Rätt att framföra invändningar i samband med konsumentkredit
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum Group AB
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har köpt en soffa och i samband med det ingick hon ett kreditavtal med en bank. Hon har bestritt fakturan delvis enligt e-postmeddelande den 26 november 2021. Banken överlämnade ärendet till Alektum som skickade ett krav som hon bestred. I augusti 2022 fick hon svaret att kravet baserades på krediten hon tagit hos banken och att hon därför var skyldig att betala trots att leveransen enligt köpeavtalet inte skett. Alektum hänvisade henne att ta kontakt med säljföretaget. Eftersom detta strider mot bestämmelsen i 29 § konsumentkreditlagen har Alektum utsatt henne för en otillbörlig påtryckning för att skrämma henne till betalning.
Inkassobolagets uppgifter
Alektum Group AB (Alektum) sände den 7 juni 2022 ett inkassokrav till anmälaren via Kivra. Senare samma dag bestred anmälaren kravet. Efter en genomgång av ärendet har Alektum konstaterat att man brustit i sin hantering av ärendet vad gäller gäldenärens invändningsrätt gentemot kreditgivaren.
Alektum beklagar det obehag som drabbat anmälaren och har framhållit att bolaget nu vidtagit flera åtgärder för att förebygga denna typ av incidenter. Samtliga handläggare har fått ytterligare utbildning i fråga om hantering av bestridanden och särskilt när det gäller fordringar som avser konsumentkrediter. Alektum har också sett över sina interna rutiner för att säkerställa att dessa är linje med gällande lagstiftning och kommunicerat dessa till samtliga medarbetare inom inkassoteamet.
Alektum har valt att avsluta det aktuella ärendet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
All information till en gäldenär ska vara saklig, korrekt och tydlig (se IMY:s allmänna råd s. 31). I det kravet ligger att information om gällande rätt inte får vara felaktig eller missvisande. I det nu aktuella ärendet har anmälaren ingått dels ett avtal om köp med ett möbelföretag, dels ett kreditavtal med en bank som finansierat köpet. I en sådan situation följer det av 29 § konsumentkreditlagen att köparen har rätt att mot kreditgivarens krav på betalning framställa samma invändningar på grund av köpet som hon kan göra mot säljaren. Alektum har i detta fall lämnat felaktig information om att hon inte kunde göra gällande sin invändning gentemot bankens krav. Alektum skulle alltså inte ha hänvisat anmälaren till att kontakta säljföretaget. I stället borde Alektum ha betraktat anmälarens invändning som ett sakligt grundat bestridande och utrett frågan med uppdragsgivaren. Dessa brister i handläggningen innebär att Alektums handläggning inte varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet. Nämnden noterar att Alektum vidtagit åtgärder för att förebygga liknande fel i framtiden.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Preskriberad fordran, begäran om underlag m.m.
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Prioritet Finans AB
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har en skuld som fastställts genom utslag 1994 som han menar har preskriberats 2004. Prioritet Finans AB (”Prioritet”) har handlat i strid med god inkassosed genom att inte lämna ut underlag avseende påstått utställda årsbesked till gäldenären från 1994 fram till 2011.
Prioritet har förvärvat fordran 2015 utan att kontrollera om den var preskriberad och har under flera års tid handlagt ärendet samtidigt som ett annat inkassobolag. Prioritet har ansökt om verkställighet av den preskriberade fordran hos Kronofogdemyndigheten 2022-02-25.
Anmälaren begär att Prioritet ska lämna över omfattande underlag till honom som förklarar hur två inkassobolag kan driva in samma skuld, varför fordran gjorts gällande i tre konkurser samt en fullmakt som styrker att inkassobolagen haft rätt att företräda borgenären.
Inkassobolagets uppgifter
Fordran som anmälan rör fastställdes genom utslag 1994. Fordringsägaren har från början varit en bank men fordran har sedermera överlåtits till Prioritet. Till att börja med har fordran drivits in av Nordbanken Inkasso AB för att sedan överlämnas till Prioritet som hanterade bankens efterbevakning. Prioritet förvärvade fordran 2014 vilket anmälaren har informerats om.
Fordran har inte handlagts av två inkassobolag parallellt. De preskriptionsavbrytande åtgärder som tidigare inkassobolag har vidtagit är dock relevanta för bedömningen av om fordran har preskriberats. Prioritet har efterbevakat fordran från den 15 augusti 1994 och har under handläggningstiden skickat krav- och bevakningsbrev till gäldenären. Prioritet har ingivit en historiklista av vilken det framgår när brev har skickats till gäldenären. Fordran är inte preskriberad.
Prioritet har 2022 ingett en ansökan om verkställighet avseende fordran. Anmälaren har invänt mot ansökan och har gjort gällande att preskription har inträtt. Tingsrätten hade inte fattat beslut i ärendet vid den tidpunkt då Prioritets yttrande upprättades.
Borgenären har årligen tillställt anmälaren årsbesked/kontrolluppgifter.
Vidare har fordran anmälts i tre konkurser mot anmälaren. Har en konkursförvaltare underrättats om en fordran mot konkursgäldenären medför det att preskriptionsavbrott har skett också mot gäldenären (jfr. rättsfallet NJA 2020 s 1092).
Prioritet har ingivit omfattande underlag avseende utslaget, aktens historiklista, brev som tillställts konkursförvaltarna, brev från Stockholms tingsrätt, kopia av årsbesked, kopior av brev som tillställts gäldenären samt e-postmeddelanden från anmälaren.
Prioritet anser sig inte ha handlagt ärendet i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämnden saknar möjlighet att pröva frågan om huruvida fordran i fråga var preskriberad vid tidpunkten för ansökan om verkställighet. Fråga om huruvida preskription inträtt prövas normalt efter invändning från gäldenären. Huruvida tillräckligt underlag har bevarats och åberopats för att styrka att preskriptionsavbrott skett är dock en fråga som får avgöras av Kronofogdemyndigheten och domstolar.
Vid en sådan prövning som nyss nämnts svarar inkassobolaget självständigt för vad som åberopas vilket innebär att gäldenären inte, vid sidan om möjligheten att begära s.k. edition, äger rätt att begära att vissa underlag ska ges in. Att Prioritet inte lämnat ut samtliga begärda handlingar innebär således inte att de åsidosatt god etik i inkassoverksamhet.
Ett inkassobolag har rätt att vidhålla en fordran för vilken de anser preskriptionsavbrott har skett i rätt tid och i rätt omfattning. Inkassonämnden anser inte heller att det strider mot god etik i inkassoverksamhet att ansöka om verkställighet avseende en äldre fordran under förutsättning att de för inkassobolaget kända omständigheterna inte klart ger vid handen att fordran vid tidpunkten för ansökan varit preskriberad.
Inkassonämnden finner sammanfattningsvis inte anledning att rikta kritik mot Prioritet i anledning av vad som har framkommit i ärendet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Vägran att lämna ut underlag m.m.
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Visma Financial Solutions AB
Anmälarens uppgifter
Visma Financial Solutions AB (”Visma”) har handlat i strid med god inkassosed vid hantering av inkassoärenden genom att de har skickat oriktiga krav samt vägrat att lämna ut underlag, såsom fakturor i original, överlåtelsekedja och andra underlag som styrker att preskriptionsavbrott har skett.
Visma har vidtagit inkassoåtgärder utan att kontrollera fordringarnas riktighet eller giltighet. De har utnyttjat sin ställning och lurat anmälaren att betala genom att få honom att tro att fordringarna var riktiga. Visma har haft kännedom om att kraven varit oriktiga samt att skulderna har preskriberats och har utnyttjat att anmälaren har en funktionsnedsättning.
Anmälaren har bestridit kraven och invänt att han delvis har betalat och delvis inte har minne av att han köpt alla tjänster som fordringarna grundar sig på.
Anmälaren har gett in underlag i form av utdrag från Kronofogdemyndigheten, kontakter med kommunen, ärendeinformation med skuldspecifikation, fotokopior på fakturaunderlag/fakturainformation samt utdrag från anmälarens ombuds skrift till Visma jämte bilagor. Anmälaren har vidare ingivit omfattande underlag som saknat koppling till aktuellt ärende.
Anmälarens ombud har framfört att fordringarna varit oriktiga, att handlingar begärts 2018 men inte erhållits samt att Visma har begått bokförings- och skattebrott och bedrägeri. Ombudet anför vidare att Visma är skadeståndsskyldiga.
Inkassobolagets uppgifter
Visma har hanterat ärenden avseende patientavgifter samt tandvård som har överlämnats till Visma för inkassohantering efter att betalning uteblivit. Visma har därefter bevakat fordringarna genom att skicka preskriptionsavbrytande brev till anmälarens folkbokföringsadress samt via Kivra. Anmälaren har tillsänts påminnelser, inkassokrav, erinringar om betalning samt bevakningsbrev från 2003 och framåt.
Anmälaren har gjort en preskriptionsinvändning vilken har besvarats. Anmälaren har därefter kontaktat Visma avseende ett ackord och parterna har träffat en överenskommelse. Betalning har dock inte skett.
Anmälaren har inte preciserat vad som skulle vara oriktigt med fakturorna. Anmälaren har erhållit fakturakopior avseende tandvården, men Visma har hänvisat anmälaren till aktuella vårdcentraler för att erhålla fakturakopior beträffande patientavgifterna. Anmälaren har haft synpunkter på att fakturorna inte har varit vidimerade samt avseende utformningen av fakturorna. Visma anser inte att vidimering krävs vid överlämnande av fakturakopior. Visma har heller inte utfärdat fakturorna och har inte sparat desamma. Fakturorna ska rätteligen sparas av uppdragsgivaren.
Fordringarna har inte överlåtits till Visma varför någon överlåtelsekedja inte har funnits att hantera eller redovisa.
Visma har kontaktat fordringsägarna efter att anmälaren nu bestridit fordringarna och efterfrågat om fordringsägarna önskat få anmälarens betalningsskyldighet prövad i domstol. Fordringsägarna har valt att återkalla ärendena. Visma har skickat avslutsbekräftelse till anmälaren.
Visma anser inte att deras handläggning skett i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har anfört att Visma har vidtagit inkassoåtgärder avseende fordringar som saknar grund. Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad.
Anmälarens invändningar mot fordringarna har, vid sidan om frågan om preskription, varit generellt formulerade. Visma har tydligt redogjort för att fordringarna avsett patientavgifter samt tandvårdsskulder. Inkassonämnden anser inte att det framkommit något som gör att det föreligger sannolika skäl att fordringarna inte är lagligen grundade eller att de annars skulle framstå som obefogade. Visma har således inte agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet genom att handlägga ärendena.
Anmälaren har vidare anfört att Visma inte har lämnat ut handlingar samt att Visma inte har bemött anmälarens preskriptionsinvändning. Visma har angett att de har utrett och besvarat anmälarens preskriptionsinvändning samt att de har överlämnat sådana fakturaunderlag som de har fått från uppdragsgivaren till anmälaren. Såvitt avser resterande fakturakopior har anmälaren uppmanats att kontakta fordringsägaren direkt.
Inkassonämnden anser inte att ett inkassobolag generellt är skyldigt att lämna ut underlag eller fakturakopior. Dock ska inkassobolag kunna besvara frågor från gäldenären utan dröjsmål och bör alltid kunna redogöra för fordrans grund på ett sådant sätt att gäldenären ges möjlighet att identifiera fordran och ta ställning till kravet. Detta innebär att uppgift i normalfallet i vart fall bör kunna lämnas om vilka varor eller tjänster kravet avser, tidpunkten för respektive köp (eller den tidpunkt då betalningsskyldigheten annars uppstod), uppgift om hur kapitalbelopp, ränta och kostnader har beräknats samt uppgift om relevanta avtalsvillkor förknippade med fordran. En kopia på fakturan kan i många fall vara ett lämpligt sätt att lämna sådan information till gäldenären.
Mot bakgrund av att Visma inte förefaller ha lämnat anmälaren tillräckliga uppgifter om de debiterade patientavgifterna utan i stället hänvisat honom att själv kontakta vårdgivaren har Visma agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Uppgörelse om anstånd med verkställighet
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Lowell Sverige AB
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har tagit lån från en bank i samband med upplåtelse av en bostadsrätt i nybyggnation. Av olika anledningar har bostadsrättsföreningen försatts i konkurs och bostadsrättslägenheten har omvandlats till en hyresrätt. Olika tvister har pågått under flera års tid avseende ansvarsfördelningen av den uppkomna situationen.
Banken har vidhållit anmälarens betalningsansvar för lånet. Lowell AB (”Lowell”) har trots pågående tvist ansökt om verkställighet vid tre tillfällen. Anmälarens tillgångar har vid dessa tillfällen blivit låsta och hennes aktieinnehav har till följd av detta halverats i värde.
Banken har genom Lowell under sommaren 2021 ingått ett avtal med anmälaren att avvakta med indrivning under tiden rättsprocessen pågick. Anmälaren har uppfyllt sin del av avtalet, genom en inbetalning av 400 000 kronor, men trots det har Lowell på nytt ansökt om verkställighet i strid med parternas överenskommelse. Anmälaren har fått hjälp av jurist att upprätta avtalet.
Lowell har vidare hotat att tvångsförsälja anmälarens bostad, som inte utgjort pant för lånet, och på så vis framtvingat stora betalningar. Anmälaren anser att Lowells handläggning strider mot god etik i inkassoverksamhet och utgör otillbörliga påtryckningar.
Anmälaren har inkommit med e-postkorrespondens av vilken det framgår att Lowell erbjudit sig att lägga ärendet vilande till och med den 2021-12-31 om anmälaren betalar 400 000 kronor omgående.
Inkassobolagets uppgifter
Lowell har varit ombud för en bank. Anmälaren har bestridit betalningsansvar varefter Lowell har ansökt om stämning. Anmälarens betalningsansvar fastställdes genom dom 2017. Domen har vunnit laga kraft.
Lowell har under 2018 ansökt om verkställighet av domen och har därefter träffat överenskommelser om tidsbegränsade avbetalningsplaner med anmälaren varvid ansökan om verkställighet har återkallats.
Då en sådan tidsbegränsad avbetalningsplan hade löpt ut och ingen ny avbetalningsplan hade träffats, ansökte Lowell på nytt om verkställighet i juli 2021. Parterna har därefter träffat en ny överenskommelse med innebörd att anmälaren skulle erlägga 400 000 kronor varefter ärendet skulle återkallas från Kronofogden och läggas vilande till och med den 31 december 2021. Lowell har följt uppgörelsen.
Då ingen ny överenskommelse har träffats eller ytterligare anstånd beviljats har Lowell lämnat in ytterligare en ansökan om verkställighet den 10 juni 2022. Anmälaren har överklagat Kronofogdens utmätningsbeslut. Tingsrätten har beslutat att avslå anmälarens överklagande. Anmälaren har överklagat också det beslutet.
Lowell anser inte att det strider mot god inkassosed att driva in en fordran som fastställts i en lagakraftvunnen dom. Överenskommelsen att låta ärendet vila, som träffades sommaren 2021, var tidsbegränsad till den 31 december 2021. Lowell anser vidare att det inte strider mot god inkassosed att inge ansökan om verkställighet eller låta ärendet ligga kvar för verkställighet även om utmätningsbeslutet har överklagats.
Lowell har givit in underlag i form av dom, e-postkorrespondens innefattande överenskommelsen mellan parterna samt Kronofogdemyndighetens och tingsrättens beslut att avslå anmälarens invändning.
Lowell anser inte att någon del av handläggningen strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Lowell och anmälaren har träffat en uppgörelse om en tidsbegränsad avbetalningsplan. Av den träffade överenskommelsen framgår att Lowell åtagit sig att inte vidta ytterligare åtgärder i ärendet under en viss angiven tid. Det är förenligt med god etik i inkassoverksamhet att komma överens om en tillfällig avbetalningsplan (se IMY:s allmänna råd s. 35) eller andra tillfälliga överenskommelser, exempelvis tidsbegränsade anstånd.
Det är tydligt av de handlingar som såväl anmälaren som Lowell åberopat att Lowell åtagit sig att inte lämna fordran för verkställighet före den 2021-12-31 under förutsättning att en engångsbetalning om 400 000 kronor erlades. Såvitt Inkassonämnden uppfattat det har båda parter agerat i enlighet med överenskommelsen. Det finns därför inte någon anledning att rikta kritik mot Lowell för att bolaget efter den 2021-12-31 ansökte om verkställighet på nytt.
Inkassonämnden har också tidigare uttalat att det inte står i strid med god etik i inkassoverksamhet att en borgenär eller dennes inkassobolag vägrar att acceptera ytterligare betalnings- och ackordsuppgörelser med gäldenären (se nämndens uttalande dnr 308/2021, 280/2021, 274/2021 och 260/2021). Detsamma gäller lämnandet av anstånd.
Att i samband med indrivning av en fordran ansöka om eller hota att ansöka om utmätning av fast egendom som tillhör en gäldenär är, under förutsättning att det inte rör sig om mycket små belopp, normalt ett godtagbart agerande.
Inkassonämnden anser inte heller att en borgenär behöver invänta utgången av en tvist i annan domstol även om den i någon mån har koppling till den aktuella skulden.
Inkassonämnden anser sammanfattningsvis att Lowells handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Otydlig grund för fordran
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Svea Inkasso AB
Anmälarens uppgifter
Svea Inkasso AB (”Svea”) har skickat ett inkassokrav avseende obetalda hyror. Anmälaren har kontaktat Svea som angett att ärendet avsett tre fakturor. Anmälaren har betalat kravet och har därefter efterfrågat fakturakopiorna som kravet avsåg. Svea har då svarat att det inte var fakturor som låg till grund för inkassokravet utan hyresavier. Anmälaren har efterfrågat kopior på hyresavierna, varefter Svea har angett att de beställt hyresavierna och att de ska återkomma. Svea har dock inte återkommit och anmälaren har inte fått del av hyresavierna.
Svea har angett att hyreskontraktet har sagts upp och upphört att gälla 2022-03-31. Anmälaren har begärt underlag avseende uppsägningen men inte fått det från Svea. Den aktuella fordran var inte förfallen till betalning när inkassokravet skickades.
Sveas agerande strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassobolagets uppgifter
Sveas uppdragsgivare, en hyresvärd, har sagt upp anmälarens hyresavtal, vilket upphörde att gälla den 31 juli 2021. Efter att tvist uppkommit i fråga om uppsägningen meddelade Svea hovrätt efter överklagande den 2022-03-15 beslut varigenom anmälaren förpliktades att genast flytta.
Svea har på uppdrag av hyresvärden, skickat inkassokrav till anmälaren avseende fordran på skadestånd motsvarande hyra för januari, februari och mars 2022. Eftersom fordran inte utgjort hyror i någon egentlig mening – då hyresavtalet upphört att gälla – har inga aviseringar tillställts anmälaren för de aktuella hyrorna. Anmälaren har erhållit information om detta dels från Svea, dels från hyresvärden. En hyresvärd har rätt till skadestånd vid förverkande av hyresrätten, enligt 12 kap. 42 § jordabalken.
Anmälaren har tillställts inkassokravet efter hovrättens beslut, vilket inte varit möjligt att överklaga. Anmälaren har därefter betalat den aktuella skulden 2022-04-27.
Anmälaren har därefter ställt frågor om ärendet och fått besked av handläggare att det i systemet registrerats att fordran har avsett tre månadshyror med de i ärendet aktuella fakturanumren. Handläggaren har inte vetat att fordran avsåg ett skadestånd.
Anmälaren har begärt ut fakturorna och har då fått förklarat för sig att fakturanumren är skapade av bokföringstekniska skäl och att inga hyresavier funnits att tillgå. Anmälaren har därefter fortsatt att inkomma med samma fråga ett flertal gånger varvid Svea vid ett flertal tillfällen har lämnat samma förklaring.
Svea anser inte att handläggningen strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Av IMY:s allmänna råd (s. 31) framgår att handläggare bör kunna redogöra för lagstödet för de olika typer av fordringar som denne handlägger. All information till gäldenären – skriftlig eller muntlig – bör också vara saklig, tydlig och korrekt.
Handläggaren i det aktuella ärendet har inte haft möjlighet att lämna korrekta besked eftersom fel uppgifter avseende grunden för fordran varit registrerade i ärendehanteringssystemet. Inkassonämnden har tidigare uttalat att inkassoverksamhet bör vara organiserad på ett sådant sätt att gäldenären har möjlighet att få svar på sina frågor samt att ett inkassobolag utan dröjsmål bör besvara gäldenärens frågor om ett fordringsanspråk och då kunna ange den rättsliga grunden för det (se bland annat uttalande med dnr 253/2021).
Eftersom den information som angivits på inkassokravet avseende fordrans grund samt det besked som lämnats per telefon inte har varit korrekt, har Svea i viss mån agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet. Inkassonämnden noterar att Svea emellertid också vid flera tillfällen därefter lämnat korrekt information till anmälaren.
I IMY:s allmänna råd (s. 15) anges att god inkassosed kräver att en fordran är förfallen till betalning innan inkassoåtgärder vidtas samt att en gäldenär normalt ska ha underrättats om betalningsanspråket genom en faktura eller på annat sätt innan inkassoåtgärder vidtas.
Även om fordran på skadestånd i och för sig skulle kunna sägas vara förfallen till betalning förefaller ingen underrättelse om anspråket ha sänts till anmälaren innan inkassokravet utsändes. Detta har medfört att anmälaren kommit att debiteras en inkassokostnad. Svea borde därför före avsändandet av inkassokravet tillsett att en faktura eller annan underrättelse om anspråket tillställts anmälaren genom uppdragsgivarens eller Sveas försorg. Genom att underlåta att göra detta har Svea agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Skyldighet att lämna uppgift om tidigare fordringsägare m.m.
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Lowell Sverige AB
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har 1991 betalat en skuld till en bank. Anmälaren har inte haft några andra skulder till banken. Utslag har meddelats 1993.
Lowell AB (”Lowell”) har ansökt om verkställighet av utslaget varefter Kronofogdemyndigheten har fattat beslut om utmätning. Banken har 2022-06-02 uppmanat Lowell att återkalla ärendet och har bekräftat riktigheten i de intyg som banken ställt ut 1991-11-26. Lowell har fått del i underlag som styrker att anmälaren har fullgjort sin betalningsskyldighet. Lowell har vägrat att följa bankens anvisningar vilket strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Lowell har lämnat otillräcklig information om fordran. På ”Mina sidor” har enbart ett nummer angivits, det har saknats information om den ursprungliga fordringsägaren. Att informationen har varit bristfällig strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har lämnat in ett utslag meddelat 1993-10-21, ett yttrande från banken daterat 1991-04-30 vari det framgår att anmälaren har fullgjort sin betalningsskyldighet, samt ett intyg daterat 2022-04-21 vari banken bekräftar att anmälaren fullgjort sin betalningsskyldighet beträffande de fordringar som gav upphov till betalningsanmärkningar samt beslut om utmätning av lön.
Inkassobolagets uppgifter
Lowell, tidigare Kundinkasso AB, har såsom ombud för banken ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Anmälarens betalningsansvar har fastställts genom utslag meddelat 1993. Fordran har hanterats av Lowell från tiden för utslaget fram till i dag och har 2005 överlåtits till Lowell.
Anmälaren har angett att fordran skulle ha varit betalad redan innan utslaget utfärdades. Av de bifogade underlagen från den ursprungliga borgenären som anmälaren givit in saknas hänvisning till aktuell fordran. Lowell har återkallat ansökan om verkställighet och lagt ärendet vilande under utredning, vilket anmälaren har informerats om.
Lowell har inte haft någon anledning att misstänka att fordran från banken på något sätt skulle varit felaktig, skulle sakna laglig grund eller redan vara betald. Banken var vid tiden då Lowell antog uppdraget en uppdragsgivare som Lowell arbetat länge med och som lämnat korrekta och bra fordringsunderlag. Lowell har förlitat sig på de uppgifter som borgenären lämnat och det har inte funnits någon omständighet som talat emot de lämnade uppgifternas riktighet. Anmälaren har inte kontaktat Lowell efter att inkassokrav skickades, efter att utslag meddelades eller efter att fordran överlåtits. Att banken nu inte har kvar någon information om fordran beror sannolikt på att fordran överläts till Lowell 2005.
Lowell har en webblösning ”Mitt Lowell” där gäldenärer kan logga in med Bank-ID för att få aktuella skulduppgifter. Anmälaren kan där få aktuella skulduppgifter, information om att fordran avser ett löpande skuldebrev, kreditnummer, fordrans förfallodag samt aktuellt skuldbelopp. Lowell har ingen skyldighet att i webbtjänsten ange uppgift om ursprunglig fordringsägare.
Lowell anser inte att handläggningen av ärendet strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
En gäldenär har även efter att ett utslag meddelats möjlighet att göra vissa invändningar mot verkställigheten jml. 3 kap. 21 § utsökningsbalken. Sådana invändningar prövas av Kronofogdemyndigheten i det enskilda verkställighetsärendet. Inkassonämnden saknar därför möjlighet att uttala sig om själva sakfrågan, det vill säga om betalning har skett och om hinder för verkställighet föreligger eller ej.
Kontroll av fordringar
Vid köp av fordringar bör ett inkassobolag kontrollera de överlåtna fordringarnas kvalitet och ställa krav på säljaren att presentera dokumentation över fordringarnas uppkomst och hur de förvaltats fram till överlåtelsen (se IMY:s allmänna råd s. 42). Inkassonämnden har tidigare uttalat att faktorer som inverkar på hur rigorös en sådan kontroll behöver vara exempelvis är erfarenheter från tidigare affärer samt om överlåtaren eller uppdragsgivaren står under tillsyn (se uttalande 178/2019).
I förevarande fall har Lowell på uppdrag av banken först drivit in fordran i egenskap av ombud och har därefter förvärvat den. Inkassonämnden anser att Lowell har kunnat förlita sig på att banken lämnade korrekta uppgifter avseende fordran och att det inte funnits anledning att misstänka att fordran redan var betald varken under tiden de agerat som ombud eller efter överlåtelsen. Det har av denna anledning inte heller stått i strid med god etik i inkassoverksamhet att ansöka om verkställighet av det meddelade utslaget.
Lowell är, om inte annat överenskommits vid överlåtelsen, inte heller bunden av instruktioner som lämnas från en tidigare fordringsägare rörande hur ärendet ska handläggas efter överlåtelsen. Att banken, långt efter överlåtelsen, velat återkalla ärendet från handläggning hos Lowell, vilket anmälaren påstår, saknar således betydelse för Lowells möjlighet att självständigt fatta beslut om handläggningen.
Information till gäldenären genom webbtjänst
Information till gäldenärer ska vara saklig, tydlig och korrekt. Av IMY:s allmänna råd (s. 22) framgår att utgångspunkten vid utformning av inkassokrav bör vara att gäldenären med ledning av de uppgifter som lämnas i kravet ges möjlighet att ta ställning till kravet i alla delar.
Lowell har angett att det i webbtjänsten ”Mitt Lowell” har angivits att skulden avsett ett löpande skuldebrev, kreditnumret samt fordrans förfallodag och skuldbelopp, men att uppgift om tidigare fordringsägare saknats.
Även om skulden i viss mån går att identifiera med de av Lowell angivna uppgifterna bör en gäldenär vid kontakt med inkassobolaget – oavsett om denna sker per telefon eller en webbtjänst – erhålla tillräcklig information för att kunna ta ställning till kravet. Eftersom anmälarens betalningsansvar härleds ur ett skuldebrev som ursprungligen utfärdats av banken har avsaknaden av information om detta inneburit att Lowell inte uppfyllt kravet på tydlighet. Lowells handläggning i denna del har därför inte varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Tillgänglighet per telefon m.m
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Svea Inkasso AB med bifirma Handels- & Juristinkasso
Anmälarens uppgifter
Svea Inkasso AB med bifirma Handels- & Juristinkasso (”Hojab”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att först per mail meddela att en bestridd kontrollavgift avskrivits men sedan skicka en betalningspåminnelse avseende samma kontrollavgift med uppgift om att kontrollavgiften vidhålles. Hojab har därefter skickat ett inkassokrav med för kort betalningsfrist samt utan mailadress. Väntetiden vid samtal till det i kravbrevet angivna telefonnumret har varit – som anmälarens påstående får uppfattas – flera timmar.
Anmälaren har gett in kopia på inkassokravet.
Inkassobolagets uppgifter
Hojab har handlagt två ärenden rörande kontrollavgifter mot anmälaren, dels ett äldre ärende med ärendenummer [1] avseende en kontrollavgift som utfärdats den 3 november 2021 och som skrevs av på instruktion från uppdragsgivaren den 9 november 2021, dels ett ärende med ärendenummer [2] avseende en kontrollavgift som utfärdades den 14 mars 2022 och som skrevs av efter instruktion från uppdragsgivaren den 16 juni 2022.
Anmälaren har bestridit ärende med ärendenummer [2]. Hojab har bemött bestridandet och angivit att kontrollavgiften vidhålles. Anmälaren har då per mail angett att kontrollavgiften makulerats, och hänvisat till ärende med ärendenummer [1]. Hojab har informerat anmälaren om att det senare ärendet avsett en annan kontrollavgift än den nu aktuella. Anmälaren har därefter ånyo inkommit med ett bestridande. Eftersom inget nytt hade framkommit har Hojab meddelat att ärendet vidhålles.
Hojab har därefter skickat kravbrev inför rättslig prövning. Anmälaren har då återigen bestridit ärendet. Uppdragsgivaren har därefter valt att inte gå vidare med ärendet till tingsrätten och ärendet har avslutats.
Av Hojabs inkassokrav framgår, utöver telefonnummer till kundtjänst, information om att gäldenären kan logga in på ”Mina sidor” för att kommunicera med Hojab. Anmälaren har även kommunicerat med Hojab per e-post. Hojab anser inte att e-postadress måste anges på inkassokraven.
Hojab anser inte att bolaget i sin handläggning har brustit i god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har anfört att Hojab efter att ha lämnat meddelande om att kontrollavgiften avskrivits har fortsatt handläggningen avseende samma kontrollavgift. Hojab har dock tydligt redogjort för att det rört sig om två skilda ärenden om kontrollavgift och att Hojab tydliggjort detta för anmälaren. Det har inte under skriftväxlingen hos Inkassonämnden framkommit något som ger vid handen att Hojabs påståenden är oriktiga. Hojab har därför inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet i detta avseende.
Anmälaren har vidare anfört att det strider mot god etik i inkassoverksamhet att Hojab inte angett e-postadress till bolaget i inkassokravet, att telefonkön varit flera timmar lång, samt att Hojab lämnat för kort frist i inkassokravet.
Hojab har i inkassokravet lämnat uppgifter om firma, postadress, telefonnummer och kontaktuppgifter till ”Mina sidor”. Inkassonämnden anser att gäldenären därigenom har fått tillräckliga kontaktuppgifter för att kunna kontakta Hojab i anledning av kravet (se IMY:s allmänna råd s. 32). Inkassonämnden noterar vidare att det finns säkerhetsbrister med kommunikation per e-post och att säker kommunikation via ”Mina sidor” därför i många fall är lämpligare för att kommunicera med gäldenärer.
God etik i inkassoverksamhet förutsätter att inkassobolag skyndsamt besvarar gäldenärers frågor samt hanterar invändningar i tid. Det ska därför vara enkelt för gäldenärer att komma i kontakt med inkassobolaget. Vid bedömning av om ett inkassobolag är tillgängligt får hänsyn tas till de kommunikationsvägar som erbjuds av inkassobolaget samt att inkassobolag ska vara tillgängliga per telefon vid angivna telefontider alla helgfria måndagar-fredagar (se IMY:s allmänna råd, s. 32).
I förevarande fall har anmälaren angett att väntetiden har varit flera timmar när han försökt ringa till Hojab. Hojab har inte uttryckligen bemött detta påstående. Det går emellertid inte att med utgångspunkt i anmälan eller de uppgifter som lämnats i övrigt med någon form av säkerhet dra slutsatsen att uppgiften skulle vara riktig. Det saknas därför anledning att rikta kritik mot Hojab i denna del. Inkassonämnden får dock generellt uttala att tillgänglighet per telefon är viktigt, särskilt för sådana personer som saknar Bank-ID eller av annan anledning inte har möjlighet att logga in på ”Mina sidor”.
Inkassonämnden konstaterar slutligen att Hojab har lämnat en betalningsfrist om åtta dagar från utskriftsdatum i inkassokravet varför betalningsfristen inte har varit för kort (jmf. IMY:s allmänna råd s. 26).
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Bokföring av betalning samt frågor om dementi
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Billecta AB
Anmälarens uppgifter
Billecta AB (”Billecta”) har väckt talan mot anmälaren avseende en fordran. Anmälaren har därefter betalat fordran och fått besked från Billectas ”mina sidor” att ärendet registrerats som fullbetalt. Billecta har därefter begärt att tredskodom ska meddelas trots att fordran betalats.
Tingsrätten har därefter meddelat tredskodom och anmälaren har felaktigt fått en betalningsanmärkning.
I kontakt med UC har Billecta angett att skulden betalades efter att tredskodom meddelats vilket har varit felaktigt. Det har enbart kvarstått 1 280 kronor i rättegångskostnader som anmälaren inte anser sig betalningsskyldig för.
Inkassobolagets uppgifter
Billecta har handlagt ett ärende mot anmälaren. Billecta har ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten och, efter anmälarens bestridande, begärt att målet skulle överlämnas till tingsrätt. Anmälaren har delgivits betalningsföreläggandet och har haft kännedom om kostnadsanspråken avseende rättegångskostnader.
Anmälaren har, under tiden målet handlades vid tingsrätten, betalat fordringsbeloppet. Billecta har genom sin support bekräftat att fakturan slutreglerats. Informationen att fakturan var slutreglerad lämnades även på Billectas ”Mina sidor”.
Tredskodom har sju dagar senare meddelats avseende hela fordringsbeloppet jämte rättegångskostnaderna. Anmälaren har ansökt om återvinning och några dagar därefter har anmälaren erlagt betalning även avseende rättegångskostnaderna. Billecta har då återkallat målet eftersom full betalning erlagts. Tingsrätten har meddelat beslut att målet avskrivs från vidare handläggning.
Anmälaren har inte betalat rättegångskostnaderna förrän efter det att den första tredskodomen meddelades varför det inte förelegat skyldighet att dementera. Det totala belopp som yrkades vid tingsrätten har varit känt för anmälaren eftersom delgivning genomförts av tingsrätten.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Parterna är överens om att betalning av fordran skett och att Billecta, under tiden som målet om fordran handlagts vid tingsrätten, vid flera tillfällen lämnat uppgift till anmälaren om att fordran slutreglerats.
Av IMY:s allmänna råd (se s. 45) framgår att om en betalning görs efter att ett mål har inletts vid domstol bör domstolen omedelbart få ett meddelande om betalningen samt hur den avräknats med uppgift om inbetalningsdag och bokföringsdag. Billecta har trots mottagandet av anmälarens betalning inte informerat tingsrätten om denna, vilket strider mot god etik i inkassoverksamhet.
För det fall att Billecta hade meddelat tingsrätten att betalning skett av ursprungsfordran samt att det enda som återstod av yrkandena avsåg rättegångskostnader hade domstolen endast kunnat meddela ett slutligt beslut avseende Billectas rättegångskostnader, vilket inte hade medfört en betalningsanmärkning för anmälaren (jmf. 17 kap. 1 § rättegångsbalken och rättsfallet NJA 2005 s. 226). Eftersom Billectas felaktiga agerande föranlett betalningsanmärkningen borde de ha dementerat uppgiften hos de rikstäckande kreditupplysningsbolagen. Genom att inte dementera har Billecta agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
All information till en gäldenär ska vara saklig, tydlig och korrekt, se IMY:s allmänna råd (s. 31). Inkassonämnden konstaterar att Billecta inte har lämnat korrekt information till anmälaren rörande ärendets status, eftersom anmälaren felaktigt givits uppfattningen att ärendet genom betalningen hade slutreglerats. Billecta har även i detta avseende agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Otillbörlig påtryckning efter bestridande
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Sergel Kredittjänster AB
Anmälarens uppgifter
Sergel Kredittjänster AB (Sergel) har, som Inkassonämnden uppfattat anmälan, agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet i anledning av följande.
Anmälaren har bestritt en fordran – som rört bland annat kostnader för utlandstelefoni – direkt till fordringsägaren och har angett en saklig grund för sitt bestridande. Sergel har fortsatt vidta inkassoåtgärder mot anmälaren efter bestridandet genom att ”neka” anmälarens bestridande samt genom att hota med att ansöka om betalningsföreläggande trots att det tydligt framgått att gäldenärens invändning varit saklig.
Sergel har även skrivit att anmälaren måste återkomma med besked om han vidhåller sitt bestridande för att sådan ansökan inte skulle inges. Anmälaren anser att ett hot om en meningslös process i sig utgör en otillbörlig påtryckning och att borgenären när ett sakligt bestridande föreligger måste vända sig till tingsrätten för att få sin fordran prövad.
Anmälaren anser vidare att Sergels inkassotillstånd bör återkallas i enlighet med 15 § inkassolagen.
Anmälaren har gett in flera kopior på brev som Sergel tillsänt anmälaren. Av ett brev som avsänts 2021-10-06 framgår att anmälarens bestridande ”nekats” av borgenären och att kravet vidhålls. Anmälaren uppmanas att inkomma med besked om bestridandet vidhålls senast 2021-10-18, med information om att ärendet annars kan komma att överlämnas till Kronofogden.
Vidare framgår av ett brev daterat 2022-05-16 att Sergel avvaktar ytterligare utredning från sin kund, för att avgöra hur ärendet skulle handläggas. Brevet har också innehållit information om hur betalning skulle ske.
Inkassobolagets uppgifter
Sergel har handlagt ett ärende mot anmälaren. Inkassokrav har skickats efter att anmälaren bestridit kravet till fordringsägaren. Sergel har inte haft kännedom om bestridandet när inkassokravet skickades. Bestridandet har varit sakligt.
Sergel har kontaktat fordringsägaren för att utreda invändningen och har därefter återkopplat fordringsägarens inställning till anmälaren. I brevet har Sergel angett att fordringsägaren ”nekat” bestridandet eftersom utlandssamtalen skett från anmälarens SIM-kort. Sergel har inte nekat anmälarens bestridande men anser att formuleringen är olycklig vid återgivandet av fordringsägarens ställningstagande.
Anmälaren har ombetts återkomma med besked om huruvida bestridandet vidhölls. Det stämmer att det av brevet, daterat 2021-10-06, har framgått att Sergel kunde komma att överlämna ärendet till Kronofogden genom ansökan om betalningsföreläggande om anmälaren inte återkom. Denna information anser Sergel har varit felaktig och har stått i strid med Sergels rutiner.
Det sista brevet har inte skickats i syfte att förmå anmälaren att betala utan har skickats för att informera anmälaren om att utredning alltjämt pågick. Sergel anser inte att de brutit mot inkassolagen eller annars agerat otillbörligt genom att skicka brevet med information till anmälaren.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet. Det faller utanför nämndens behörighet att besluta om återkallelse av inkassotillstånd varför anmälarens yrkande i den delen av anmälan lämnas utan åtgärd.
Parterna är överens om att ett sakligt bestridande har lämnats innan inkassokrav skickats till anmälaren. Sergel har emellertid uppgivit att de inte känt till bestridandet vid tidpunkten för utsändandet av inkassokravet. Enligt IMY:s allmänna råd (se s. 28) får inkassokrav dock normalt skickas även om gäldenären dessförinnan har invänt mot fordran. Inkassokravet har i förevarande fall därför inte utgjort en otillbörlig påtryckning.
Hot om en för tvisten meningslös process kan i vissa fall innebära en otillbörlig påtryckning. Inkassonämnden har tidigare (se uttalande dnr 288-2021) uttalat att om fordringsägaren önskar vidhålla sitt krav trots förekomsten av en sakligt grundad invändning bör saken prövas materiellt av domstol. Ytterligare inkassoåtgärder får då normalt inte vidtas.
Inkassobolag har dock en skyldighet att utreda huruvida framställda invändningar har fog för sig och därefter underrätta gäldenären om borgenärens inställning (se IMY:s allmänna råd, s. 19). För det fall gäldenären, efter att ha fått besked om borgenärens inställning, inte längre vidhåller sitt bestridande utgör det dock inte en otillbörlig inkassoåtgärd att ansöka om betalningsföreläggande eller hota med sådan ansökan. Gäldenären har också en skyldighet att klargöra sin inställning för att ett inkassobolag ska vara förhindrat att använda den summariska processen (se IMY:s allmänna råd, s. 37).
Att Sergel i brevet har begärt att anmälaren, mot bakgrund av de nya uppgifter som borgenären lämnat, meddelar om han vidhåller sitt bestridande eller ej, med risk att ärendet annars kan komma att överlämnas till Kronofogden genom ansökan om betalnings-föreläggande, strider därför inte mot god etik i inkassoverksamhet. Inkassonämnden anser inte heller att det varit felaktigt att ange en tidsfrist för anmälaren att återkomma med sådant besked.
Det har vidare inte stått i strid med god etik i inkassoverksamhet att uppdatera anmälaren om att utredning rörande fordran alltjämt pågick på det sätt som skett genom brevet som avsänts den 2022-05-16.
Sammanfattningsvis anser Inkassonämnden att Sergel inte har handlagt ärendet i strid med god etik i inkassoverksamhet. Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Charlotte Strandberg, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Svensk Inkassos branschstatistik 2022
Antalet inkassokrav fortsätter att öka, färre personer är skuldsatta och det totala skuldberget planar ut på 108 miljarder sek. Dessutom dröjer gäldenärerna längre med betalningarna. Det visar ny branschstatistik från Svensk Inkasso.
Statistiken som sträcker sig 14 år tillbaka visar att antalet inkassokrav fortsätter att öka. Jämfört med föregående år är ökningen cirka tio procent. Men samtidigt ökar inte det totala skuldbeloppet, det planar ut. Gäldenärernas totala skuld till inkassobolagen uppgick till 108,4 miljarder vid årets slut.
Statistiken visar att män är överrepresenterade när det gäller inkassoärenden. Analyseras gäldenärerna sedan utifrån ålder, ökar andelen skuldsatta som är över 60 år medan andelen unga vuxna minskar.
De allra flesta inkassokrav regleras genom att gäldenären frivilligt betalar tillbaka sin skuld. Andelen ärenden som går vidare till kronofogden minskar, likt tidigare år.
Ett mått som ytterligare indikerar sämre tider är hur lång tid det tar för inkassoföretagen att få betalt. Trenden visar på försämrade betalningsförmåga. Under årets första månader – januari till och med mars 2023 – ökade andelen ärenden som tagit mer än tre månader att inkassera, kraftigt.
Siffror från mars månad visa att en tredjedel av alla inkassoärenden tar längre än tre månader att avsluta.
Fakta om rapporten:
- Den totala kapitalskulden som gäldenärerna är skyldiga inkassobolagens uppdragsgivare uppgick den 31/12 2022 till 108,4 miljarder kronor, vilket är ungefär samma belopp som förra året.
- 2022 ökade antalet nya inkassoärenden med nästan tio procent samtidigt som antalet avslutade ärenden ökade med nio procent.
- Av de personer som har skulder till inkassobolagen är den stora majoriteteten – 71 procent – i åldern 26 – 59 år. Andelen unga vuxna med skulder minskade från nära tio procent 2021 till närmare åtta procent 2022.
- Antalet gäldenärer som är registrerade i inkassobolagens register minskade under 2022 och uppgick till 1,35 miljoner. 85 procent av alla gäldenärer är privatpersoner.
- Siffror från perioden januari-mars 2023 visar att det tar allt längre tid för inkassobolagen att få betalt. I januari tog 27 procent av ärenden längre än tre månader medan motsvarande siffra för mars var 35 procent.
Ladda ner all statistik här:
Juristkommittén sammanträder
Juristkommittén sammanträder 29 maj 2023, kl: 10.00-12.00.
