Varning för bedrägeriförsök

Branschföreningen Svensk Inkasso vill varna allmänheten för ett pågående bedrägeriförsök där meddelanden per SMS och e-post skickas ut i inkassobolags namn.

Meddelandena uppmanar mottagaren att ringa ett angivet nummer eller att besöka en hemsida som verkar tillhöra inkassobolaget, och i vissa fall att swisha in pengar för en påstådd skuld. Numret i meddelandet går inte till inkassobolaget i fråga och hemsidesadressen leder till en kopia av inkassobolagets egen webbplats. Det har också förekommit att privatpersoner i kontakterna blivit uppmanade att ladda ner olika typer av appar.

Såvitt Svensk Inkasso erfar har bedragarna hittills utgivit sig för att representera Alektum Group, Gothia Inkasso, Intrum, Sergel, Svea Inkasso och Visma.

Vi uppmanar den som tar emot sådana meddelanden att följa nedanstående råd för att undvika att bli drabbad av detta bedrägeriförsök:

  1. Kontrollera inkassobolagets officiella kontaktuppgifter. I stället för att ringa det angivna numret, bör du besöka inkassobolagets officiella hemsida och kontrollera bolagets kontaktinformation där. Dubbelkolla att det nummer som anges i meddelandet stämmer överens med det officiella numret innan du ringer upp.
  2. Swisha inte pengar utan att kontrollera mottagaren. Bedragarna kan be att du swishar in pengar för att lösa den påstådda skulden. Gör inte det innan du har verifierat att det verkligen rör sig om ett korrekt inkassokrav och att pengarna faktiskt överförs till inkassobolaget.
  3. Använd inkassobolagets online-tjänster och ladda inte ner appar. De flesta inkassobolag har ”mina sidor” där du kan logga in och hantera dina ärenden. Använd dessa säkra online-tjänster för att kommunicera med inkassobolaget i stället för att ringa upp numret i meddelandet. Ladda inte ner några appar till din telefon – inkassobolagen använder inte sådana för att kommunicera med dig.

Svensk Inkasso värnar om en etisk och seriös indrivning och uppmanar allmänheten att vara försiktig och uppmärksam på dessa bedrägeriförsök. Om du har fått ett misstänkt meddelande och är osäker på om du faktiskt har en skuld, kontakta det aktuella inkassobolaget direkt genom deras officiella kanaler för att verifiera kravet.

Vi samarbetar med myndigheter och polisen för att bekämpa den här typen av bedrägeriförsök och hoppas att denna information kan hjälpa till att minska risken för att fler drabbas. Mer information om hur du kan agera vid bedrägeriförsök kan du också hitta på Svenska Bankföreningens webbplats https://svarlurad.se.

För mer information, vänligen kontakta Svensk Inkassos ordförande Fredrik Engström på telefonnummer 070-88 88 610 eller e-post fredrik.engstrom@engstromhellman.se.

Nya föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal

Svensk Inkasso har genom remiss den 11 december 2023 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av
nödlidande kreditavtal.

Sammanfattande inställning

Svensk Inkasso lämnar förslaget till föreskrifter och allmänna råd utan erinran, dock med de kommentarer som lämnas nedan.

Förslagen på föreskrifter och allmänna råd

Finansinspektionens förslag, inklusive de utkast till ansökningsformulär och formulär om lämplighetsprövning som bifogats remissen föranleder ingen kommentar från Svensk Inkasso. Förslagen lämnas därför utan erinran.

 Övriga synpunkter

Lagen om förvärv och förvaltning av nödlidande krediter trädde i kraft den 1 januari. Många inkassobolag med tillstånd enligt inkassolagen har redan i dag påbörjat kreditförvaltningsverksamhet enligt lagen, men behöver senast den 29 juni 2024 ha erhållit tillstånd enligt den nya lagen. Detta medför att många av dessa bolag så snart som möjligt avser ansöka om tillstånd för att minska risken för verksamhetsavbrott. Det är mot denna bakgrund mycket otillfredsställande att föreskrifterna och de allmänna råden träder i kraft först den 1 april.

Enligt 3 kap. 3 § i den nya lagen gäller att Finansinspektionen skall bedöma om ansökan är fullständig inom 45 dagar från den dag då ansökan om tillstånd gavs in och därefter meddela beslut i tillståndsfrågan inom 90 dagar därefter. Det kommer således att ankomma på Finansinspektionen att bedöma huruvida tidigt inkomna ansökningar är fullständiga även innan föreskrifterna träder i kraft. Svensk Inkassos uppfattning är att lagen inte tillåter att Finansinspektionen dröjer med prövningen endast i anledning av avsaknaden av föreskrifter och utgår därför från att så inte kommer att ske.

Behov av ytterligare ledning
Slutligen vill Svensk Inkasso framföra att det på ett antal andra områden finns behov av ytterligare ledning från Finansinspektionen avseende hur lagen om förvärv och förvaltning av nödlidande krediter skall tillämpas. Sådan ledning skulle lämpligen kunna lämnas genom allmänna råd.

Framför allt är behovet av ytterligare ledning stort på de områden som är kostnadsdrivande för kreditförvaltarna och som kräver teknisk planering och implementering. Svensk Inkasso har i detta sammanhang uppmärksammat att skyldigheten att utfärda kvitto eller motsvarande bevis på utförd betalning enligt 3 kap. 4 § givit upphov till många frågor, bland annat huruvida lokutionen ”tar emot en betalning från en låntagare” skall anses innebära att betalningar som sker genom utmätning eller annat exekutivt förfarande, eller betalningar som sker direkt till kreditförvärvaren, omfattas av kravet. Det är också otydligt vad kvittot skall innehålla för uppgifter samt hur lång tid kreditförvaltaren har på sig att utfärda detta.

Ytterligare en fråga där ledning krävs är frågan om skyldigheten för kreditförvaltare enligt 3 kap. 7 § att lämna information till Finansinspektionen och, i tillämpliga fall, den behöriga myndigheten i värdlandet om avtalad utkontraktering av kreditförvaltningstjänster innan ett uppdragsavtal ingås. Eftersom många av de inkassobolag som redan från den 1 januari 2024 bedriver kreditförvaltningsverksamhet med stöd av sitt befintliga inkassotillstånd redan är bundna av avtal om utkontraktering av vissa tjänster saknas möjlighet att lämna information om avtalen i förväg. Det bör därför förtydligas om lagen uppställer krav på att nya utkontrakteringsavtal måste tecknas och information lämnas om dessa innan utkontrakteringen kan påbörjas eller om information om de redan befintliga avtalen kan lämnas.

Slutligen behövs också ledning i fråga om var gränsen går kring hur stor del av verksamheten som kan utkontrakteras till en tillhandahållare inom ramen för 3 kap. 5 § i lagen. Innebär lagens krav på att all verksamhet inte får utkontrakteras att utkontraktering ärtillåten även om endast någon enstaka del av kreditförvaltningsverksamheten finns kvar hos tillståndshavaren – exempelvis att ta emot eller inneha medel?

Förslag till EU-förordning om bekämpande av sena betalningar

Svensk Inkasso har genom remiss den 25 oktoberg 2023 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (COM (2023) 533).

Sammanfattande inställning

Svensk Inkasso tillstyrker förslaget till förordning, med de kommentarer som lämnas nedan.

Övergripande kommentarer

Svensk Inkasso delar övergripande den analys som ligger till grund för kommissionens förslag. Sena betalningar, inte bara i handelstransaktioner, utgör ett stort problem för många företag i Sverige och i EU.

Långa betalningstider innebär att borgenärernas likviditet försämras, vilket påverkar företagens förmåga att betala sina egna utgifter, men också möjligheterna till nyinvesteringar och utveckling av verksamheten. I förlängningen kan detta få en negativ inverkan på företagens lönsamhet och konkurrenskraft vilket i sin tur kan få följdverkningar för andra företag och för samhällsekonomin.

I 2022 års utgåva av Intrums ”European Payment Report” framkommer att 41% av de över 11 000 tillfrågade europeiska företagen anger att sena betalningar från kunderna förhindrar företagets tillväxt och att 26 % av företagen uppger att sena betalningar hotar företagets överlevnad. Detta visar att frågan har stor praktisk betydelse, både i Sverige och i EU.

Svensk Inkasso tillstyrker av denna anledning förslaget till förordning, men vill lämna följande kommentarer.

Betalningstider

Att betaltiden för handelstransaktioner i artikel 3 bestäms till maximalt 30 dagar är positivt. Det är också positivt att borgenärernas möjlighet att godkänna att betalningar får ske senare, som i dag gäller enligt 2a § 2 st. räntelagen, utmönstras. Det får dock noteras att möjligheten att rent faktiskt hindra att två avtalsparter tillämpar längre betaltider ¬– om detta sker i samförstånd – kommer att vara nästintill omöjligt.

Det är emellertid problematiskt att koppla den relevanta tidpunkten för beräkningen av betaltiden till den dag då en faktura mottagits eftersom denna tidpunkt ofta är svår att fastställa och då det är svårt att alls bevisa att en faktura kommit fram (se avseende detta också nästkommande stycken). Istället bör vad som i dag anges i 2a § 1 st. räntelagen tillämpas, nämligen att en faktura förfaller till betalning senast trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på att fordringen betalas.

Rätten att debitera dröjsmålsränta

Det är positivt att rätten att debitera dröjsmålsränta vid sena betalningar görs icke-dispositiv.

I artikel 5.2.b anges att en förutsättning för att ränta skall få debiteras är att gäldenären tagit emot faktura eller annan betalningsuppmaning. Vidare anges i artikel 5.6.a att mottagandet av fakturan skall vara utgångspunkt för vilken dag ränteberäkningen skall påbörjas om mottagandet sker efter det att de nyttigheter som betalningsskyldigheten grundas på levererats.

En sådan ordning riskerar medföra avsevärda praktiska svårigheter för borgenären som ju dels måste kunna visa både att fakturan mottagits och när detta har skett. I fall där fakturan avsänts med lösbrev är det ofta helt omöjligt att åstadkomma något sådant bevis. För att vara säker på att få rätt att debitera dröjsmålsränta skulle borgenärerna därför tvingas använda sig av ett system med mottagningsbevis eller dylikt, vilket förefaller såväl onödigt som orimligt. Rimligare vore i stället att koppla rätten att debitera ränta till avsändandet av faktura (jmf. 4 § räntelagen samt prop. 1975:102 s 86).

Det förefaller enligt Svensk Inkasso därutöver som en märklig ordning att dröjsmålsränta skall debiteras redan från tidpunkten för mottagandet av fakturan. Det skulle innebära att upp till en månads dröjsmålsränta skulle vara upplupen redan vid förfallodagen. En rimligare ordning är att ränta debiteras på samma sätt som i dag gäller enligt 4 § räntelagen, det vill säga från 30 dagar efter att faktura avsänts eller från förfallodagen.

Räntesatsen

Svensk Inkasso anser att det är positivt att det i artikel 6.1 anges vilken räntesats som skall tillämpas avseende dröjsmålsräntan. Den föreslagna räntesatsen överensstämmer också med vad som i dag gäller i Sverige enligt 6 § räntelagen. Det är emellertid olyckligt att det inte tydliggjorts att den angivna räntesatsen är en miniminivå, eftersom det skulle kunna tolkas som att räntesatser över den angivna inte skulle vara tillåten.

Skulle det inte längre vara möjligt att avtala om högre dröjsmålsränta än den föreslagna skulle den genomsnittliga dröjsmålsräntan i handelstransaktioner – i vart fall i Sverige – markant minska. I dag är det exempelvis inte ovanligt med dröjsmålsräntor uppgående till 2 % per månad (24 % per år). Lägre dröjsmålsräntor skulle i sig inte inverka positivt på betalningsviljan.

Eftersom förordningen inte skall tillämpas vid handel med konsumenter skulle också den märkliga situationen kunna uppstå att de genomsnittliga dröjsmålsräntorna riktade mot konsumenter skulle överstiga de som tillämpas i handelstransaktioner. Detta kan inte vara avsett.

Bestämmelsen bör därför kompletteras med ett angivande av att det är möjligt för parterna att avtala om en högre räntesats.

Rätt till ersättning för kostnader

Svensk Inkasso ställer sig positiv till förslaget om att den ersättning som skall kunna utgå vid sena betalningar inte skall begränsas till schabloniserade avgifter och att en borgenär därmed skulle kunna få full ersättning för de kostnader som uppstår i anledning av att en advokat eller ett inkassoföretag behöver anlitas.

Såvitt gäller förseningsavgiften som föreslås i artikel 8.1 bör det anges att beloppets storlek i nationell valuta får fastställas i lag i de medlemsstater som inte har euro som valuta.

Möjlighet att få en exekutionstitel

I artikel 12 föreslås att en borgenär skall kunna erhålla en exekutionstitel genom ett summariskt förfarande, senast 90 dagar efter ansökan (dock inte inräknat delgivningstid och förseningar som borgenären själv orsakar). Svensk Inkasso ställer sig positivt till att en maximitid införs i förordningen och kan konstatera att den föreslagna ordningen skulle göra indrivningen snabbare i många medlemsstater.

Huruvida någon verklig tidsvinst uppnås är dock i stor del beroende på hur väl delgivningsförfarandet i medlemsstaten fungerar. För att undvika att gäldenären undandrar sig delgivning bör det enligt Svensk Inkasso övervägas att komplettera den föreslagna bestämmelsen med en rätt för den myndighet som handlägger en ansökan om exekutionstitel att delge gäldenären genom kungörelse.

Alternativ tvistlösning

Svensk Inkasso har ingen invändning mot att en borgenär ges möjlighet att välja en alternativ tvistlösningsmetod i stället för ett annat rättsligt förfarande under förutsättning att detta är helt frivilligt. Det bör tydliggöras i bestämmelsen att förekomsten av alternativa tvistlösningsmetoder inte innebär någon rätt för medlemsstaterna att fördröja eller hindra tillgången till andra rättsmedel.

Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag

Svensk Inkasso har genom remiss den 15 september 2023 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på betänkandet ”Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag”, SOU 2023:34.

Sammanfattande inställning

Svensk Inkasso avstyrker förslaget om att utmönstra de nuvarande reglerna om styrelsens skyldighet att agera om det saknas täckning för bolagets aktiekapital.

Svensk Inkasso tillstyrker förslagen om skyldighet för bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar att ge in årsredovisning till Bolagsverket och förslagen om skärpta straff och utökad kriminalisering.

Svensk Inkasso lämnar i övrigt utredningens förslag utan erinran, dock med de synpunkter som anges nedan.

Revisionsplikt för små aktiebolag

Utredningen har haft i uppdrag att redovisa vad som kan utgöra skäl för att behålla det nuvarande undantaget från revisionsplikten för små aktiebolag och vad som kan utgöra skäl för ett återinförande. Svensk Inkasso delar härvid uppfattningen att en återinförd revisionsplikt skulle innebära att kvaliteten på redovisningen i högre grad skulle säkerställas hos mindre bolag samt att detta skulle skapa en trygghet för borgenärskollektivet.

En återinförd revisionsplikt skulle enligt Svensk Inkassos uppfattning leda till en mer träffsäker kreditgivning eftersom kreditgivare då i högre utsträckning skulle kunna förlita sig på de uppgifter som finns om bolaget. Välskötta bolag skulle därmed i förlängningen sannolikt kunna erbjudas krediter till lägre kostnad än idag eftersom gäldenärskollektivet vid detta förhållande inte skulle behöva bära kostnaden för de kreditförluster som idag är ett resultat av att krediter i viss utsträckning sannolikt beviljas bolag som rätteligen inte borde erhållit kredit.

Utöver de brottsförebyggande effekter som en återinförd revisionsplikt skulle medföra anser Svensk Inkasso att åtgärden skulle innebära en förbättring för skötsamma bolag och deras möjligheter att finansiera verksamheten samtidigt som kostnaden för revisionen bara innebär en blygsam merkostnad för bolagen.

Svensk Inkasso förordar således en återgång till den ordning som gällde före 2010 årsreform, dvs. att alla aktiebolag ska vara skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor.

Skyldighet för bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar att ge in årsredovisning till Bolagsverket
Att insynen i och möjlighet till kontroll av ekonomiska föreningar ökar är positivt såväl för borgenärskollektivet som för möjligheten att driva in obetalda fordringar från dylika föreningar. Svensk Inkasso tillstyrker därför förslaget.

Utökade kontrollmöjligheter för Bolagsverket m.m.

Svensk Inkasso delar utredningens uppfattning att Bolagsverket i större utsträckning än i dag bör göra kontroller i registreringsärenden för att kunna identifiera brottsliga upplägg där det anmäls ”målvakter” som företrädare för bolag och föreningar. Svensk Inkasso ser även positivt på att avlidna personer skall kunna tas bort från Bolagsverkets register efter underrättelse från Skatteverket, i stället för att någon ska behöva anmäla dödsfallet.

Svensk Inkasso ifrågasätter dock nyttan av att Bolagsverket skall kunna förelägga om personlig inställelse i registreringsärenden, även om så anges sannolikt kunna ske genom videokonferens. Systemet riskerar att skapa förseningar i registreringsärenden och att bolag, där inställelse i ärenden föreläggs, inte är registrerade med korrekt information. Det vore därför lämpligare att hitta ett annat sätt för identifiering och kontroll i registreringsärenden än personlig inställelse hos Bolagsverket.

Om förslaget skall genomföras bör det föreskrivas i lagtexten att inställelse får ske genom videokonferens eller på distans på annat vis. Den föreslagna lagtexten brister i detta hänseende och man riskerar – om en sådan nyansering inte införs och om verket inte avtalar med andra myndigheter om inställelse via dem på det sätt som framgår av sida 281 f i utredningen – att en orimlig börda läggs på enskilda; nämligen att tvingas inställa sig i Sundsvall för att kunna utföra sitt registreringsärende.

Skärpta straff och utökad kriminalisering

Svensk Inkasso ser positivt på att ett särskilt brott, företagskapning, införs. Enligt branschföreningens mening skulle detta skapa välbehövliga incitament mot bedrägeribrottslighet bestående i att gärningsmän anmäler falska uppgifter till Bolagsverket om till exempel att styrelsen har bytts ut för att sedan använda bolaget för brott eller tömma detsamma på tillgångar. Svensk Inkasso tillstyrker således förslaget. Även förslaget om skärpta straff i ”målvaktssammanhang” tillstyrks.

Vissa nya bestämmelser för stiftelser

Svensk Inkasso lämnar förslagen utan erinran, men noterar att den föreslagna jävsbestämmelsen – där en styrelseledamot eller en förvaltare i en stiftelse inte ska få handlägga frågor om avtal mellan å ena sidan stiftelsen och å andra sidan en annan juridisk person som styrelseledamoten eller förvaltaren får företräda – riskerar att ställa till problem för många stiftelser. Situationen där en stiftelse har nära band till exempelvis en ideell förening som får utse en eller flera styrelseledamöter i stiftelsen torde inte vara ovanlig. Inte heller torde det vara ovanligt att stiftelsen har avtal med eller delar ut medel till sådana föreningar. Det förefaller inte vara dessa situationer utredningen haft i åtanke med bestämmelsen, varför man bör överväga att omformulera densamma.

Nya regler vid kapitalbrist eller insolvens i aktiebolag

Svensk Inkasso delar visserligen uppfattningen att det utifrån ett borgenärsskyddsperspektiv kan anses viktigare med regler som tar sikte på att bolaget kan betala sina skulder i tid snarare än att bolagets tillgångar överstiger dess skulder. Regelverket kring kapitalbrist och därmed förknippade skyldigheter för bolagets styrelse samt hur dessa sanktioneras fyller emellertid idag en viktig handlingsdirigerande funktion. Finns det en risk för personligt betalningsansvar av den modell som framgår av 25 kap 19 § aktiebolagslagen är det Svensk Inkassos uppfattning att styrelseledamöter i högre utsträckning än vad som annars skulle vara fallet, följer reglerna. Dagens regelverk gör således stor nytta för borgenärskollektivet.

Dagens regelverk erbjuder också en möjlighet för borgenärer att på tydliga och objektiva grunder kunna fastställa om ett bolag skött sina åtaganden eller om personligt ansvar kan utkrävas. Förslaget att styrelsen i stället skall förpliktas att agera om bolagets eget kapital eller likviditet inte motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver, är visserligen även det positivt i borgenärsskyddshänseende. Det för dock med sig svårigheter för en utomstående att kontrollera de aktuella förhållandena utan fullständig insyn i bolagets ekonomi, affärer och bokföring. Därutöver saknar det den handlingsdirigerande effekt som det personliga betalningsansvaret vid underlåtenhet att handla enligt ett transparent handlingsmönster medför.

Till detta skall läggas att dagens system, med de bestämmelser i 25 kap. 13–20 a §§ aktiebolagslagen om styrelsens skyldighet att agera om det saknas täckning för bolagets aktiekapital, som utredningen föreslår skall upphävas, är väl etablerat, förutsägbart och tydligt för såväl bolagets styrelse som för borgenärerna. Svensk Inkasso är av uppfattning att förändringar härvidlag skulle innebära stor skada för borgenärskollektivet och att utredningens förslag således snarare ger en effekt motsatt den utredningen tänkt sig. Svensk Inkasso delar således inte utredningens analys att förslagen innebär att borgenärsskyddet i aktiebolagslagen totalt sett förstärks.

Att en konkursförvaltare eventuellt kan komma att väcka en skadeståndstalan för konkursboets räkning gentemot den tidigare styrelsen, om bolaget till följd av styrelsens underlåtenhet att agera i enlighet med reglerna har hamnat på obestånd och försatts i konkurs, ger ett betydligt vagare skydd för borgenärskollektivet mot styrelser som upptar krediter i bolagets namn trots kapitalbrist än vad dagens regler gör. Det kan därför på goda grunder befaras att borgenärskollektivets kreditförluster skulle bli betydligt högre än idag om reglerna om skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning kopplat till ett personligt betalningsansvar utmönstras.

Svensk Inkasso avstyrker således utredningens förslag och förordar istället att en regel om att styrelsen skall agera, om bolagets eget kapital eller likviditet inte motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver skall – med den lydelse som föreslagits för 8 kap 4 § 2 st. aktiebolagslagen i utredningens förslag – införas vid sidan av nuvarande regler och inte istället för dem. Vid detta förhållande tillstyrker Svensk Inkasso även att den föreslagna 8 kap 6 § aktiebolagslagen införs.

Följdriktigt bör även föreskriften i 7 kap 15 § 1 st. 4 pt konkurslagen, om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, behållas. Detta då dessa är av stor betydelse för borgenärskollektivet vid bedömning av huruvida personligt betalningsansvar skall utkrävas.

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning

Svensk Inkasso har genom remiss den 7 juli 2023 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Överskuldsättningsutredningens bestänkande ”Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning” (SOU 2023:38).

Sammanfattande inställning

  • Svensk Inkasso avstyrker förslaget om införandet av krav på en särskild upplysning vid marknadsföring av krediter, men lämnar i övrigt utredningens förslag på åtgärder för att stärka konsumentskyddet vid marknadsföring och försäljning av krediter utan erinran.
  • Svensk Inkasso tillstyrker utredningens förslag om skärpt reglering av möjligheten att erbjuda spel på kredit.
  • Svensk Inkasso tillstyrker utredningens förslag om skärpta regler för kreditprövningar
  • Svensk Inkasso avstyrker utredningens förslag om begränsningar och villkor för prissättning av krediter, inklusive förslag om ett sänkt räntetak och ett absolut kostnadstak.
  • Svensk Inkasso tillstyrker, med de kommentarer som framgår nedan, förslaget om införandet av system för ett skuld- och kreditregister.
  • Svensk Inkasso lämnar, med de kommentarer som framgår nedan, utredningens förslag om en ny huvudregel för avräkning vid utmätning utan erinran och tillstyrker förslaget om stärkande av kommunal budget- och skuldrådgivning.

Läs hela remissvaret här:

Avgifter hos Finansinspektionen

Svensk Inkasso har genom remiss den 26 juni 2023 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Finansinspektionens rapport med förslag på nya avgifter.

Sammanfattande inställning

Svensk Inkasso avstyrker förslaget till avgifter för tillstånd och årliga avgifter såvitt gäller inkassobolag som omfattas av tillståndsplikt enligt 2 § inkassolagen. I stället föreslås att avgifterna differentieras, att avgifternas storlek motsvarar de belopp som anges i betänkandet Nya regler om nödlidande kreditavtal och inkassoverksamhet (”Betänkandet”) samt att olika avgiftsnivåer tillämpas beroende på om en ansökan om inkassotillstånd avser ett nytt tillstånd eller en förnyelse av ett befintligt tillstånd.

Svensk Inkasso lämnar förslaget om avgift för tillståndsprövning, såvitt gäller verksamhet som kreditförvaltare inom ramen för lagen om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal, utan erinran. Svensk Inkasso avstyrker förslaget om årlig avgift för kreditförvaltare och anser att avgiften bör bestämmas till ett lägre belopp.

Svensk Inkasso avstyrker förslaget om avgifter för anmälan om gränsöverskridande kreditförvaltning.

Avgifter för tillstånd och tillsyn enligt inkassolagen

Finansinspektionen föreslår att ansökan om tillstånd att bedriva inkassoverksamhet placeras i avgiftsklass

H, vilket motsvarar en avgift om 23 800 kr. I Betänkandet föreslogs att ansökningsavgiften för tillstånd att bedriva inkassoverksamhet skulle hänföras till avgiftsklass D–E med en möjlig avgift på 4 000–6 500 kronor, vilket motsvarar ett 4 200–7 000 kronor enligt den timkostnad som nu är gällande. Därtill föreslogs att avgifterna skulle differentieras (se Betänkandet, s. 264).

Staten har inte tidigare sett någon anledning att debitera inkassobranschens företag kostnader för tillståndsgivning eller tillsyn, bland annat då statens kostnader för verksamheten har bedömts som små. Den utredning som ursprungligen lämnade förslag på inkassolag föreslog en möjlighet att debitera avgifter, men förslaget inkluderades slutligen inte i lagen (jfr prop. 1974:42 s. 98). Denna ordning har således varit gällande i snart 50 år. Förslaget att byta tillsynsmyndighet för branschen har inte heller skett i anledning av att staten velat kompensera sig för sina kostnader, utan i syfte att renodla Integritetsskyddsmyndighetens verksamhet.

Även om ett antal inkassoföretag är stora börsföretag är det stora flertalet av innehavarna av inkassotillstånd enligt inkassolagen mindre företag, också enskilda firmor, med inga eller få anställda. För många sådana företag skulle även lägre avgifter innebära stor belastning på verksamheterna och i vissa fall utgöra verksamhetshinder. Sweco konstaterade i den konsekvensanalys som återfinns i avsnitt 11.3.6 i Betänkandet att små företag eller företag som bedriver mindre inkassoverksamhet skulle påverkas mer än större företag, även om avgifterna differentierades. Det skulle, enligt Sweco, kunna innebära att små företag skulle kunna avstå från fortsatt verksamhet och att antalet företag därför skulle kunna minska.

Utredningen delade därför Swecos uppfattning om att höga avgifter kan få negativa effekter för inkassoverksamheten i Sverige. Utredningens slutsats var är därför att hänsyn behöver tas till företagen vid bestämmandet av avgifter (se Betänkandet, s. 263). Svensk Inkasso delar också denna uppfattning. Avgifterna bör därför differentieras med utgångspunkt i omfattningen på inkassoverksamheten och bestämmas till så låga belopp som möjligt, särskilt för de minsta inkassoverksamheterna.

Storleken på de avgifter som Finansinspektionen föreslår är dock väsentligen högre än de avgifter som föreslagits i Betänkandet. De kostnader som Finansinspektionen avser täcka med kostnaderna överstiger också vida de kostnader som Integritetsskyddsmyndigheten uppgivit sig ha för sitt tillstånds- och tillsynsuppdrag (se Betänkandet, s. 267) inom ramen för befintlig ordning. Eftersom inga förändringar föreslagits avseende tillståndsprövningens omfattning eller föremålet för tillsynen förefaller det enligt Svensk Inkasso anmärkningsvärt att Finansinspektionen, utan att ange några närmare skäl för detta, avser debitera avgifter som i så hög grad avviker från förslagen i Betänkandet. Det finns därför anledning att besluta om lägre avgifter.

Mot bakgrund av bestämmelsen i 3 § inkassolagen som innebär att tillstånd för inkassoverksamhet måste förnyas löpande (i dag gäller normalt att tillståndstiden begränsas till fem år), skulle en avgiftsskyldighet medföra att inkassobolagen, trots att inga väsentliga förändringar i verksamheten skett, löpande skulle behöva erlägga avgifter till staten bara för att verksamheten skall kunna fortgå i form av nya ansökningsavgifter, samtidigt som bolagen också skall erlägga löpande avgifter för tillsyn. Det är enligt Svensk Inkasso betydligt rimligare att tillämpa olika avgifter beroende på om en ansökan avser ett nytt tillstånd eller om den anser en förnyelse av ett befintligt tillstånd, där den senare avgiften bör kunna vara väsentligen lägre. Förslaget bör därför ändras i enlighet härmed.

Finansinspektionen föreslår slutligen att den årliga avgiften för tillsyn enligt inkassolagen skall uppgå till 25 000 kronor. I Betänkandet föreslås att tillsynsavgiften bör begränsas till 3 000–6 000 kronor om året och att avgifterna bör differentieras. Första året föreslogs avgiften vara 1 000 kronor.

Vad gäller årliga avgifter för tillsyn delar Svensk Inkasso också den bedömning som lämnas i Betänkandet. Avgifterna bör, mot bakgrund av dagens kostnader för tillsyn, kunna vara väsentligen lägre än de som Finansinspektionen föreslagit. På samma grund som angivits avseende avgifterna för tillstånd bör de årliga avgifterna differentieras med utgångspunkt i omfattningen på inkassoverksamheten.

Avgifter för tillståndsprövning och årliga avgifter för verksamheter som omfattas av lagen om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal

Finansinspektionen föreslår att ansökan om att bedriva verksamhet som kreditförvaltare placeras i avgiftsklass L, vilket motsvarar en avgift på 70 000 kronor. Utredningen föreslog i Betänkandet att ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som kreditförvaltare skulle hänföras till avgiftsklasserna K-M, vilket skulle betyda en avgift på 49 000–98 000 kronor. Därtill föreslogs i Betänkandet att avgifterna skulle differentieras (se Betänkandet, s. 268).

Svensk Inkasso har inget att erinra mot att avgiften för ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som kreditförvaltare placeras i avgiftsklass L. Eftersom de bolag som kan komma att söka sådant tillstånd i de allra flesta fall kommer att vara de större bolagen i branschen är skälen för differentiering av avgiften inte lika starka som i fallet med tillstånd enligt inkassolagen.

Såvitt gäller årlig avgift för tillsyn föreslår Finansinspektionen att denna skall uppgå till 100 000 kronor. Finansinspektionen har, utan att närmare redogöra för skälen för sin uppfattning, föreslagit att avgiften skall överstiga den avgift som debiteras för själva ansökan om tillstånd med nästan 40 % och att tillsynsavgiften skall vara fyra gånger så hög som motsvarande avgift för inkassobolagen.

Mot bakgrund av att den verksamhet som kreditförvaltare kommer att utföra inom ramen för den nya lagen i mycket stor utsträckning motsvarar sådan verksamhet som bedrivs inom ramen för sådan inkassoverksamhet som redan omfattas av inkassolagen saknas enligt Svensk Inkasso skäl att föreskriva att en så hög årlig avgift. Detta eftersom i princip samtliga bolag som kommer att bli föremål för avgiften också kommer vara föremål för avgiften för tillsyn enligt inkassolagen. Här borde samordnings-möjligheter finnas som kan bidra till att hålla ner avgifternas storlek. Avgiften bör därför bestämmas till ett lägre belopp.

Avgifter för anmälan av gränsöverskridande verksamhet

Finansinspektionen föreslår att anmälan om gränsöverskridande kreditförvaltning placeras i avgiftsklass G, vilket motsvarar en avgift om 16 800 kr.

Enligt 6 kap. 4 § i förslaget till ny lag om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal anges att Finansinspektionen får ta ut avgifter för tillsyn och tillståndsprövning enligt lagen. Rätten att debitera avgifter omfattar således inte, såvitt Svensk Inkasso kan bedöma det, någon rätt att debitera avgifter i anledning av att en anmälan görs enligt 5 kap. 1 § i förslaget till den nya lagen. Finansinspektionens behandling av en anmälan innefattar inte heller någon prövning och kan därför inte anses omfattas av begreppet ”tillståndsprövning”.

I annan lagstiftning som omfattar anmälningsskyldighet föreskrivs uttryckligen att avgifter för anmälningar får debiteras, se exempelvis 5 kap. 10 § 2 st. i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, och 23 kap. 12 § 2 st. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Avgifter kan inte debiteras om de saknar stöd i lag. Svensk Inkasso avstyrker därför förslaget.

Skulle den aktuella bestämmelsen slutligen få en annan lydelse varigenom Finansinspektionen faktiskt gavs rätt att debitera avgifter i det aktuella fallet har Svensk Inkasso i och för sig ingen erinran mot beloppets storlek.

Finqr ny medlem i Svensk Inkasso

Svensk Inkasso är glada att välkomna Finqr som ny medlem i branschföreningen. Finqrs mjukvaruplattform fokuserar på att automatisera och optimera ekonomiprocesser med målet att åstadkomma bättre likviditet. Företaget erbjuder lösningar som täcker in hela kundreskontran med fakturering, inkasso, betalning och bokföring.

”Vi tycker det känns spännande att bli medlem och få ta del av all kompetens och erfarenhet som finns i Svenskt Inkasso. Finqr hoppas kunna bidra med hur man designar och implementerar effektiva finansiella processer inom inkasso som leder till optimerad likviditet, säger Sebastian Hjortsberg, Head of Debt Collection, FINQR.

Läs mer om företaget på deras webbplats.

Svensk inkasso i Almedalen

Under Almedalsveckan i Visby 2023 arrangerade Svensk Inkasso två panelsamtal där föreningens ordförande Fredrik Engström, tillsammans med experter från bland annat Finansinspektionen, kreditupplysningsbranschen, LO och Sparbankerna diskuterade hur hushållens betalningsförmåga påverkas i ett läge med kraftig inflation, höga räntor och höjda levnadsomkostnader, samt huruvida hårdare regler för kreditgivningen är det bästa sättet att motverka överskuldsättningen.

Här nedan kan du ta del av inspelningar från de två samtalen

Save the date: Höstmöte 26 oktober

Boka din plats före 1/8 – få 10 % rabatt per deltagare

Nu har vi återigen glädjen att bjuda in inkassobranschen till Höstmöte. Det blir en dag fylld av intressanta föredrag och samtal om branschens frågor och kommande förändringar i lagstiftning och omvärld. Det är också ett oslagbart tillfälle att träffa kollegor från andra medlemsföretag och umgås under trevlig former.

Vi börjar dagen med gemensam lunch kl. 12.00 och konfererar under eftermiddagen. Därefter blir det gemensam trerätters festmiddag med fördrink, vin och underhållning. Detaljerat program för dagen presenteras senare.

Under förmiddagen före mötet genomför vi i vanlig ordning en utbildningsaktivtet som fokuserar på kommande och beslutade förändringar i lagstiftningen som är av intresse för inkassoverksamheten.

Läs mer och anmäl dig här. Anmäler du dig senast den 1 augusti 2023 erbjuder vi 10 % rabatt på deltagaravgiften!