanat anmälaren att avvakta med betalning sedan denne bestritt kravet. Att då utan ytterligare kontakt med anmälaren skicka ett inkassokrav inkluderande krav på ersättning för inkassokostnad måste anses strida mot god etik i inkassoverksamhet. Inkassonämnden noterar att inkassobolaget sedermera har skrivit av kravet på ersättning för inkassokostnad.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Höga inkassokostnader, bristande information
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Höga inkassokostnader, bristande information
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har sedan nästan sex år tillbaka fast inkomst och har vid olika tillfällen haft utmätning i lön. Anmälaren har flera gånger bett inkassobolaget att då skicka in de skuldärenden som anmälaren har hos Alektum. Bolaget har vägrat att göra detta och har i stället tagit ut oskäliga inkassokostnader under åren. Först nu efter många år skickade inkassobolaget in fem ärenden samtidigt till Kronofogdemyndigheten. Kapitalskulden är sammanlagt knappt 1 900 kr och inkassokostnaderna uppgår till drygt 10 000 kr. Anmälaren anser att Alektum agerat mycket oetiskt genom att under åren debitera honom dessa kostnader.
Anmälaren har också i dagarna fått två andra krav där han erbjudits en avbetalningsplan. Anmälaren vet inte vad det rör sig om för skulder och när han går in på Alektums hemsida kan han inte finna dem under ”Mina sidor”.
Inkassobolagets uppgifter
Det är Alektum och dess klienter som avgör när det är möjligt att utverka betalning via kronofogdemyndigheten och det är inte en fråga som den skuldsatte råder över. – Alektum har i ärendet lämnat en redogörelse för de fem ärendena och vilka avgifter och kostnader som debiterats i dessa ärenden. Det rör sig om inkassokostnader, uppläggningsavgifter, påminnelsekostnader, partsdelgivningskostnader samt utlägg och arvode för ansökan om betalningsföreläggande.
Beträffande de ärenden som anmälaren inte kunnat finna i ”Mina sidor” hade dessa vid den tidpunkten inte något personnummer kopplade till sig varför de inte heller kunde synas på ”Mina sidor”. Ärendena personnummersattes den 30 september 2020 när anmälaren kontaktade Alektum för en uppgörelse. Ärendena har gjorts upp som ett ackord.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Som Alektum uttalat är det inkassobolaget och borgenären som bestämmer om ett ärende ska överlämnas till kronofogdemyndigheten för verkställighet. Avgörandet baseras på en bedömning av om det finns möjlighet att därigenom få betalt för skulden. Det är ofrånkomligt att inkassoärenden som handläggs under längre tid belastas med olika kostnader. Inkassonämnden kan inte finna att Alektum skulle ha debiterat avgifter och kostnader i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Problemet med de två ärenden som inte fanns registrerade under ”Mina sidor” synes nu vara löst och Inkassonämnden kan inte finna att handläggningen varit i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Betalningsföreläggande utan information om kvarstående bagatellbelopp
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Arvato Finance AB
Frågeställning: Betalningsföreläggande utan information om kvarstående bagatellbelopp
Anmälarens uppgifter
Arvato Finance AB (Arvato) har efter att betalning av kapitalbelopp och inkassokostnad erlagts och utan att ytterligare kontakt tagits med anmälaren, ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten för ett belopp om 1,24 kr avseende obetald ränta.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har erlagt betalning i enlighet med vad som angivits på en tidigare utställd betalningspåminnelse varför inkassokostnaden inte har betalats. Vid tidpunkten för ansökan om betalningsföreläggande kvarstod därför en skuld om 181,24 kr. Arvato har skickat ett brev till anmälaren med uppgift om den resterande skulden. När betalning eller kontakt inte skedde har en ansökan om betalningsföreläggande lämnats till Kronofogdemyndigheten avseende utestående fordran.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Det saknas anledning att ifrågasätta Arvatos uppgift om vilka belopp som kvarstått att betala samt vad som uppgivits om att bolaget har skickat restkravsbrev till anmälaren avseende kvarvarande del av skulden.
Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om indrivning av mindre belopp, se uttalande 186/2020. Inkassonämnden anser inte att det strider mot god etik i inkassoverksamhet att genom rättsliga åtgärder driva in också mindre belopp (se även prop. 1974:42 s. 78). Arvato har således inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestridd fordran
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestridd fordran
Anmälarens uppgifter
Alektum Group AB (Alektum) skickade ett inkassokrav till anmälaren, som per brev och e-post till handläggaren den 17 augusti 2020 informerade denne om att fakturan var bestridd. Brevet besvarades inte utan istället erhöll anmälaren ett brev den 27 augusti 2020 för kännedom att ärendet givits in till Kronofogdemyndigheten. Anmälaren valde den 28 september att betala skulden trots fortsatta oklarheter. Kronofogdemyndigheten fattade sitt första och enda beslut i ärendet den 29 september då ärendet avskrevs.
Båda de två handläggare som anmälaren har haft kontakt med har mångårig erfarenhet inom inkassoområdet. Alektums förhållningssätt är medvetet och följer inte god inkassosed. Anmälaren yrkar att disciplinära åtgärder vidtas och att återbetalning sker av de avgifter Alektum har lagt på den ursprungliga skuldsumman.
Inkassobolagets uppgifter
Det händelseförlopp som anmälaren beskrivit är riktigt. Anledningen till det misstag som skett är att den interna kommunikationen brustit och de interna instruktionerna förbisetts. Alektum har nu informerat och utbildat såväl berörd handläggare som övrig personal för att förhindra att något liknande upprepas. Den kostnad som påförts med anledning av ansökan om betalningsföreläggande trots tidigare bestridande ska återbetalas till anmälaren.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden saknar behörighet att vidta disciplinära åtgärder och att förordna om återbetalning av avgifter. Ansökan i denna del avvisas därför.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Ett inkassobolag bör inte ansöka om betalningsföreläggande om gäldenären bestritt kravet och det tydligt framgår att gäldenärens invändning är sakligt grundad. Då bör en eventuell talan i stället väckas vid allmän domstol genom en stämningsansökan. En sakligt grundad invändning innebär att gäldenären åberopar en omständighet som skulle kunna medföra att gäldenären är befriad från betalningsansvar. Det saknar betydelse om borgenären eller ombudet anser att invändningen är befogad eller inte (se Datainspektionens allmänna råd s. 36).
Ingenting annat har framkommit än att anmälarens bestridande av kravet varit sakligt grundat.
Alektum har därför brutit mot god etik i inkassoverksamhet när handläggare hos bolaget ansökte om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten avseende det bestridda kravet. Inkassonämnden noterar att Alektum vidtagit informations- och utbildningsåtgärder samt avser att återbetala den kostnad som påförts med anledning ansökan om betalningsföreläggande.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Felaktig information om rätten till inkassokostnad samt brist i kommunikation
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Felaktig information om rätten till inkassokostnad samt brister i kommunikationen med gäldenär
Anmälarens uppgifter
Intrum Sverige AB (Intrum) har vidhållit sin rätt till betalning för en inkassokostnad trots att betalning av den bakomliggande fordran har skett dagen innan inkassokravet har skickats.
Intrum har inte besvarat meddelanden trots att anmälaren använt den kommunikationskanal som Intrum hänvisat till på sin hemsida. Anmälaren har skickat Intrum underlag som utvisar att betalning har gjorts vilket Intrum inte har besvarat.
Anmälaren har sedermera betalat inkassokostnaden och anmälaren ifrågasätter om Intrum haft rätt att behålla betalningen.
Inkassobolagets uppgifter
När Intrum skickade inkassokrav till anmälaren kände man inte till att betalning skett. Det stred alltså inte mot god inkassosed att skicka kravbrevet. Men eftersom betalning faktiskt hade skett innan avsändandet har Intrum inte haft rätt att vidhålla kravet på inkassokostnad. Uppgiften till anmälaren rörande detta var således felaktig. Intrum har inte heller besvarat anmälarens meddelanden utan dröjsmål. När Intrum mottagit bekräftelse från uppdragsgivaren om betalning har Intrum återbetalat inkassokostnaden.
Enligt avtalet med uppdragsgivaren har denna att skyndsamt överföra betalning som har kommit denne tillhanda i ärenden som sänts för inkassering. Intrum kontaktade uppdragsgivaren sex dagar efter att anmälaren inkommit med underlag. Totalt dröjde det dock nästan två veckor innan uppdragsgivaren meddelade Intrum att betalning skett. Intrum kommer att följa upp det enskilda ärendet med uppdragsgivaren och påtala vikten av att betalningar meddelas skyndsamt.
På Intrums hemsida står det att överinbetalningar understigande 200 kronor som inte kan ombokas i annat ärende inte återbetalas. Uppgiften stämmer inte och uppdatering av hemsidan har inletts. Saknas kontonummer vid återbetalning tar Intrum ut en administrativ avgift om 100 kr för att täcka kostnader som uppkommer i samband med återbetalningshanteringen. I det fall en gäldenär uppger ett kontonummer som kan användas debiterar Intrum inte någon administrativ kostnad. Vid återbetalning som sker på grund av felaktig hantering från Intrums eller uppdragsgivarens sida står Intrum kostnaden för återbetalning.
Intrum har inlett förnyade utbildningsinsatser för att tillse att denna typ av fel i handläggningen inte upprepas.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
God etik i inkassoverksamhet förutsätter att frågor besvaras utan dröjsmål. All information som ett inkassoombud lämnar till en gäldenär ska därtill vara saklig, tydlig och korrekt. Det står i strid mot god etik i inkassoverksamhet att till en gäldenär medvetet lämna uppgifter som kan få till konsekvens att gäldenären vilseleds om vilka rättigheter han eller hon kan göra gällande i anledning av ett krav som riktas mot honom eller henne (se uttalande 159/2018, 150/2017 och 77/2005). Att Intrum inte utan dröjsmål svarat på anmälarens meddelanden har fått till följd att denne har erlagt betalning trots att han saknat skyldighet att göra detta. Intrums hantering har i denna del stridit mot god etik i inkassoverksamhet.
Det ankommer på ett inkassoombud att säkerställa att adekvata rutiner finns till skydd mot fel och misstag i ärendehantering (se t.ex. uttalande 205/2020 och 191/2020). Inkassoombud bör genom bestämmelser i inkassoavtal eller genom rutiner som upprättats i samråd med uppdragsgivaren försäkra sig om att uppdragsgivaren skyndsamt meddelar inkassoombudet om betalningar eller invändningar som sker direkt till uppdragsgivaren för att undvika att gäldenären blir föremål för en felaktig eller omotiverad åtgärd, se Datainspektionens allmänna råd s. 34.
Intrum har det yttersta ansvaret för att rutiner för kommunikation mellan bolaget och fordringsägaren fungerar. Intrum har inte skyndsamt fått meddelande om den inkommande betalningen från uppdragsgivaren. Mot bakgrund av de uppgifter som anmälaren lämnat till Intrum angående betalningen borde Intrum inte väntat så länge som sex dagar med att kontakta uppdragsgivaren. Intrum har även här handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet. Inkassonämnden förutsätter att Intrum ser över sina rutiner och avhjälper eventuella brister i kommunikationen mellan Intrum och uppdragsgivaren.
Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om avgift vid återbetalning, se uttalande dnr 198/2020. Självfallet ska en gäldenär inte drabbas av någon kostnad vid återbetalning som föranletts av felaktig hantering av inkassoombudet eller dess uppdragsgivare. Intrums handläggning av ärendet i denna del strider inte mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämnden noterar avslutningsvis att Intrum genomför förändringar för att förbättra kommunikationen med den aktuella uppdragsgivaren samt vidtar utbildningsåtgärder riktade mot handläggarna för att säkerställa att handläggningen sker i enlighet med redan uppsatta rutiner.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Ansökan om betalningsföreläggande när anmälaren inte mottagit inkassokrav
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Arvato Finance AB
Frågeställningar: Ansökan om betalningsföreläggande när anmälaren inte mottagit inkassokrav
Anmälarens uppgifter
Arvato Finance AB (Arvato) har utan att dessförinnan ha tillställt anmälaren ett inkassokrav skickat en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten. Anmälaren har inte haft kännedom om skulden innan kravet kom till honom från Kronofogdemyndigheten. Anmälaren har inte mottagit det inkassokrav som Arvato menar att de har skickat. Anmälaren har inte heller kunnat logga in på Arvatos gäldenärswebb ”My Gothia”.
Kronofogdemyndigheten har uppgett att de inte har tagit betalt för ansökan och anmälaren ifrågasätter därför om Arvato har rätt att behålla de 680 kr som han betalat för att Arvato ansökt om betalningsföreläggande.
Inkassobolagets uppgifter
Arvato har skickat ett inkassokrav till anmälaren som inte har kommit i retur. När varken betalning eller kontakt har skett har Arvato skickat ärendet till Kronofogdemyndigheten för betalningsföreläggande.
Anmälaren har hos Kronofogdemyndigheten invänt mot kravet och hävdat att betalning skett. Knappt två veckor efter bestridandet har betalning av kapitalskulden skett. Två dagar senare har Arvato justerat kravet hos Kronofogdemyndigheten och meddelat anmälaren detta. Några dagar senare har det resterande beloppet betalats varefter inkassoärendet har avslutats hos Arvato.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 6 § inkassolagen ska inkassokrav som huvudregel skickas innan rättslig åtgärd vidtas. Arvato har uppgett att de har skickat ett inkassokrav till anmälaren och att de inte har mottagit kravet i retur. Det finns ingen anledning att ifrågasätta den uppgiften. Det krävs inte att ett inkassokrav eller annan dylik påminnelse kommer en gäldenär tillhanda för att ett inkassoombud ska anses ha agerat i enlighet med god etik i inkassoverksamhet. Enligt förarbetena till lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. (se NJA II 1981, s. 433 f.) är det tillräckligt att försändelsen tillställts gäldenären ”på ett ändamålsenligt sätt och under den adress borgenären eller dennes ombud – med iakttagande av tillbörlig omsorg – har noterat som gäldenärens senast kända adress.”.
Inkassonämnden anser att Arvatos handläggning i detta avseende inte stått i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Enligt Datainspektionens allmänna råd s. 38 har borgenären rätt att vidhålla ett yrkande om kostnadsersättning om ansökan om betalningsföreläggande har skickats innan betalning skett. Kostnaden uppstår i samband med ansökan. I förevarande fall har anmälarens betalning skett efter att ansökan om betalningsföreläggande har skickats till Kronofogdemyndigheten varför Arvato har haft rätt att göra kostnadsanspråket gällande även avseende de kostnader som uppkommit i samband med det rättsliga förfarandet. Inte heller i detta avseende har Arvatos agerande stått i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestriden fordran
Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestriden fordran
Anmälarens uppgifter
Sergel Kredittjänster AB (Sergel) har skickat ett inkassokrav som anmälaren har bestritt. Sergel har därefter ansökt om betalningsföreläggande. Anmälaren har lämnat underlag som styrker att kravet inte finns. Kravet är uppenbart ogrundat.
Inkassobolagets uppgifter
Sergel har mottagit ett sakligt bestridande avseende ett skickat inkassokrav. Sergel har skickat en förfrågan till uppdragsgivaren angående bestridandet. Innan återkoppling har skett har Sergel skickat in två ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten vilka båda har återkallats så snart detta upptäckts. En ansökan har återkallats innan Kronofogdemyndigheten hunnit registrera den. Sergel beklagar att de har brustit i sin handläggning.
De felaktiga ansökningarna har skickats in genom ett automatiserat system efter att de anståndsfrister som Sergel registrerat i inkassosystemet i anledning av bestridandet har löpt ut. Enligt Sergels rutiner ska bestridda ärenden handläggas manuellt, vilket dock inte skett i förevarande fall. Åtgärder har nu vidtagits, dels genom riktad information till aktuell handläggare vilken har fått en genomgång av de gällande rutinerna, dels genom att Sergel har påmint samtliga handläggare om rutinen.
Ansökningarna har inte resulterat i någon betalningsanmärkning för anmälaren. Sergel har skickat brev för att rätta de felaktiga uppgifterna hos Kronofogdemyndigheten. Ärendena har sedermera avslutats.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att gäldenär inte vållas onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten avseende en fordran mot vilken det riktats en sakligt grundad invändning är inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet, vilket Inkassonämnden vid många tillfällen påtalat (se exempelvis uttalanden 171/2019 och 147/2017). Eftersom anmälaren hade framställt en sådan sakligt grundad invändning före det att ansökan om betalningsföreläggande givits in har Sergel genom att inge ansökningarna om betalningsföreläggande agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Innan rättslig åtgärd vidtas bör ett inkassoombud noga kontrollera att inget bestridande och ingen överenskommelse föreligger med gäldenären som hindrar åtgärden. Det ankommer på ett inkassoombud att säkerställa att adekvata rutiner finns till skydd mot fel och misstag i ärendehanteringen (se nämndens uttalande 191/2020). Det måste även vid användning av ett automatiserat system finnas möjlighet att vidta tillräckliga kontroller innan rättslig åtgärd vidtas. Det är av vikt att adekvata rutiner finns till skydd mot att felaktiga automatiska handläggningsåtgärder inträffar (se nämndens uttalanden 168/2019 och 188/2019).
I detta fall har ansökningarna i båda fallen skickats genom ett automatiserat system. Inkassonämnden noterar vidare att Sergel vid två andra tillfällen som varit föremål för inkassonämndens handläggning har brustit i sin kontroll av ärenden innan dessa genom ett automatiserat system har skickats för rättslig åtgärd, se uttalanden 168/2019 och 188/2019.
Inkassonämnden får med anledning av detta rikta allvarlig kritik mot Sergel för hur ärendena handlagts. De upprepade felaktigheterna visar enligt Inkassonämndens uppfattning att det föreligger verksamhetsövergripande och systematiska felaktigheter vid hanteringen av det automatiserade systemet. Sergel bör därför omedelbart se över sina rutiner och vidta adekvata åtgärder för att tillse att liknande felaktigheter inte upprepas.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Avtal om inkassouppdrag samt kommunikation med borgenären
Anmälare: En borgenär
Anmält bolag: Visia Inkasso AB
Frågeställningar: Avtal om inkassouppdrag samt kommunikation med borgenären
Anmälarens uppgifter
Visia Inkasso AB (Visia) har begärt betalt för nedlagt arbete utan att detta tydligt avtalats mellan parterna. Visia har inte inhämtat godkännande av åtgärder innan dessa har vidtagits och har inte redovisat ärendet innan det avslutades. Visia har två år senare skickat en faktura på 3 006 kronor.
Anmälaren har vid överlämnandet av inkassouppdraget förklarat att uppdraget enbart avsåg arbete som låg utanför en förlikning som tidigare träffats med gäldenären i tingsrätten och förmedlade vidare den information som inkommit från motpartens advokat. Visia svarade att en jurist skulle titta på ärendet. Därefter skedde ingen kontakt på två år.
Inkassobolagets uppgifter
När Visia antog inkassouppdraget kom man överens om att anmälaren skulle erhålla allt som inkasserades av kapitalbeloppet och att Visia skulle få ersättning i form av inkasserad ränta och avgifter.
Det visade sig emellertid att fordran som anmälaren lämnat för indrivning redan hade rättskraftigt avgjorts i tingsrätt genom att anmälaren och gäldenären träffat en förlikning där samtliga mellanhavanden dem emellan reglerades. Anmälaren hade inte förmedlat denna information till inkassobolaget varför ärendet lades upp på felaktig grund. Med anledning av de nya uppgifterna avslutade Visia ärendet. Avgifterna som har uppkommit i ärendet, bland annat i form av genomgång av domen och kontakter med motpartsombud, har fakturerats anmälaren. Påminnelse och inkassokrav har därefter skickats.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassobolag har rätt att ta betalt för sina tjänster. Rätten att ta betalt ska grunda sig i en överenskommelse mellan borgenären och inkassoombudet, normalt i form av ett skriftligt avtal mellan parterna. Ett inkassoombud bör därvid, senast i samband med att uppdraget antas, redogöra för de principer som tillämpas vid debitering samt, i samband med del- eller slutfakturering, tydligt redogöra för hur den fordrade ersättningen beräknats (se inkassonämndens uttalanden 12/2000 samt 96/2007).
Visia har i förevarande fall inte givit in något skriftligt avtal. Frågan om debitering synes endast ha diskuterats mellan parterna muntligen och via e-post. Av det underlag som har givits in till Inkassonämnden framgår inte tydligt vad parterna har avtalat.
Visia har lämnat vaga och oklara uppgifter angående det arvode som har fakturerats och vad fakturan har avsett för arbete. I egenskap av inkassoombud bör Visia kunna svara på frågor om uppdragets omfattning och rätten till debitering. Inkassonämnden anser därför att Visia i denna del inte har agerat i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Visia har inte bemött anmälarens påståenden att inkassoombudet inte har redovisat vidtagna åtgärder innan ärendet avslutades, inte återkopplat till anmälaren under två års tid och inte meddelat att ärendet avslutats. Enligt Datainspektionens allmänna råd, s. 34 bör ett inkassoombud hålla borgenären underrättad om förhållanden som har betydelse för uppdraget.
Att Visia har funnit att uppdraget inte kunnat utföras på det sätt som ursprungligen varit avsett och därför avslutat ärendet är en sådan uppgift som anmälaren skyndsamt borde ha meddelats – inte minst för att anmälaren själv skulle kunna bevaka preskriptionsfrister och dylikt. Inkassonämnden anser att Visias handläggning av ärendet i denna del, och det omfattande dröjsmålet i kommunikationen, skett i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg
Inkassoåtgärder efter bestridande
Anmälare: En privatperson
Inkassobolag: Fortnox Finans AB
Frågeställningar: Inkassoåtgärder efter bestridande
Anmälarens uppgifter
Fortnox Finans AB (nedan kallad Fortnox) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet eftersom de har vidtagit inkassoåtgärder genom att skicka två inkassokrav efter att de har mottagit ett sakligt bestridande och meddelat att ärendet inte kommer handläggas vidare. Fortnox har inte heller skickat en kreditering avseende de debiterade inkassokostnaderna.
Inkassobolagets uppgifter
Enligt god inkassosed samt Fortnox befintliga rutiner skall hantering av ett ärende pausas när ett sakligt bestridande inkommer. Detta sker i normalfallet automatiskt. Med anledning av tekniska problem har bestridandet i det aktuella fallet hanterats manuellt och med längre handläggningstid än normalt. Därför har, trots att ett bestridande inkommit, både en påminnelse samt ett inkassokrav skickats till anmälaren. Fyra dagar efter att inkassokravet skickades har Fortnox upptäckt utskicket och per e-post och telefon samma dag meddelat anmälaren att kraven skickats felaktigt samt att påminnelse- och inkassoavgifter har tagits bort. Då anmälaren har vänt sig direkt till inkassonämnden har Fortnox inte haft möjlighet att hantera ärendet enligt sin interna klagomålspolicy och rutin.
Fortnox har sett över sina rutiner av hur bestridanden skall hanteras när detta behöver ske manuellt.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
I förevarande fall har anmälaren påstått att två inkassokrav har skickats. Vid genomgång av underlaget har det framkommit att enbart ett inkassokrav har skickats. Den påminnelse som dessförinnan har skickats utgör inte en sådan påtryckning som utgör en inkassoåtgärd (se Integritetsskyddsmyndighetens allmänna råd s. 9 f.). Utskicket av påminnelsen faller därför utanför inkassonämndens prövning.
Fortnox har meddelat att de har mottagit bestridandet och har angett att hanteringen inte kommer att återupptas innan betalningsskyldigheten fastställs eller anmälaren godkänner fakturan.
Inkassonämnden har i ett tidigare uttalande ansett att det i och för sig är förenligt med god etik i inkassoverksamhet att skicka inkassokrav också i fall när en fordran har blivit bestridd så länge fordran inte framstår som uppenbart ogrundad (jfr. 8 § inkassolagen och nämndens uttalande dnr 181-2020).
Det är dock inte lämpligt att skicka ett inkassokrav efter att ha meddelat anmälaren att ärendet med anledning av bestridandet inte kommer att hanteras vidare utan att först meddela gäldenären att kravet vidhålles (se nämndens uttalande dnr 221-2020).
Inkassonämnden anser därför att Fortnox genom sin bristande och missvisande kommunikation med anmälaren handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet. Inkassonämnden noterar att Fortnox har krediterat de påförda kostnaderna.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
/Sven Johannisson/
Ordförande
/Fredrik Engström/
Sekreterare
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
