Branschkod för behandling av personuppgifter
Styrelsen för Svensk Inkasso antog på sitt styrelsemöte 14 mars 2018 en kod för behandling av personuppgifter i inkassoverksamhet. Koden har utarbetats i samråd med juristkommittén i Svensk Inkasso och utgör underlag för vad som kan sägas vara god sed eller branschpraxis avseende behandling av personuppgifter i inkassoverksamhet.
Uppförandekoden gäller för medlemsföretag och associerade företag i Svensk Inkasso. Koden skall ses som etikregler för inkassobranschen men kommer inte i nuläget lämnas för godkännande till Datainspektionen.
Läs koden här
Utgör formulering i inkassokrav otillbörligt hot?
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Svea Inkasso AB med bifirma Handels- och Juristinkasso
Anmälarens uppgifter
Inkassoombudet har i ett inkassokrav angett att ”om betalningsskyldighet fastställs kan betalningsanmärkning komma att registreras hos kreditupplysningsföretag”. Meningen är falsk information och är avsedd att skrämma mottagaren att betala. Ett inkassokrav som bestrids kan aldrig komma att registreras hos några kreditupplysningsföretag. Inkassoombudet har därför brutit mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassoombudets uppgifter
Hela lydelsen i det stycke som anmälaren ifrågasätter lyder: ”Betalning eller invändning mot kravet ska ske senast den ….Om betalning eller invändning inte sker mot kravet inom angiven tid kan rättsliga åtgärder som ansökan om betalningsföreläggande eller stämning komma att anges mot Er. Om betalningsskyldighet fastställs kan betalningsanmärkning komma att registreras hos kreditupplysningsföretag”.
Skrivelsen anger m a o inte att ett inkassokrav medför registrering hos kreditupplysningsföretag. Det som anges är att en genom ansökan om betalningsföreläggande eller stämning fastställd betalningsskyldighet kan medföra registrering hos kreditupplysnings-företag, vilket överensstämmer med verkliga förhållanden. Meningen utgör inte en otillbörlig påtryckning utan är korrekt och lämnad på en i sammanhanget lämplig detaljeringsnivå.
Inkassonämndens bedömning
Enligt Inkassonämndens uppfattning är lydelsen sakligt korrekt. Uttrycket ” om betalningsskyldighet fastställs” kan nämligen – mot bakgrund av innehållet i meningen innan – inte uppfattas på annat sätt än att fordringen uppställs av myndighet eller domstol i laga ordning. Inkassoombudet har därför inte brutit mot god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar Inkassonämnden ärendet.
Fråga om brister i inkassoombudets kommunikation
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Intrum Justitia Sverige AB
Anmälarens uppgifter
I mars fick han en avi från Inkassoombudet gällande tre inbetalningar som han redan hade betalat. när han kontaktade Inkassoombudet kunde de plötsligt se inbetalningarna.
I april skulle han betala av på sin skuldsanering och ringde då Inkassoombudet för att få betalningsuppgifter. En man svarade att skuldsaneringen var färdigbetald. Han återkom efter kontroll och sade att beskedet var korrekt. På rekommendation från budget- och skuldrådgivaren begärde han skriftligt besked. En kvinna sade då att ha visst skulle betala enligt skuldsaneringsbeslut och att tidigare besked var felaktigt. Hon skulle skicka avier, vilket tog två veckor. Det krävdes många samtal och lång tid att få avierna.
Den 18 maj fick han en avi från Inkassoombudet som inte stämde med skuldsaneringsbeslutet. Vid telefonsamtal meddelades att ärenden sammanslagits och att avin blivit felaktig. Vid förfrågan om korrekta uppgifter uppgavs att hon inte hade tillgång till dem men att hon skulle koppla samtalet till Stockholm. Samtalet kopplades bort och min budget- och skuldrådgivare fick kontakta Stockholmskontoret. Mannen som svarade lämnade två betalningsuppgifter för att sekunden senare uppe att dessa var felaktiga och att korrekta uppgifter endast fanns vid Göteborgskontoret. Fel telefonnummer lämnas till Göteborgskontoret. När korrekt nummer använts kontaktas Göteborgskontoret. Felaktiga summor lämnas vid samtalet, men efter hänvisning till skuldsaneringsbeslutet lämnas betalningsuppgifter. Att få de två betalningsuppgifterna tog en och en halv timme och tre telefonsamtal.
Anmälaren tycker inte att det är rimligt och enligt god inkassosed att få så många felaktiga besked och att det ska krävas så många och långa telefonsamtal för att få fram enkla betalningsuppgifter. Anmälaren anser att Inkassoombudet ska skapa ordning på sina register för att enkelt och smidigt kunna lämna betalningsuppgifter.
Inkassoombudets uppgifter
Inkassoombudet delar anmälarens uppfattning att information som lämnats i viss mån har varit missvisande. Eftersom informationen ska vara tydlig och korrekt har således inte Inkasoombudets agerande varit helt förenligt med god inkassosed.
I ärendet har medel felaktigt bokats i annat inkassoärende härrörande till anmälaren, men bokningen har senare rättats. Överflyttning av inkassoärende från ett inkassosystem till ett annat har skett. Omständigheterna har lett till att viss missvisande information har lämnats. En orsak till den förvirrande informationen förefaller vara att anmälaren har olika inkassoärenden hos olika inkassobolag som Inkasssoombudets koncern. Någon notering om att information lämnats om att betalning inte ska ske, förekommer inte hos Inkassoombudet. Någon skyldighet att avisera kommande delbetalningar föreligger inte, men Inkassoombudet skickar ändå regelmässigt ut sådana som en service. Avierna innehåller detaljerade uppgifter om OCR-nummer m.m. men anmälaren har valt att endast ange personnummer, vilket lett till bokningar på fel ärende. Eftersom telefonnummer anges på avierna så hade en enkel telefonkontakt till respektive bolag kunnat ge svar hos respektive bolag.
Inkassonämndens bedömning
Av uppgifter från anmälaren framgår att denne fått felaktig information från Inkassoombudet såväl i avier som vid telefonsamtal. Inkassoombudet har också medgett att viss information varit missvisande. Ett Inkassoombud ska kunna lämna korrekta uppgifter såväl i skrift som vid telefonsamtal. Viktig information, som t ex besked (vilket även bekräftats) om att ett ärende slutbetalats bör dokumenteras. Sammanfattningsvis anser Inkassonämnden att Inkassoombudet förutsätter att Inkassoombudet ser över sina rutiner i aktuella delar.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden ärendet.
Inkassoåtgärder när fordringar uppkommit genom tvång/utpressning
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Lindorff Sverige AB och Sergel Kredittjänster AB
Anmälarens uppgifter
Inkassoombuden har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att vidta inkassoåtgärder mot anmälaren när fordringarna uppkommit genom tvång/utpressning.
Han var utsatt för brott juni 2013 då han blev tvingad under hot och våld att skriva under mobilabonnemang. Polisanmälan gjordes i juli 2013. Genom dom i Södertörns tingsrätt den 22 maj 2014 dömdes de två gärningsmännen för handlingen. Anmälaren ansågs i domen inte av fri vilja ha tecknat mobilabonnemangen. Gärningsmännen dömdes att betala skadestånd vilket han inte fått.
Sergel Kredittjönster AB:s (Sergel) uppgifter
När inkassokrav skickades till anmälaren och när ansökan om betalningsföreläggande ingavs hade Sergel inte fått någon indikation på eller uppgift om att anmälaren bestred fordran. Den första kontakten med anmälaren var den 30 april 2014 då anmälaren vid telefonkontakt uppgav at than tvingats att under teckna avtalet under hot. Denna kontakt ägde rum efter det att inkassokrav och ansökan om betalningsföreläggande getts in. Betalningsföreläggande meddelas den 17 april 2014 och utslaget har inte återvunnits. Omständigheterna i brottmålsdomen är beklagansvärda, men i målet prövades inte fråga om anmälarens betalningsansvar gentemot Sergel utan endast om de åtalade var skyldiga till brottslig gärning. När Sergel förvärvade fordringen från Telia AB hade utslaget den 17 april 2014 vunnit laga kraft och då krävs normal ingen särskild utredning före förvärvet av en fordran. Sergel har inte brutit mot god inkassosed.
Lindorff Sverige AB:s (Lindorff) uppgifter
Lindorff har inte handlat i strid med god inkassosed då bolaget sökte betalning för fordringsanspråk där anmälarens betalningsskyldighet var fastställd av tingsrätt respektive kronofogdemyndighet. båda exekutionstitlarna har vunnit laga kraft.
Anmälaren bestred en av fordringarna i juli 2014 och uppgav att han utsatts för hot. Trots påminnelser och fortsatt kommunikation mellan parterna under hösten 2014 insändes inte någon kopia av polisanmälan till Lindorff. Ansökan om stämning ingavs den 2 februari 2015. Tingsrättmeddelade tredskodom eftersom Anmälaren inte svarade. Domen har vunnit laga kraft.
Ytterligare en fordring förvärvades av Lindorff den 19 juni 2014. Efter ansökan om betalningsföreläggande meddelades beslut av Kronofogdemyndigheten den 14 augusti. Beslutet har inte återvunnits och därför vunnit laga kraft. Efter övervägande avser dock Lindorff att avsluta ärendet mot anmälaren, av omtanke om honom och inte på grund av att bolaget brutit mot inkassosed.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Uppgifterna i ärendet visar att Anmälaren tvingats att underteckna avtal avseende mobilabonnemang under hot och att avtalen lett till betalningsskyldighet för anmälaren. Gärningsmännen har i brottmål dömts till ansvar för sina gärningar och även till skadeståndsskyldighet gentemot Anmälaren. De aktuella fordringarna har emellertid fastställts i laga ordning och vunnit laga kraft till följd av passivitet på Anmälarens sida. Inte något av Inkassoombuden har överträtt god etik i inkassoverksamhet genom att sända inkassokrav och ansöka om betalningsföreläggande.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden ärendet.
Inkassokrav trots att fordringen enligt gäldenären slutligt reglerats m.m.
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Intrum Justitia Invest AB
Anmälarnas uppgifter
Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att sända inkassokrav avseende en fordran som tidigare slutbetalats. Anmälaren har bifogat kopior av inbetalningarna.
Inkassoombudets uppgifter
Anmälaren har tagit ett lån hos Time Finans AB/Cellbes Privatlån (TF Bank). Lånet sades upp till betalning den 7 juni 2011. Fordringen överläts vid uppsägningen till Nice Invest Nordic AB. Överlåtelsen denuntierades den 13 juli 2011. Betalning med befriande verkan kunde således efter den 13 juli 2011 endast ske till Nice Invest Nordic AB, (namnändrat till Intrum Justitia Invest AB). Vid denuntiationen uppgick skulden till 22 351,89 kr. Intrum Justitia Invest AB (i fortsättningen IJ) har i flera brev till anmälaren tydliggjort aktuell skuld och också lämnat olika erbjudanden. Den 20 januari 2017 erhöll IJ totalt 29 000 kr (i tvåposter om 11 000 kr och en om 7 000 kr). Betalningarna har ursprungligen skett till fel borgenär, TF Bank, som från början inte kunnat identifiera dem. Betalningen om 29 000 kr har avräknats från skulden och därefter kvarstod 29 444,20 kr. IJ hade vid tillfället för betalningen inget aktuellt erbjudande som innebar avskrivning eller nedsättning av resterande skuld.
Anmälarens genmäle
Jag har läst breven och Intrum Justitia skickade mig ett erbjudande, där de avskrev räntan och den summa som jag skulle betala in var exakt 28 621 kronor, därav min inbetalning om totalt 29 000 kronor. Nu hittar jag ju självklart inte det brevet från Intrum Justitia och utan det beviset har jag inget att komma med.
Inkassoombudets genmäle
Samtliga brev som tillställts anmälaren har givits in i ärendet vid Inkassonämnden. Inte i något brev har erbjudande om ackord vid betalning av 28 621 kr lämnats.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Det står klart att anmälaren i oktober, november och december 2016 betalat ett sammanlagt belopp om 29 000 kr till fel borgenär och att detta belopp kommit till rätt borgenär, IJ, i januari 2017. Det kan inte anses klarlagt i ärendet att anmälaren- såsom hon påstår – före betalningen fått ett erbjudande som innebar att IJ avskrev räntan och att den kvarvarande skulden, som var 28 621 kr, således skulle blivit reglerad genom betalningen om 29 000 kr. Men inkassonämnden noterar att IJ i brev till anmälaren den 10 oktober 2016 erbjudit en halvering av skulden, som då skulle minska till 28 305 kr, på villkor att anmälaren påbörjade en månadsbetalning om 500 kr senast den 28 oktober 2016 med användande av bifogat inbetalningskort. Det är inte osannolikt att anmälaren missförstått detta erbjudande och trott sig kunna erlägga betalningar på sätt som skett och därvid få resterande skuld avskriven. Betalningarna har dock skett till fel borgenär och heller inte i enlighet med erbjudandet i övrigt.
Det framgår av handlingarna att skulden inte blivit slutbetald genom betalningen i januari 2017. Inkassoombudet har därför inte brutit mot god inkassosed genom att ånyo påminna anmälaren om det kvarstående kravet.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden ärendet.
Inkassoåtgärder trots att fordringen bestridits m.m.
Anmälare: En enskild näringsidkare
Inkassoombud: Optimal Inkasso Norden AB
Anmälarnas uppgifter
Optimal Inkasso Norden AB (Optimal) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att sända inkassokrav och ansöka om betalningsföreläggande trots att anmälaren bestritt samtliga fakturor på ett korrekt sätt både till borgenären, Vizibly AB, och till Optimal.
Optimal saknar Datainspektionens tillstånd att bedriva inkassoverksamhet och ingår inte heller – såvitt framgår av vanliga sökmotorer – i samma koncern som Vizibly, Makova Group AB.
Inkassoombudets uppgifter
Optimal Inkasso i Norden AB är ett nystartat dotterbolag till Makova Group AB och bedriver sedan början av januari 2017 verksamhet innefattande indrivning av Makova Group AB-koncernens kundfordringar.
Efter genomgång av anmälan är det uppenbart att Optimal Inkasso Norden AB brustit i detta fall. Bolaget har därför vidtagit åtgärder i form av ökad utbildning för handläggare samt översyn av rutinerna. Bolaget har idag återkallat ansökan om betalningsföreläggande mot anmälaren.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden saknar anledning att ifrågasätta uppgiften att Optimal ingår i samma koncern som Vizibly AB. Optimal kan därför utan Datainspektionens tillstånd driva in aktuella fordringar, som är at anse som koncernens egna fordringar och inte fordringar för annans räkning.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet. Anmälaren har på saklig grund bestritt kravet både till Vizibly och Optimal. Bestridda krav kan inte hanteras inom ramen för den summariska processen och det är inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet att framställa inkassokrav rörande sådana fordringar. Optimal har – som bolaget också medgett – brustit i detta avseende. Optimal har dessutom gett in en ansökan om betalningsföreläggande till kronofogdemyndigheten avseende den bestridda fordringen. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. Optimal kan inte undgå kritik för sin handläggning.
Optimal har ändrat sina rutiner och ombesörjt utbildning av personalen. Nämnden utgår från att de vidtagna åtgärderna får effekt så att ytterligare brott mot god etik i inkassoverksamhet kan undvikas.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden ärendet.
Avbruten avbetalningsplan m.m.
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Sergel Kredittjänster AB
Anmälarnas uppgifter
Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att ansöka om betalningsföreläggande trots att hon erlagt betalningar enligt överenskommen avbetalningsplan.
Anmälaren har betalat 1 100 kr löpande sedan den 26 juli 2012. Hon har under maj, augusti och november 2016 erlagt betalningar som avser kommande månader. De tre betalningarna i maj avser juni, juli, augusti. Delbetalningarna avseende september, oktober, november och december 2016 samt avseende januari och februari 2017 har hon också betala i förskott, nämligen under år 2016 den 26 augusti (avser september), den 29 augusti (avser oktober), den 30 augusti (avser november), den 24 november (avser december) och den 28 november (avser januari 2017) samt den 23 januari 2017 (avser februari 2017). Den 23 januari 2017 ansökte Sergel hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande avseende hela den resterande skulden utan att dessförinnan ha varit i kontakt med henne.
Inkassoombudets uppgifter
Av den överenskomna amorteringsplanen framgår att den började gälla den 31 juli 2012 och att den avsåg en inbetalning om 1 100 kr varje månad i enlighet med avisering från Sergel Inkasso (Sergel) samt att, om betalning inte skedde enligt planen, överenskommelsen upphörde att gälla och hela fordringsbeloppet förföll till omedelbar betalning.
Anmälaren erlade i maj 2016 tre stycken betalningar à 1 100 kr, detta fast Sergel Inkasso endast sänt en avi om 1 100 kr. Därefter sändes betalningspåminnelse om betalning i juli med utebliven betalning. När betalning inte erlades upphörde betalningsplanen den 18 juli 2016. Inga avier har därefter sänts ut och ansökan om verkställighet av resterande skuld ingavs den 17 januari 2017.
Inbetalningar som görs utan avisering hanteras som en extra betalning om inte gäldenären anger något annat. De behandlas inte som delbetalningar enligt amorteringsplan. Sergels bedömning är att detta är i linje med den överenskommelse om avbetalningsplan som gjorts. Anmälaren har inte följt överenskommelsen och att Sergel haft rätt att låta amorteringsplanen upphöra. Inga avier har sänts efter det att amorteringsplanen upphört. Anmälaren kontaktade inte heller Sergel, trots uteblivna avier.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har – såvitt framgår av handlingarna – sedan år 2012 följt den överenskomna avbetalningsplanen såvitt gäller betalningarna. Vissa betalningar har gjorts utan att Sergel dessförinnan aviserat dem och har då av Sergel hanterats som extra betalning och inte som en betalning enligt avbetalningsplanen. När Sergel konstaterade att aviserad betalning för juni 2016 uteblev hade anmälaren i maj 2016 gjort tre inbetalningar om det avtalade månadsbeloppet 1 100 kr. För nämnden framstår det som självklart att anmälaren avsåg att med en av de tre betalningarna om 1 100 kr göra en avbetalning avseende juni månad. Det är ju helt orimligt att anta att anmälaren föredrog att göra en extrabetalning om just 1 100 kr utanför avbetalningsplanen med risk för att överenskommelsen skulle upphöra och hela skuldbeloppet vara förfallet till betalning. Vid minsta tvekan om vad som avsågs borde Sergel ha kontaktat anmälaren. Det kan vidare knappats anses som ett brott mot avbetalningsplanen med upphörande som följd, om betalning sker med rätt belopp men utan avisering från inkassoombudet. Enligt nämndens bedömning var det således fel av Sergel att låta den överenskomna avbetalningsplanen upphöra. Förfarandet måste anses strida mot god etik i inkassoverksamhet.
Av utdrag från Sergels hemsida, som anmälaren har gett in, framgår att anmälaren betalat den avtalade delsumman av skulden regelbundet t.o.m. februari 2017 utan några avier från Sergel. Sergel borde då, om inte förr, ha förstått att anmälaren med de regelbundet inkomna beloppen avsåg att följa avbetalningsplanen. Att Sergel mot bakgrund av den betalningshistoriken i januari 2017 ansökte hos kronofogden om indrivning av hela det resterande skuldbeloppet utan att dessförinnan ha varit i kontakt med anmälaren är högst anmärkningsvärt och strider helt klart mot god ett inkassoverksamhet.
Inkassonämnden har sammanfattningsvis funnit att Sergel i flera avseenden brutit mot god etik i inkassoverksamhet och förutsätter att bolaget ändrar sina rutiner och ombesörjer utbildning av personalen.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av målet.
Inkassokrav till annan adress än gäldenärens folkbokföringsadress
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Intrum Justitia Sverige AB
Anmälarens uppgifter
Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att dels ansöka om betalningsföreläggande trots att fordran betalats, dels sända inkassokrav och övriga handlingar i ärendet till en adress där klaganden inte är folkbokförd.
Inkassoombudets uppgifter
Inkassokrav har sänts till klaganden den 6 juli 2016 på den adress som klaganden uppgivit till borgenären, med vilken klaganden har en löpande avtalsrelation. På grund av utebliven betalning har en ansökan om betalningsföreläggande lämnat in den 18 juli 2016, samma dag som klagandens betalning av inkassokravet bokförts.
Någon otillbörlig inkassoåtgärd har inte skett. Kronofogdemyndigheten har informerats om betalning av fordran. Inkassoombudet har bedömt att den del av ansökan om betalningsföreläggandet som avser kostnader (680 kr) ska kvarstå. Till stöd för denna bedömning hänvisas till Datainspektionen som i sina anvisningar uppger att borgenären har rätt att vidhålla ett yrkande om kostnadsersättning om ansökan sänts på korrekt vis och kravet har sänts till gäldenären senast på bokföringsdagen.
Inkassonämndens bedömning
Klaganden har beretts möjlighet att yttra sig över vad inkassoombudet anfört men har inte hörts av. Nämnden lägger inkassoombudets uppgifter till grund för sin bedömning.
Vad avser frågan om rätt adressering av inkassokrav bär inkassokrav sändas till gäldenärens folkbokföringsadress eller den särskilda postadress som har registrerats hos Skatteverket om inte gäldenären har upplyst om att hon eller han kan nås på annan adress eller detta har framkommit på annat sätt. I detta ärende har inkassoombudet sänt inkassokravet till den adress som anmälaren lämnat till borgenären, med vilken gäldenären har ett avtalsförhållande. Gäldenären är sedan 30 juni 2016 folkbokförd på annan adress än den han lämnat till borgenären. Enligt vedertagen praxis anses det vara god inkassosed att inkassoombudet normalt använder den adress till gäldenären som borgenären har lämnat. Det är ju gäldenären som själv har uppgett sin adress till borgenären med full insikt om att post inom ramen för avtalsförhållandet kommer att sändas till den adressen. Det har inte framkommit att inkassokravet har kommit tillbaka utan att ha nått gäldenären eller att annan omständighet förelegat som medfört att inkassoombudet borde ha efterforskat gäldenärens korrekta adress. Nämnden finner att åtgärden inte står i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämnden har i tidigare ärenden, t ex 11/2000 och 16/2001, uttalat sig om god etik i inkassoverksamhet när betalning erlagts men inkassoombudet inte haft kännedom om betalningen. Datainspektionen som är tillsynsmyndighet för inkassoverksamhet anser att borgenären under sådant förhållande har rätt till ersättning för inkassokostnader om inkassokravet har skickats till gäldenären senast på bokföringsdagen – den dag som beloppet bokförs på borgenärens eller ombudets konto. I det aktuella ärendet har krav avsänts samma dag som bokföring skett och inkassoombudet har enligt uppgift saknat kännedom om betalningen. Nämnden finner att åtgärden inte står i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
Avräkning mot blancolån m.m.
Anmälare: Två privatpersoner
Inkassoombud: Lindorff Sverige AB
Anmälarnas uppgifter
Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att
– låta de inbetalningar som gjorts, ca 250 000 kr per år, avräknas mot blancolån i stället för mot hypotekslån som löpt vidare med inkassoombudets höga räntor
– inte justera räntor på hypotekslånen när bindningstiden för räntesatsen löpt ut
– inte kommunicera med gäldenären under en period om två och ett halvt år med följd att gäldenären inte kunnat få vetskap om den avräkningsordning som tillämpats
– använda olämpligt språk i den kommunikation som förevarit med gäldenären
– låta 55 000 kr i form av skatteåterbäring som utmätts av kronofogdemyndigheten avräknas mot blancolånens kapitalbelopp i stället för mot hypotekslånens ränteskuld
Inkassoombudets uppgifter
Sammanlagt sex ärenden har handlagts av inkassoombudet. Fyra avser hypoteklån med solidariskt ansvar för anmälarna. Två ärenden avser blancolån med en av anmälarna som gäldenär i respektive ärende.
Vad gäller hypotekslånen hade parterna under tiden december 2013 – juli 2014 haft en överenskommelse om avbetalning varvid fem inbetalningar gjorts i enlighet med avbetalningsplanen. Därefter upphörde inbetalningarna och i juli 2014 ingavs ansökan om betalningsföreläggande, vilken bestreds och åtföljdes av stämning och slutligen en tredskodom gällande anmälarnas betalningsskyldighet.
De två blancomålsärendena hade inkassoombudet övertagit från ett annat inkassoombud och de var redan anhängiggjorda vid kronofogdemyndighet för utmätning när utsökningsmålet avseende hypoteksmålen registrerades vid myndigheten.
De avbetalningar som anmälarna gjort i utsökningsmålen har hanterats av kronofogdemyndigheten enligt lag och bokats i enlighet med avräkningsordningen kostnader, ränta och kapital. Skälet till att förhållandevis stora belopp avräknats mot kapital på de båda blancolånen är att dessa båda lån varit aktuella vid kronofogdemyndigheten i tiden före hypotekslånen och att influtna medel täckt såväl kostnader som ränta och betydande delar av kapitalbeloppen.
De avbetalningar som anmälarna gjort i enlighet med den frivilliga avbetalningsplan har avräknats mot kostnader, ränta och kapital. Från den 3 juni 2016 har samtliga ärenden hanterats som utsökningsmål vid kronofogdemyndigheten och influtna medel har bokats mot kostnader, ränta och kapital.
De räntesatser som tillämpats i samtliga ärenden är de som överenskommits i avtal mellan långivaren och anmälarna.
Det är riktigt att parterna mellan den 7 oktober 2014 – 13 juni 2016, då ansökan om verkställighet ingavs avseende hypoteklånen, inte har haft några direkta kontakter. Under perioden har dock anmälarna delgetts ansökan om stämning och därefter fått dom i målet. Anmälarna har inte agerat i den rättsliga processen utan förhållit sig passiva till dess att en ansökan om verkställighet lämnats in. Under tiden den 13 juni 2016 – den 28 juli 2016 har det förekommit åtskilliga kontakter via telefon och epost.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Av vad som redovisats i ärendet framgår att influtna betalningar har hanterats dels av kronofogdemyndigheten och dels enligt en frivillig överenskommelse om avbetalning. I båda fallen har, såvitt framgår av parternas uppgifter, avräkningar skett i enlighet med utsökningsbalken och gällande avtal och bokförts mot kostnader, ränta och kapital. Under den tid som endast blancolånen varit anhängiga vid kronofogdemyndigheten har de inbetalningar som då flutit in avräknats mot dessa fordringar. Samtidigt har fem frivilliga avbetalningar enligt avtal avräknats mot hypoteklånen. När de frivilliga avbetalningarna upphörde har hypotekslånen löpt med dröjsmålsränta, vilket resulterat i en betydande ränteskuld för hypotekslånen. Inkassoombudet har saknat möjlighet att avräkna medel som influtit till kronofogdemyndigheten mot andra fordringar avseende hypotekslånen. Någon överträdelse av god etik i inkassoverksamhet har således inte skett
Utmätning och avräkning avseende skatteåterbäring ligger utanför inkassoombudets rådighet. Samma sak gäller bestämmande av ränta på lånen vilket helt styrs av vad långivare och gäldenär träffat avtal om. Vid betalningsdröjsmål föreskriver låneavtal regelmässigt att en högre räntesats, dröjsmålsränta, ska utgå. Någon överträdelse av god etik i inkassoverksamhet har inte skett.
Beträffande anmälarnas kritik mot inkassoombudet för bristande kontakt har under aktuell period rättsliga åtgärder vidtagits mot anmälarna som då haft möjlighet att agera men förhållit sig helt passiva. Det kan inte åligga ett inkassoombud att i ett sådant läge särskilt kontakta eller informera gäldenären. Inkassoombudet har inte brutit mot god etik i inkassoverksamhet i denna del.
Gällande anmälarnas kritik mot inkassoombudet för olämpligt språk noterar nämnden att inkassoombudet i skriftväxling mellan parterna via epost använt uttryck som ”det kostar att ligga på topp” och ”uppdragsgivare vill inte ha denna typ av frågor” när gäldenärens lån och ekonomiska situation diskuterats. En gäldenär ska bemötas korrekt utan värderingar av dennes levnadssätt och frågor som inkassoombudet inte råder över ska utan kommentar hänskjutas till uppdragsgivaren. Inkassoombudet har här brutit mot god etik inkassoverksamhet.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
Ackordsuppgörelse avseende preskriberade fordringar m.m.
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Arvato Finance AB
Anmälarens uppgifter
Hon har känt sig lurad när hon under år 2014 träffade en ackordsuppgörelse avseende en fordran. På grund av att hon under ett antal år inte varit bosatt på sin folkbokföringsadress har hon inte fått några kravbrev. Fordran är därför preskriberad. Ackordsuppgörelsen har inte innehållit datum för när fordringen uppkom eller övriga specifikationer som behövs för att kunna identifiera skulderna.
Inkassoombudet har brustit i god inkassosed och hon yrkar att inbetalda belopp återbetalas.
Inkassoombudets uppgifter
Den aktuella fordringen uppkom under år 2010 och var under perioden 2011-04-07 – 2012-03-20 föremål för verkställighet vid kronofogdemyndigheten. Delbetalningen har influtit genom exekutiva åtgärder. Preskriptionsavbrott har skett enligt gällande rätt och fordringen var inte preskriberad vid tiden för ackordsuppgörelsen.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har endast att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och kan inte besluta om återbetalning på sätt Anmälaren har begärt.
Enligt 5 § 2 preskriptionslagen (1981:130) avbryts preskription bl.a. genom att borgenären väcker talan mot gäldenären hos kronofogdemyndigheten. Anmälaren har inte haft någon invändning mot inkassoombudets redogörelse. Fordringen, som löper med tre års preskriptionstid, var således föremål för preskriptionsavbrott under år 2012. Någon överträdelse av god etik i inkassoverksamhet har inte skett.
Det finns inga lagstadgade formkrav på en ackordsuppgörelse. Det ligger dock i sakens natur att uppgörelsen bör innehålla tillräcklig information om de skulder som omfattas av uppgörelsen så att dessa kan identifieras. I detta fall omfattar ackordsuppgörelsen endast en fordran som är identifierad med ett ärendenummer. Enligt Inkassonämndens uppfattning innehåller ackordsuppgörelsen tillräcklig information och Inkassoombudet har inte heller i detta avseende brutit mot god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
Ackordsuppgörelse avseende preskriberade fordringar m.m.
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Svea Inkasso AB
Anmälarens uppgifter
Hon har känt sig lurad att hon träffade en ackordsuppgörelse avseende mer än tio år gamla skulder. På grund av att hon under ett antal år inte varit bosatt på sin folkbokföringsadress har hon inte fått några kravbrev alls. Skulderna är därför preskriberade. Ackordsuppgörelsen har inte innehållit datum för när skulderna uppkom eller övriga specifikationer som behövs för att kunna identifiera skulderna. Vid kontakt med inkassobolaget med begäran om återbetalning har bemötandet av henne varit förskräckligt och bolaget har menat att när skulden har blivit betald finns inget att göra åt saken.
Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet och hon yrkar att inbetalda belopp återbetalas.
Inkassoombudets uppgifter
Svea Inkasso AB har i de aktuella inkasseringsärendena inledningsvis varit inkassoombud åt två olika borgenärer. Fordringarna har under handläggningstiden överlåtits till Svea Ekonomi AB.
Handläggningen har omfattat fyra fordringar som uppkom under åren 2004 respektive 2007. Svea Inkasso har löpande och med årlig regelbundenhet från år 2004 till 2013 utställt 16 respektive 10 kravbrev avseende de respektive fordringarna till Anmälaren. Samtliga brev har haft ett sådant innehåll att de varit preskriptionsavbrytande och endast en försändelse (första försändelsen under år 2011) har kommit i retur. Svea Inkasso har dessutom i brev till Anmälaren informerat om att fordringarna överlåtits till Svea Ekonomi AB med angivande av uppgifter som möjliggör identifikation av fordran.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och kan inte besluta om återbetalning på sätt Anmälaren har begärt.
Är fordringarna preskriberade?
Svea Inkasso har lämnat en detaljerad redogörelse för hur kravverksamheten har bedrivits. Anmälaren har inte invänt mot Svea Inkassos redogörelse och Inkassonämnden anser att den kan läggas till grund för bedömningen.
Enligt 5 § 2 preskriptionslagen (1981:130) avbryts preskription genom att gäldenären får ett skriftligt krav om fordringen från borgenären. Av bestämmelsen följer att borgenären står risken för att ett brev med krav inte når gäldenären och preskriptionen därmed inte avbryts. Men borgenären behöver inte visa att gäldenären efter att ha tagit emot brevet faktiskt har läst det.
Svea Inkasso har skickat ett större antal kravbrev till Anmälarens folkbokföringsadress och endast ett brev har kommit i retur. Risken för att inget av de övriga breven beträffande de fyra fordringarna har kommit fram till adressaten får anses försumbar. Anmälaren har haft anledning att bevaka sin post på folkbokföringsadressen. Även om hon inte bott på adressen ska en försändelse som delats ut där anses ha nått henne (se Högsta domstolens dom NJA 2012 s. 172).
Mot den redovisade bakgrunden anser Inkassonämnden att Svea Inkasso inte kan anses ha brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att träffa en ackordsuppgörelse avseende de sju fordringarna.
Specifikation av fordran i ackordsuppgörelsen
Det finns inga lagstadgade formkrav på en ackordsuppgörelse. Det ligger dock i sakens natur att uppgörelsen bör innehålla tillräcklig information om de skulder som omfattas av uppgörelsen så dessa kan identifieras. I förevarande fall är fyra ärendenummer angivna. Dessa ärendenummer motsvara numren på de fyra fordringar som anmälaren har fått kravbrev om. Inkassonämnden anser att ackordsuppgörelse innehåller tillräcklig information och att Svea Inkasso inte heller i detta avseende har brutit mot god etik i inkassoverksamhet.
Bemötande
Inkassonämnden vill rent allmänt framhålla att det åligger ett inkassoombud att iaktta saklighet och korrekthet vid kontakt med gäldenären. Vad Anmälaren har anfört föranleder inget ytterligare uttalande.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
Ackordsuppgörelse avseende preskriberade fordringar m.m.
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Intrum Justitia 3 PDC AB
Anmälarens uppgifter
Inkassoombudet har medverkat till en ackordsuppgörelse där de bakomliggande fordringarna var preskriberade. Ombudet har också skickat ett krav avseende samma skuld som ett annat bolag inom koncernen har skickat henne krav på. Slutligen har inkassoombudet sänt henne kravbrev beträffande fordringar som omfattats av ackordsuppgörelsen.
Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet och hon yrkar att inbetalda belopp återbetalas.
Inkassoombudets uppgifter
Intrum Justitia 3 PDC AB (Intrum 3 PDC) ingår tillsammans med bl.a. Intrum Justitia Sverige AB och Intrum Justitia Invest AB i en koncern där Intrum Justitia AB är moderbolag.
Intrum 3 PDC har träffat ackordsuppgörelse med Anmälaren avseende två olika fordringar från samma borgenär. Fordringarna har varit föremål för sedvanlig inkasseringsverksamhet och löpande maskinellt utformade kravåtgärder som normalt säkerställer preskriptionsavbrott. Den automatiserade processen har emellertid inte fungerat tillfredsställande under år 2013, med följd att de aktuella fordringarna preskriberats med någon eller några dagar innan ackordsuppgörelsen. Handläggaren har inte känt till bristerna i de automatiserade brevutskicken och han har inte haft skäl att anta att fordringarna var preskriberade vid ackordsuppgörelsen. Det kan inte vara fråga om något otillbörligt agerande.
Efter ackordsuppgörelsen har Intrum 3 PDC inte i någon form krävt Anmälaren. Intrum 3 PDC har inte heller skickat någon faktura för den av Anmälaren angivna borgenären. En sådan faktura har däremot sänts från ett annat bolag inom koncernen.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har endast att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och kan inte besluta om återbetalning på sätt Anmälaren har begärt.
Ackordsuppgörelse beträffande preskriberade fordringar
Inkassoverksamhet är en masshantering där kravet på effektivitet medför att endast en översiktlig prövning av fordringen kan krävas. Eftersom frågan om preskription i svensk rätt endast prövas efter invändning från motparten kan kraven på inkassoombudets undersökningsplikt inte ställas särskilt högt. Endast i fall där det enkelt kan konstateras att en fordring är preskriberad kan det krävas att inkassoåtgärder ska undvikas eftersom de i ett sådant fall skulle vidtas mot bättre vetande. Det strider mot god etik i inkassoverksamhet att t.ex. upprätta förslag till ackordsuppgörelse om det står klart att fordringar som ingår är preskriberade, utan att samtidigt informera om detta och vad det innebär (jfr. nämndens uttalande i ärende 119/2012).
Vad först gäller de två frågor där parterna har olika uppfattningar om händelseförloppet, nämligen dels frågan om Intrum 3 PDC sänt faktura gällande samma krav som ett koncernbolag också hävdat och frågan om nya krav utsänts efter ackordsuppgörelsen, noterar nämnden följande.
Intrum 3 PDC har uppgett att bolaget och handläggaren vid tidpunkten för ackordsuppgörelsen inte känt till bristerna i sitt automatiserade system och därför var okunniga om att preskription faktiskt inträtt beträffande de två fordringarna. Anmälaren har inte uttalat sig om detta och det saknas anledning att anta annat än att uppgifterna är riktiga. I detta fall har Anmälaren själv kontaktat Intrum 3 PDC för att göra rätt för sig och Intrum 3 PDC har inte enligt utredningen haft anledning att misstänka att preskription inträtt. Inkassonämnden finner inte skäl att uttala kritik mot Intrum 3 PDC.
Övriga frågor
Intrum 3 PDC har bestritt att bolaget sänt inkassokrav efter ackordsuppgörelsen eller sänt krav beträffande samma fordran som ett annat bolag inom koncernen skickat krav på. Anmälaren har inte gett in kopior av krav eller andra handlingar till stöd för sitt påstående att så skett. Vid sådant förhållande saknas underlag för att rikta kritik mot Intrum 3 PDC.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.