Svensk Inkassos årsmöte 2020
Branschföreningen genomförde den 28 april sitt årsmöte, som på grund av det rådande läget i samhället fick genomföras digitalt.
I samband med mötet hölls ett uppskattat anförande av Datainspektionens generaldirektör Lena Lindgren Schelin som bland annat berättade om myndighetens tillsynsverksamhet på inkassosidan och Fredrik Engström presenterade branschstatistiken för 2019.
På mötet valdes också en ny styrelse. Advokat Fredrik Engström omvaldes som föreningens ordförande. Som nya ledamöter i styrelsen kunde föreningen också välkomna Roger Liljeström från Intrum, Petra Klemming från Kredinor och Johan Agerman från Lowell.
Övriga ledamöter i styrelsen är Sonja Andersson från Visma Financial Solutions AB, Dennis Blennskog från Arvato Finance AB, Helena Bäckström från Svea Inkasso AB, Charlotte Strandberg från Marginalen, Anders Svensson från Alektum Group och Isak Åsbrink från Sergel Kredittjänster AB.
Svensk Inkasso har genom remiss den 17 december 2019 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på promemorian ”Konkursförfarandet” (Ds 2019:31).
Bakgrund
Svenska inkassobolag kommer i stor utsträckning i kontakt med konkursförfarandet, dels i egenskap av ombud för ett stort antal borgenärer och dels som självständiga borgenär i fall där inkassobolaget självt är fordringsägare. Inkassobolag ansöker ofta om konkurs för egens eller annans räkning och ansvarar för anmälan och bevakning av fordringar efter konkursbeslutet.
Inkassobranschen berörs därför i hög grad av de föreslagna lagändringarna.
Sammanfattande inställning
Genom att överflytta uppgifter från domstolarna till konkursförvaltarna och tillsynsmyndigheten ökar sannolikt effektiviteten till gagn för borgenärerna. En utökad digital hantering innebär också minskade kostnader för porto och posthantering för borgenärerna och är positivt i miljöhänseende.
Svensk Inkasso tillstyrker av denna anledning övergripande de lämnade förslagen, med de reservationer som lämnas nedan. Svensk Inkasso avstyrker förslaget att öka borgenärernas ansvar för konkurskostnaderna.
Bekräftelsen av bouppteckningen
Svensk Inkasso har i och för sig inte något att erinra mot att det obligatoriska edgångssammanträdet ersätts med ett bouppteckningssammanträde hos konkursförvaltaren. Det är också rimligt att ansökande borgenär ges möjlighet att medverka på sammanträdet.
Genom förändringen riskerar emellertid övriga borgenärers möjlighet till insyn i förfarandet att minska.
Det finns därför ingen anledning att inte också möjliggöra för andra borgenärer än den ansökande att medverka vid sammanträdet – i vart fall i den utsträckning så kan ske med hänsyn tagen till exempelvis konkursförvaltarens sammanträdesmöjligheter. Även om det framgår av promemorian att andra kan få medverka bör det förtydligas i lagtexten att sammanträdet skall vara öppet för att borgenärer som vill delta får medverka om inte särskilda skäl motiverar att deltagandet begränsas.
Bevakningsförfarandet m.m.
Svensk Inkasso ställer sig positivt till att delar av bevakningsförfarandet flyttas från domstolen till konkursförvaltaren. I samband med detta bör emellertid också övervägas om det särskilda förfarande där en fordran som redan anmälts till en förvaltare måste bevakas inom ramen för bevakningsförfarandet, kan slopas för att minska kostnader och för att göra förfarandet mer logiskt för borgenärerna.
Exempelvis skulle kunna föreskrivas att fordringar som tagits upp i bouppteckningens skall anses bevakade – på samma sätt som gäller för förskottsbetalade fordringar enligt 9 kap. 6b § i förslaget.
Det anges vidare inte i lagstiftningsförslaget när en bevakning som sänts till en konkursförvaltare skall anses mottagen av förvaltaren. Såväl vid bevakningar som sker genom elektronisk post som bevakningar som sker brevledes kan fråga komma att uppstå huruvida bevakningen kommit förvaltaren tillhanda i rätt tid eller kommit förvaltaren tillhanda alls. Denna fråga bör regleras i någon form, exempelvis genom införandet av en skyldighet för förvaltaren att bekräfta mottagna bevakningar.
Kostnader och avgifter
Svensk Inkasso avstyrker förslaget att tredubbla borgenärers kostnadsansvar vid avskrivningskonkurser. De skäl som anförs i promemorian för större kostnadsansvar är inte tillräckliga för att motivera en sådan förändring.
Det finns en uppenbar risk att ett högre kostnadsansvar skulle medföra att borgenärer, framförallt mindre företag, väljer att avstå från att ansöka om konkurs och att avvecklingen av konkursmässiga bolag då fördröjs, exempelvis till en tidpunkt då staten ger in ansökan eller då ett bolag försätts i konkurs i samband med tvångslikvidation. Detta skulle innebära risk för kostnader för såväl borgenärskollektivet som samhällsekonomin i stort.
Konsekvenser för borgenärer
Ett av de motiv som anges för att förändra det befintliga regelverket är att detta skulle innebära kostnadsbesparingar, bland annat i anledning av att uppgifter som idag hanteras i domstol istället kan hanteras av konkursförvaltaren. Detta är en trolig konsekvens från ett statligt perspektiv.
Genom att överföra fler uppgifter till konkursförvaltaren ökar dock också storleken på arvodet och kostnadsersättningen som skall betalas till denne ur konkursboets tillgångar. I praktiken innebär detta att kostnadsansvar överförs från staten till borgenärskollektivet, med mindre utdelning i konkurser till följd. Det anges i promemorian att detta endast kommer att ha en marginell påverkan på utdelningen, men denna slutsats synes otillräckligt underbyggd och bör särskilt följas upp för att säkerställa att utdelningen till borgenärerna inte påverkas i orimlig utsträckning.
Svensk Inkassos branschstatistik 2019
Under 2019 minskade antalet nya inkassoärenden något. Men allt fler skuldsatta får svårt att betala sina inkassokrav i tid. Det visar statistik från inkassobranschens branschorganisation som nu samlat in uppgifter från sina medlemsföretag.
Statistiken som sträcker sig elva år tillbaka i tiden visar bland annat att skillnaden mellan nya inkassoärenden och avslutade ärenden – alltså andelen obetalda inkassokrav – ökar för andra året i rad. Detta efter en lång tid av minskning.
Antalet ansökningar till Kronofogden har minskat under året, vilket antyder att inkassobolagen i större utsträckning än under 2018 gjorde bedömningen att skuldsatta helt saknat betalningsförmåga.
När medlemsföretagen i mars månad 2020 svarar på frågor om hur de ser på framtiden framgår det att tre av fyra tror att antalet inkassoärenden kommer att öka under året samtidigt som sex av tio tror att andelen inkassokrav som förblir obetalda kommer att fortsätta öka.
När siffrorna från branschens sammanställs, kan det också konstateras att totalt cirka 1,3 miljoner fysiska och juridiska personer vid årsskiftet fanns registrerade i inkassobolagens register i Sverige. I ett femårsperspektiv har detta antal ökat med 50 procent.
Gäldenärernas samlade kapitalskuld uppgick till 85 miljarder kronor den 31 december 2019.
Den övervägande delen av alla inkassokrav blir reglerade genom att gäldenären frivilligt betalar eller går med på en avbetalningsplan. Under 2019 gjorde inkassobolagen totalt 1,2 miljoner ansökningar om betalningsföreläggande hos Kronofogden, vilket motsvarar cirka 13 procent av antalet nya ärenden.
Statistiken visar att män är mer skuldsatta än kvinnor.
Ladda ner hela statistikrapporten här:
Läs Svensk Inkassos nyhetsbrev här.
Svensk Inkassos kansli flyttar till Blasieholmen
Efter att under många år legat på Lidingö flyttar Svensk Inkassos kansli den 1 april 2020 till Engström & Hellman Advokatbyrå på Blasieholmsgatan 5 i Stockholm. Kansliet kommer precis som vanligt bistå föreningen i arbetet med bland annat evenemang och utbildningar.
Ny adress blir Svensk Inkasso, c/o Engström & Hellman Advokatbyrå, Box 592, 101 31 Stockholm.
Vi byter också telefonnummer och nås numera på telefon 08-559 17 000. E-postadressen är dock densamma: kansliet@svenskinkasso.se.
Svensk Inkasso begär svar från Kronofogden
Sedan hösten 2019 och under början av 2020 har väntetiderna i den summariska processen stigit mycket markant, vilket inneburit att borgenärer som ansökt om betalningsföreläggande eller handräckning hamnat i en mycket besvärlig situation där de, trots att deras fordringar är klara och förfallna, inte kunnat få dessa fastställda genom Kronofogdemyndighetens försorg.
Svensk Inkasso har i anledning av detta tillställt rikskronofogden Christina Gellerbrant Hagberg en skrivelse med frågor rörande när och hur dessa problem kommer att bli avhjälpta.
Läs hela skrivelsen här.
Branschens ansvar i anledning av covid-19
Viruset covid-19 har ställt samhället inför stora och omfattande utmaningar och för närvarande vidtas kraftfulla åtgärder för att begränsa spridningen av sjukdomen.
Svensk Inkassos styrelse har idag fattat beslut om att i anledning av virusutbrottet anta rekommendationer för hur medlemsföretagen bör bidra till att minska de mest negativa ekonomiska skadeverkningarna av sådan skuldsättning som kan bli ett resultat av covid-19-utbrottet.
Ladda ner rekommendationen här.
Vårens certifieringsutbildning inställd
Information till alla deltagare i vårens certifieringsutbildning.
Svensk Inkasso har mot bakgrund av regeringens direktiv; att alla måste ta sitt ansvar i att förhindra smittorisken av coronaviruset, fattat följande beslut.
Vårens samtliga 8 dagar i Certifieringsutbildning ställs in!
Detta ligger också i linje med den policy de flesta företag nu har att inte medverka i evenemang/utbildninger eller att resa i tjänsten.
Vi är givetvis väldigt ledsna för att ge detta besked men kommer inom kort återkomma med nya tider i höst med start från september – december. Alla ni som har anmält er har en säkrad plats till höstens utbildning. En återkoppling till er görs i samband med att vi presenterar de nya tiderna.
Flertal frågor rörande utformningen av inkassokrav m.m.
Gäldenär: Konsument
Anmälare: Konsumentrådgivningen i Jönköping
Anmält bolag: Telefonihuset AB
Frågeställningar: Inkassokrav avseende bestridd fordran. Otillbörlig påtryckning och olägenhet för gäldenären. Bristande specifikation och felaktiga uppgifter i kraven. Oskäligt kort tid för betalning av och invändning mot kraven.
Anmälarens uppgifter
Telefonihuset AB (Telefonihuset) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Telefonihuset har agerat under olika namn och har utgett sig för att vara ett fristående inkassobolag vid namn Sverigefakturan. Konsumenter har krävts på betalning efter aggressiva försäljningar av telekomprodukter via telefonförsäljning. Efter att gäldenärer har bestritt att de har ingått avtal har Telefonihuset fortsatt vidta inkassoåtgärder och bland annat hotat med att kravet ska lämnas till Kronofogdemyndigheten. Sms-krav har skickats flera dagar i rad till gäldenär även efter att kravet har bestritts. Samtliga krav har haft korta frister om cirka tre-fyra dagar och i vissa fall har kravet inte haft någon tidsfrist alls utan informerat om att fakturan har skickats till Kronofogdemyndigheten med dagens post och att betalning därför genast måste ske för att undvika en betalningsanmärkning. Oriktiga uppgifter har angetts i kraven dels vad gäller bolagets namn men också att kravet avser en fastställd skuld samt att kostnader på 800 kronor tillkommer efter att kravet skickats till Kronofogdemyndigheten. Telefonihuset har också angett att kravet vid bestridande av avtal genast lämnas till tingsrätten för en förhandling.
Inkassoombudets uppgifter
Telefonihuset har beretts möjlighet att yttra sig men har inte avhörts.
Inkassonämndens bedömning
Ärenden kan upptas till prövning i nämnden såväl efter anmälan som på eget initiativ av nämnden eller av sekreteraren. Till Inkassonämnden får anmälan göras av envar som berörs av ett inkassoärende. I detta fall har Konsumentrådgivningen i Jönköping uppmärksammat nämnden på en borgenärs förfarande gentemot konsumenter. Enligt inkassonämnden kan inte konsumentrådgivaren anses vara berörd av ärendet. Inkassonämnden beslutar därför att ta upp ärendet till prövning på eget initiativ.
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Telefonihuset har inte bemött anmälarens påståenden och inlämnat material. Det saknas anledning att inte lägga detta till grund för nämndens avgörande.
Inkassolagen är tillämplig på Telefonihusets indrivning av egna fordringar då dessa har uppkommit i näringsverksamhet och då Telefonihuset har utövat påtryckning på gäldenär genom att hota om rättsliga åtgärder, se 1 § inkassolagen. Telefonihuset ska således följa inkassolagen och iaktta god inkassosed när inkassoåtgärder vidtas.
Inkassonämnden kan konstatera att Telefonihuset saknar de mest elementära kunskaper om inkassoverksamhet eller saknar vilja och förmåga att följa givna regler.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Om ett krav bestrids – vilket synes vara fallet här – kan den summariska processen inte användas utan borgenären får istället ansöka om stämning vid tingsrätt och då följa de regler som gäller för den processen. Att systematisk försöka inkassera skulder som är bestridda är ett allvarligt åsidosättande av god etik i inkassoverksamhet.
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att gäldenär inte vållas onödig skada, olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Telefonihuset har vidtagit inkassoåtgärder som varit till olägenhet för gäldenären då t.ex. krav skickats flera dagar i rad, innehållit versaler för att betona gäldenärens dröjsmål samt innehållit oriktiga uppgifter avseende kostnader och uppgift om att fakturan vid bestridande genast lämnas till tingsrätten utan utredning eller föregående prövning av invändningen. Detta agerande utgör en otillbörlig påtryckning för att förmå gäldenären att betala och strider naturligtvis mot god etik i inkassoverksamhet.
Krav som framställs mot gäldenärer med hot om rättsliga åtgärder utgör inkassoåtgärder och ska utformas enligt 5 § inkassolagen. Enligt Datainspektionens allmänna råd (se s. 22) ska inkassokrav utformas på ett sådant sätt att gäldenären med ledning av de uppgifter som lämnas i kravet har möjlighet att ta ställning till kravet i alla delar. De sms och e-postbrev som Telefonihuset har skickat till gäldenärerna har saknat tydlig uppgift om borgenärens namn, grunden för fordran och specifikation avseende kapitalbelopp, eventuell ränta och kostnader. Telefonihuset har heller inte benämnt dessa krav som inkassokrav vilket strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 5 § inkassolagen ska också i inkassokravet anges viss skälig tid inom vilken gäldenären har att betala eller invända mot kravet. Enligt Datainspektionens allmänna råd bör denna frist inte vara kortare än åtta dagar räknat från utsändningsdagen (se s. 26). Inkassonämnden finner att tidsfristen i samtliga inkassokrav som Telefonihuset sänt ut inte är förenlig med god etik i inkassoverksamhet. En så kort frist som att begära betalt samma dag och ange att ansökan om betalningsföreläggande redan lämnats in utgör dessutom en otillbörlig påtryckning.
Inkassonämnden finner sammanfattningsvis att Telefonihusets handläggning på ett flagrant sätt strider mot god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Information via kundportal m.m.
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Sileo Kapital AB
Frågeställningar: Inkassoåtgärd. Kontroll av fordran som ingår i en förvärvad fordringsstock. Information via kundportal
Anmälarens uppgifter
Sileo Kapital AB (”Sileo”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Sileo har inte kontrollerat fordran tillräckligt före inkassoåtgärd samt därefter vidtagit åtgärder för att driva in en felaktigt beräknad skuld där inkassoombudet lagt på 2 625 kr i ränta utan grund. Sileo har inte på ett korrekt sätt avräknat de inbetalningar som har gjorts.
Inkassoombudets uppgifter
Sileo förvärvade den 4 juli 2019 fordran från en tidigare fordringsägare i samband med köp av en fordringsstock. Fordran registrerades samma dag i Sileos system och i en för gäldenärer tillgänglig kundportal med de ursprungligen gällande villkoren. Vid förvärvet hade Sileo fått information om att det fanns en uppgörelse med anmälaren avseende en pågående avbetalningsplan. Registrering av avbetalningsplanen gjordes tre dagar senare manuellt. I enlighet med Sileos rutiner har inte någon denuntiation skickats till anmälaren vid denna tidpunkt. Samma dag, dvs. tre dagar efter förvärvet, bestred gäldenären fordran. Gäldenären hade besökt Sileos kundportal dagen innan och då fanns avbetalningsplanen inte registrerad där. Sileo har en friskrivning på kundportalen av vilken det framgår att Sileo strävar efter att hålla informationen aktuell och korrekt men att bolaget inte garanterar uppgifternas fullständighet. Det är olyckligt att anmälaren kommit åt informationen på kundportalen innan ärendet hade blivit fullständigt registrerat. Sileo har för avsikt att se över sina rutiner avseende detta. Sileo hade inte vidtagit några inkassoåtgärder innan fordran bestridits varför Sileo inte heller brutit mot god inkassosed.
Sileo har samma dag som bestridandet kommit in meddelat anmälaren att ärendet lagts vilande under tiden som bestridandet utreddes. Vid kontakt samma dag med den tidigare fordringsägaren har denne återkallat fordran. Ärendet har avslutats och Sileo har skickat en bekräftelse om detta till anmälaren. Under den tid som Sileo hade ärendet hos sig har inga inbetalningar gjorts varför de heller inte kan ha avräknats felaktigt.
Angående kontroll av fordran innan övertagandet har Sileo gjort stickprovskontroller på de fordringar som köpet skulle innefatta. Den aktuella fordran har inte kontrollerats före överlåtelsen varför Sileo inte har kunnat uppmärksamma ett eventuellt fel innan överlåtelsen. Sileo har tidigare förvärvat fordringar från samme fordringsägare, som bedriver tillståndspliktig verksamhet, och har inte haft anledning att anta att mer omfattande kontroller skulle vara nödvändiga i det aktuella fallet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassoåtgärd
Sileo har framfört uppfattningen att bolaget inte kan bryta mot god inkassosed eftersom någon inkassoåtgärd inte hunnit vidtas i ärendet.
Datainspektionen har visserligen i sina allmänna råd (s. 10) definierat inkassoverksamhet till att omfatta alla åtgärder som vidtas från det att inkassokravet skickas ut till dess att ärendet slutredovisas till borgenären eller avslutas på annat sätt. I förevarande fall har dock inkassobolaget köpt upp en fordringsstock av en fordringsägare och det ligger i sakens natur att ett inkassobolag redan i samband med övertagandet måste följa god inkassosed, t.ex. kontrollera fordran, upprätthålla tystnadsplikten och svara sakligt på frågor från gäldenären även om inkassokrav ännu inte har skickats ut. Inkassonämnden anser således att Sileo haft att följa god inkassosed i ärendet.
Kontroll av fordran som ingår i en förvärvad fordringsstock
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Ett inkassoombud har därmed en skyldighet att på något sätt kontrollera kravets grund. Vid förvärv av fordringar för indrivning har Datainspektionen i sina allmänna råd (sid. 42) betonat att inkassobolag bör kontrollera fordringarnas kvalitet och ställa krav på dokumentation över fordringarnas uppkomst samt hur de har förvaltats fram till överlåtelsen.
I förevarande fall har fordran ingått i ett köp av en fordringsstock där inkassoombudet har gjort stickprovskontroller av fordringarna för att undersöka kvaliteten i stocken. Inkassonämnden anser att stickprov vid mottagande av ett större inflöde av krediter av samma slag kan vara tillfyllest men bedömningen måste göras från fall till fall. Faktorer som spelar in i hur rigorös kontrollen behöver vara är exempelvis erfarenheter från tidigare affärer samt om överlåtaren eller uppdragsgivaren står under tillsyn. I detta fall har Sileo tidigare gjort affärer med den tidigare fordringsägaren, som står under tillsyn, och har inte haft anledning att anta att mer omfattande kontroller skulle vara nödvändiga. Med hänsyn till det anförda finner nämnden att Sileo inte kan ses ha handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet avseende kontrollen av fordran.
Information till gäldenär via kundportal
Det är ostridigt att fordran har registrerats i två etapper och att anmälaren under en tid om tre dagar har haft tillgång till den ofullständiga skuldbilden via kundportalen. All information som inkassoombud lämnar till gäldenärer ska vara korrekt. Detta gäller naturligtvis även den information som gäldenären kan ta del av via en kundportal. Den friskrivningsklausul som Sileo åberopat kan inte frånta inkassobolaget ansvaret för att fordran är korrekt registrerad i kundportalen. Sileos hantering av kundportalen kan således inte anses ha varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet. Nämnden noterar att Sileo avser att se över sina rutiner avseende kundportalen.
Inkassonämnden konstaterar slutligen att inga betalningar gjorts till Sileo och att invändningen från gäldenären föranledde adekvata åtgärder för att utreda kravet. Mot hanteringen av ärendet sedan Sileo tagit del av bestridandet riktar nämnden ingen kritik.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Kontroll av fordran som ingår i en förvärvad fordringsstock m.m.
Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Collector Bank AB
Frågeställningar: Nämndens behörighet. Kontroll av fordran som ingår i en förvärvad fordringsstock. Information om debiterad ränta.
Anmälarens uppgifter
Collector Bank AB (Collector) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Collector har inte kontrollerat fordran tillräckligt före inkassoåtgärd samt därefter drivit in en felaktigt beräknad skuld. Collector har inte på ett korrekt sätt avräknat de inbetalningar som har gjorts. Collector har slutligen tillämpat en annan räntesats än den som avtalats.
Inkassoombudets uppgifter
Collector är en bank som har tillstånd från Finansinspektionen som utövar tillsyn över bankers inkassoverksamhet. Inkassonämnden är därför inte rätt forum för prövning av ärendet.
Collector har förvärvat fordran från en tidigare fordringsägare i samband med köp av en fordringsstock. Fordran har registrerats i Collectors system i enlighet med de uppgifter som den tidigare fordringsägaren lämnat, bl.a. med ett begränsat åtagande och en lägre räntesats, 6 %, enligt en ackordsuppgörelse. Collector har skickat en underrättelse om överlåtelsen till anmälaren och i denna angett den ursprungliga räntan om 12,55 %. Collector har också tillställt anmälaren en avisering enligt amorteringsuppgörelsen där den ursprungliga räntan angetts.
Anmälaren har kontaktat Collector och då informerats om att räntan på aviseringen inte överensstämmer med den faktiskt debiterade räntan som uppgår till 6 % enligt det begränsade åtagandet. Anmälaren har därefter gjort betalningar som har avräknats korrekt i enlighet med den information som lämnades till Collector i samband med förvärvet. Anmälaren har en tid därefter kontaktat Collector och meddelat att skulden har reglerats felaktigt. Collector har då kontaktat den ursprunglige fordringsägaren som efter utredning bekräftat att skulden vid tiden för överlåtelsen var ca 10 000 kr lägre än vad som registrerats. Collector har fyra dagar därefter återbetalat de medel anmälaren inbetalat till Collector och har därefter avslutat ärendet.
Collector har innan förvärvet av fordran gjort omfattande undersökningar av fordringsstockens kvalitet och har inte kunnat upptäcka felregistreringen som skett hos den tidigare fordringsägaren innan överlåtelsen.
Inkassonämndens bedömning
Nämndens behörighet
Enligt Inkassonämndens stadgar är dess uppgift att pröva ärenden som gäller tillämpning av god etik i all slags inkassoverksamhet. Det innebär att även ärenden som handläggs av andra inkassoombud än dem som har Datainspektionens tillstånd att bedriva inkassoverksamhet kan prövas av nämnden. Det saknas därför anledning att avvisa anmälan av de skäl Collector gjort gällande. Nämnden har tidigare yttrat sig angående sin behörighet, se bl. a. uttalande i dnr 20/2001, 55/2003 och 74/2005.
Kontroll av fordran som ingår i en förvärvad fordringsstock
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad.
Vid övertagande av fordringar för indrivning har Datainspektionen i sina allmänna råd (se s. 42) betonat att inkassobolag bör kontrollera fordringarnas kvalitet och ställa krav på säljarna att prestera dokumentation över fordringarnas uppkomst och hur de har förvaltats fram till överlåtelsen. Innan en inkassoåtgärd vidtas bör inkassobolaget förvissa sig om att man kan visa vad fordran avser, vem som är gäldenär och att fordran inte är preskriberad.
Collector har vid registrering och hantering av ärendet utgått från de uppgifter som Collector fått av den tidigare fordringsägaren. Fordran har ingått i ett köp av en fordringsstock där Collector har gjort undersökningar av fordringarna för att kontrollera kvaliteten i stocken. Inkassonämnden anser att stickprov vid mottagande av ett större inflöde av krediter av samma slag kan vara tillfyllest men bedömningen måste göras från fall till fall. Faktorer som spelar in i hur rigorös kontrollen behöver vara är exempelvis erfarenheter från tidigare affärer samt om överlåtaren eller uppdragsgivaren står under tillsyn. Så snart gäldenären påpekat att skuldbeloppet var felaktigt har Collector vidtagit adekvata åtgärder för att utreda skuldens storlek och har också när felet upptäcktes omgående återbetalat till gäldenären vad denne betalat in. Inkassonämnden anser att det saknas anledning att rikta kritik mot Collector när det gäller kontrollen av fordran.
Information om räntan
Räntan skulle enligt uppgift från den tidigare fordringsägaren vara 6 % i enlighet med en innan förvärvet träffad ackorduppgörelse. Collector har uppgett att fel räntesats, nämligen den ursprungliga räntan 12,55% har registrerats vid överlåtelsen och också angetts i en underrättelse till gäldenären. Den i ackordsuppgörelsen överenskomna räntan, 6% synes dock vara den som debiterats anmälaren. Collector har vidgått att det blivit fel vid registreringen och nämnden vill här endast påpeka vikten av att all information till gäldenären är korrekt.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Ansökan om betalningsföreläggande avseende betald fordran m.m.
Anmälare: En juridisk person
Inkassoombud: Lowell Sverige AB
Frågeställningar: Fråga om skälig tidsfrist att betala skulden. Ansökan om betalningsföreläggande avseende betald fordran
Anmälarens uppgifter
Lowell Sverige AB (Lowell) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande handlande.
Anmälaren fick den 18 mars 2018 ett inkassokrav från Lowell med uppgift att betalning skulle vara inkassoombudet tillhanda senast den 26 mars 2019. Detta är en för kort tidsfrist med hänsyn till hur postgången fungerar. Anmälaren betalade skulden dagen efter den angivna sista betaldagen till Lowell avseende inkassokostnaden och till fordringsägaren avseende kapitalskulden. Den 2 april, dvs. nästan en vecka efter att båda hade fått betalt ansökte Lowell om betalningsföreläggande avseende kapitalskulden. Vid kontakt med fordringsägaren har anmälaren dessutom fått uppgift om att anmälaren, enligt Lowell, gjort fel som betalat skulden direkt till fordringsägaren.
Inkassoombudets uppgifter
En tidsfrist för betalning om åtta dagar är förenlig med Datainspektionens allmänna råd varför Lowell inte har handlat i strid med god inkassosed vad gäller den tidsfrist som angivits i inkassokravet.
Enligt avtal med fordringsägaren ska denne genast informera Lowell om fordringsägaren mottar betalning i ett pågående inkassoärende. Lowell har trots detta fått information om betalningen först efter ansökan om betalningsföreläggande. Lowell har återkallat ansökan och skickat en dementi till kreditupplysningsbolagen. Det som skett får inte förekomma och har berott på brister i information mellan Lowell och fordringsägaren i kombination med den korta tid som förflöt mellan betalningen och ansökan om betalningsföreläggande. Lowell kommer nu att se över sina rutiner för att säkerställa att motsvarande situation inte uppkommer framöver.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 5 § inkassolagen ska i inkassokravet anges viss skälig tid inom vilken gäldenären har att betala eller invända mot kravet. Enligt Datainspektionens allmänna råd bör denna frist inte vara kortare än åtta dagar räknat från utsändningsdagen (se s. 26). Gäldenären bör ha minst fyra bankdagars frist att betala från det att denna kan antas ha tagit emot kravet. Inkassonämnden anser att den angivna tidsfristen i inkassokravet inte kan anses strida mot god etik i inkassoverksamhet (se t.ex. uttalande i dnr 81/2005).
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att en gäldenär inte ska vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Det ankommer på inkassoombud att säkerställa att adekvata rutiner finns till skydd mot fel och misstag i ärendehanteringen (se t.ex. uttalande i dnr 81/2005). Inkassoombud bör genom bestämmelser i inkassoavtal eller genom rutiner som upprättats i samråd med uppdragsgivaren försäkra sig om att uppdragsgivaren omgående meddelar inkassoombudet om betalningar som sker direkt till uppdragsgivaren för att undvika att gäldenären blir föremål för en felaktig eller omotiverad rättslig åtgärd (se t.ex. uttalande i dnr 171/2019).
Det har i förevarande fall dröjt i vart fall fem dagar från det att gäldenären erlagt betalning till dess att Lowell underrättats om detta. Detta är för lång tid. Härtill kommer att en delbetalning motsvarande inkassokostnaden gjordes direkt till inkassoombudet vilket borde ha föranlett Lowell att kontrollera om betalning avseende kapitalbeloppet skett till fordringsägaren innan Lowell ansökte om betalningsföreläggande. Konsekvensen av en felaktigt inskickad ansökan om betalningsföreläggande blir större när gäldenären är näringsidkare eftersom redan ansökan innebär en registrering om en betalningsförsummelse i kreditupplysningsbolagens register (se t.ex. uttalande i dnr 158/2018).
Genom att ansöka om betalningsföreläggande avseende en fordran som Lowell borde ha känt till var betald har Lowell inte iakttagit god etik i inkassoverksamhet. Inkassonämnden noterar att Lowell avser att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att liknande felaktig ärendehantering sker i framtiden.
Uppgiften om att anmälaren fått besked från fordringsägaren att betalningen borde ha gjorts till inkassoombudet har inte tillbakavisats av inkassoombudet. Nämnden vill därför poängtera att betalning av en skuld alltid kan ske med befriande verkan till fordringsägaren och att det faller inom inkassoombudets skyldighet att upprätta fullgoda rutiner för att i tid erhålla information om att betalningen.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
