Ansökan om betalningsföreläggande på bestridd fordran

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Visma Collectors AB
Frågeställningar: Fråga om ansökan om betalningsföreläggande på bestridd och betald fordran samt krav på rutiner och datasystem

Anmälarens uppgifter

Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.

Anmälaren har innan inkassoförfarande inletts framfört invändningar mot en faktura hos fakturautställaren och velat ta del av underlag för kravet. Efter att anmälaren nåtts av inkassokrav utställt av inkassoombudet Visma Collectors AB (”Visma”) har anmälaren meddelat att fordran var tvistig. Trots detta har Visma ansökt om betalningsföreläggande avseende fordran.

Inkassoombudets uppgifter

Visma skickade påminnelse och inkassokrav för en klar och förfallen fordran för sin uppdragsgivares räkning. Efter att inkassokravet skickades kontaktade anmälaren Visma och invände mot fordran genom att hävda att det funnits brister i den levererade tjänst som fordran grundade sig på samt att uppdragsgivaren till anmälaren hade meddelat att den utförda tjänsten därför skulle vara kostnadsfri.

Visma vidarebefordrade invändningen till uppdragsgivaren som önskade att Visma meddelade anmälaren att anmälaren skulle kontakta uppdragsgivaren direkt för att reda ut fordrans riktighet. Visma meddelade detta till anmälaren samma dag. Anmälaren erlade därefter betalning direkt till uppdragsgivaren. Visma, som saknade kännedom om betalningen ingav därefter ansökan om betalningsföreläggande avseende fordran till Kronofogdemyndigheten.
Efter att Visma fick kännedom om betalningen avslutades ärendet hos Visma.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att gäldenär inte ska vållas onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten avseende en fordran mot vilken det riktats en sakligt grundad invändning är inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet (se exempelvis uttalande i Dnr 147/2017). Mot bakgrund av att anmälaren i förevarande fall framställt en sådan sakligt grundad invändning före det att ansökan om betalningsföreläggande ingivits har Visma således agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassoombud bör vidare genom bestämmelser i inkassoavtal eller genom rutiner som upprättats i samråd med uppdragsgivaren försäkra sig om att uppdragsgivaren omgående meddelar inkassoombudet om betalningar som sker direkt till uppdragsgivaren för att undvika att gäldenären blir föremål för en felaktig eller omotiverad rättslig åtgärd. Inkassoombud bör på samma sätt förvissa sig om att uppdragsgivaren omgående vidarebefordrar eventuella invändningar som framställs mot en fordran till inkassoombudet och all annan relevant information om ett pågående inkassoärende.

Det har i förevarande fall dröjt viss tid från det att gäldenären erlagt betalning till dess betalningen meddelats till Visma. Inkassonämnden förutsätter att Visma vidtar nödvändiga åtgärder för att motsvarande dröjsmål inte skall uppstå i framtiden.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Charlotte Strandberg och Elisabet Malmström

Inkassoombuds skyldighet att föra vidare förlikningsbud m.m.

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Profina AB
Frågeställningar: Fråga om inkassoombudet måste svara på eller föra vidare förlikningsbud samt fråga om kontaktuppgifter till inkassoombudet

Förutsättningar för Inkassonämndens prövning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och kan inte göra materiella bedömningar om enskilda fordringars riktighet. Anmälarens uppgifter i dessa delar har därför lämnats utan avseende.

Anmälarens uppgifter

Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.

Profina AB (”Profina”) har skickat brev som inte varit undertecknat varför anmälaren inte vetat vilken person han kunnat kontakta. Brevet skickades långt efter att anmälaren hade bestritt fordran.

Inkassoombudet har vidare inte framfört av anmälaren framställda förlikningsförslag till borgenären eller svarat på anmälarens kontakter. Handläggningen av ärendet har dessutom tagit för lång tid från det att anmälaren bestritt fordran.

Inkassoombudets uppgifter

Profina fick i juli 2018 i uppdrag att driva in en tvistig fordran som anmälaren hade bestritt hos borgenären. Profina skickade ett brev till anmälaren med uppgift om att de fått i uppdrag att kräva honom på kapitalbeloppet och att stämning skulle kunna komma att ske om betalning inte skedde. I brevet fanns kontaktuppgifter till Profina.

Profina mottog förlikningserbjudanden i augusti och i november 2018. Även borgenären mottog förlikningserbjudande och meddelade anmälaren att endast full betalning för fordran kunde accepteras samt att betalning senast skulle ske en viss angiven dag. När betalning inte skedde inom den av borgenären stipulerade tiden fick Profina två dagar senare i uppdrag att stämma anmälaren vilket skedde den 16 november 2018.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Profina har inte tydligt kommunicerat till anmälaren att de avböjt det framställda förlikningsförslaget. Ett motsvarande besked har emellertid kommit direkt från borgenären, vilket måste anses vara tillfyllest.

Av det utställda kravbrevet framgår att namn och kontaktuppgifter till inkassobolaget angivits. Något krav på att varje skrivelse undertecknas av en enskild person kan enligt inkassonämnden vid sådana förhållanden inte uppställas.

Stämningsansökan lämnades in i nära anslutning till att den av borgenären uppställda fristen hade löpt ut. Det finns mot denna bakgrund ingen grund för påståendet att ärendet inte skulle ha hanterats skyndsamt nog.

Efter genomgång av ärendet anser Inkassonämnden således inte att Profina kan anses ha överträtt god etik i inkassoverksamhet vid sin handläggning av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Charlotte Strandberg och Elisabet Malmström

Felaktigt förfallen avbetalningsplan m.m.

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Bristande kommunikation med gäldenären. Felaktigt förfallen avbetalningsplan. Otillbörlig inkassoåtgärd.

Anmälarens uppgifter

Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.

Sergel Kredittjänster AB (”Sergel”) och anmälaren kom överens om två avbetalningsplaner, avseende två fordringar som tidigare fastställts genom utslag, nedan benämnda fordran A och fordran B. Betalning skulle inom ramen för respektive avbetalningsplan ske med 1 000 kronor varannan månad men betalningen skulle erläggas växelvis på så vis att betalning skulle ske jämna månader avseende fordran A och ojämna månader avseende fordran B. Anmälaren hörde en tid senare av sig till Sergel och ville höja amorteringsbeloppen till 1 500 kronor avseende båda avbetalningsplanerna och fick till svar att så skulle ske från och med maj 2018. Betalning skulle alltjämt erläggas växelvis.

Sergel matade dock in ett felaktigt betalningsintervall avseende fordran A, på så vis att det i datasystemet angavs att betalning skulle ske månatligen avseende denna fordran, istället för som tidigare varannan månad. Detta resulterade i att anmälaren erhöll två avier i maj 2018. Anmälaren betalade dock enligt överenskommelsen, det vill säga endast 1 500 kronor avseende en av fordringarna. Anmälaren erhöll därefter inga avier för juni eller augusti, september eller oktober månader, men betalade trots detta enligt vad anmälaren uppfattade vara överenskommet. Anmälaren kontaktade Sergel i september och i oktober i anledning av de uteblivna avierna. Sergel svarade då att anmälaren kommer att få svar via post.

Innan något svar kommit, fick anmälaren i december 2018 ett brev från Kronofogdemyndigheten där det angavs att ansökan om verkställighet lämnats in avseende fordran A. Efter att ha ringt till Sergel fick anmälaren besked om att avbetalningsplanen förfallit på grund av bristande betalning, men att en ny avbetalningsplan upprättats och att inkassoombudet återkallat ärendet hos Kronofogdemyndigheten. Återkallelse skedde emellertid först i början av januari 2019.

Inkassoombudets uppgifter

Sergel vidgår huvudsakligen vad anmälaren har anfört med följande tillägg. Sergel skickade en påminnelse avseende avbetalningsplanen för fordran A den 4 juni 2018. När betalning uteblev förföll avbetalningsplanen 13 juni 2018 varefter en systemgenererad ansökan om verkställighet skickades till Kronofogdemyndigheten i december. Begäran om återkallelse sändes in den 13 december, men har av någon anledning inte registrerats hos Kronofogdemyndigheten, varför återkallelse skett på nytt den 2 januari 2019.

Sergel menar att felaktigheterna avseende den justerade avbetalningsplanen samt den därefter nya upplagda avbetalningsplanen kan förklaras med ”den mänskliga faktorn”. Sergel har skickat en skriftlig dementi till kreditupplysningsföretagen i anledning av den felaktiga verkställighetsansökan.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Av Sergels egna uppgifter framgår att Sergel låtit amorteringsplanen förfalla utan att det förelegat grund för detta och utan att dessförinnan underrätta anmälaren. Att ansökan om verkställighet vid en tidpunkt när det förelegat en avbetalningsplan har utgjort en otillbörlig inkassoåtgärd (jmf. nämndens tidigare avgörande Dnr 146/2017). Åtgärden har dessutom skett utan att underrätta anmälaren. Innan en rättslig åtgärd vidtas bör ett inkassoombud noga kontrollera att ingen överenskommelse föreligger med gäldenären som hindrar åtgärden. Även det faktum att anmälaren fortsatt att betala enligt tidigare uppgörelse borde föranlett sådan kontroll. I detta fall har ansökan skickats genom ett automatiserat system. Det måste självfallet även då finnas möjlighet att vidta tillräckliga kontroller. Sergel har härefter upprättat en ny avbetalningsplan också utan att underrätta gäldenären om detta.

Anmälaren påstår att hon vid flera tillfällen kontaktat Sergel via mail och via deras hemsida och angett att hon inte fått avier. Sergel har inte tillbakavisat dessa påståenden. Inkassoombud bör utan dröjsmål svara en gäldenär som kontaktar inkassoombudet med frågor angående pågående kravärenden, exempelvis frågor om pågående avbetalningsplaner.

Inkassonämndens anser sammanfattningsvis att Sergel genom att felaktigt låta en avbetalningsplan förfalla. genom att ansöka om verkställighet vid en tidpunkt då det förelegat en avbetalningsplan och utan att dessförinnan ha underrättat gäldenären, genom att upprätta en ny avbetalningsplan utan att underrätta gäldenären samt slutligen genom att inte utan dröjsmål svara på frågor från anmälaren, har överträtt god etik i inkassoverksamhet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmberg, Charlotte Strandberg och Elisabet Malmström.

Delbestridande och förseningsersättning

Anmälare: En juridisk person
Inkassoombud: Intrum Justitia Sverige AB

Anmälarens uppgifter

Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.

Bemötande
Anmälaren har haft kontakt med Intrum Justitia Sverige AB (”Intrum”) avseende ett felaktigt utsänt krav. När anmälaren ringt in till Intrum inleddes telefonsamtalet med att en telefonsvarare meddelade: Välkommen till Intrum. Vad bra att du ringer till oss så vi kan hjälpa dig att bli av med dina skulder”.

Anmälaren anser att telefonsvararmeddelandets utformning är nedlåtande eftersom det förutsätter att alla inringande personer har skulder som inte kan betalas. I det aktuella fallet fanns ingen skuld att diskutera eftersom kravet var felaktigt.

Framställda invändningar m.m.
Intrum har vidare enligt anmälaren skickat inkassokrav på en redan betald fordran där anmälaren gjort avdrag för en inte avtalad fakturaavgift. Anmälaren ringde till Intrum och angav att det kvarstående beloppet avsåg en fakturaavgift som bolaget tidigare aldrig hade behövt betala. Intrum skickade därefter en påminnelse varefter anmälaren betalade beloppet.

Trots detta lämnade Intrum in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten, vilket borgenären inte fick någon information om.

Förseningsersättningar
Intrum har slutligen påfört tio stycken förseningsersättningar om 390 kronor vardera avseende tio fakturor som betalats för sent till en och samma leverantör. Samtliga kapitalbelopp var betalade till leverantören innan breven från Intrum kom anmälaren tillhanda. Fem av fakturornas kapitalbelopp var lägre än 390 kronor.

Anmälaren ifrågasätter skäligheten i de debiterade avgifterna och anser att endast en avgift borde debiterats.

Inkassoombudets uppgifter

Bemötande
Intrum har en kommunikationspolicy som är obligatorisk att följa för alla anställda. Intrum arbetar också kontinuerligt med att utbilda personal i god inkassosed innefattande kommunikation med slutkunder.

Avseende inspelningsskriptet anser inte Intrum att meddelandet har varit kränkande eller skulle strida mot god inkassosed. Intrum har som sitt huvudsakliga syfte att driva in obetalda skulder och hjälpa skuldsatta att bli skuldfria.

Fakturaavgiften
Kravet grundade sig på en fordran som lämnades för inkasso till Intrum 2018-02-08. Inkassokrav skickades till anmälaren 2018-02-09 varefter en inkassoavgift om 180 kronor debiterades. Anmälaren betalade kapitalskulden om 1 999 kronor till borgenären 2018-02-13. Beloppet krediterades efter meddelande från borgenären.

Den totala skulden uppgick därefter till 221 kronor varav 180 kronor avsåg ersättning för inkassokostnad, 31 kronor avsåg en fakturaavgift och 10 kronor avsåg upplupen ränta.

Anmälaren kontaktade Intrum och invände mot fakturaavgiften eftersom anmälaren enligt egen utsago aldrig har behövt betala fakturaavgift tidigare. Anmälaren betalade därefter 190 kronor varefter Intrum skickade ut ett kravbrev där det angavs att resterande belopp måste erläggas samt att rättsliga åtgärder skulle kunna komma att vidtas vid utebliven betalning.

Då betalning uteblev ansökte Intrum om betalningsföreläggande den 2018-03-06. Dagen därpå betalade anmälaren det resterande beloppet. 2018-03-09 kontaktade borgenären Intrum och meddelade att de inte önskade att ansökan om betalningsföreläggande skulle inges. Intrum återkallade därefter ärendet och sände dementi till berörda kreditupplysningsföretag.

Förseningsersättningar
En förseningsersättning har påförts respektive faktura som inte betalats i tid för tio olika fakturor som förföll till betalning vid olika tidpunkter. Rätt att debitera anmälaren förseningsersättning har förelegat. Efter kontakt och instruktion från borgenären har därefter de förseningsersättningar som debiterats på fakturorna med ett kapitalbelopp understigande 300 kronor återbetalats till anmälaren.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Bemötande
Inkassonämnden anser inte att det kan begäras att ett telefonsvararmeddelande skall vara anpassat för alla upptänkliga situationer. Att i telefonsvararmeddelandet antyda att de som ringer kan få hjälp att betala sina skulder står därför inte i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Framställda invändningar m.m.
All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten skall vara saklig, tydlig och korrekt. Det står i strid mot god etik i inkassoverksamhet att medvetet lämna vilseledande uppgifter som kan få till konsekvens att gäldenären exempelvis uppfattar att viss betalning kan leda till att ärendet avslutas. Även underlåtenhet att lämna vissa uppgifter kan stå i strid mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens uppfattning är att Intrum i och för sig tydligare vid den första kontakten med anmälaren kunde ha upplyst anmälaren om att en betalning som inte inkluderade fakturaavgiften inte skulle vara tillfyllest. Det faktum att Intrum genom att innan ansökan om betalningsföreläggande avsända ett restkravsbrev till anmälaren innebär emellertid att Intrum läkt eventuell otydlighet. Intrum har således inte överträtt god etik i inkassoverksamhet i detta avseende.
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att gäldenär inte ska vållas onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Det ankommer på ett inkassoombud att utreda framförda invändningar från gäldenären och i kontakt med borgenären begära besked om dennes inställning till invändningen.
Inkassonämnden konstaterar att konsekvensen av en felaktigt inskickad ansökan om betalningsföreläggande blir större när gäldenären är näringsidkare eftersom redan ansökan innebär en registrering om en betalningsförsummelse i kreditupplysningsbolagens register.
I förevarande fall har anmälaren framställt en invändning mot fakturaavgiften. Det har ankommit på Intrum att närmare utreda vad som avsetts med invändningen och vid behov kontakta borgenären för instruktioner innan ansökan om betalningsföreläggande ingivits.
Intrum har i detta avseende agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Debiterade förseningsersättningar
Inkassonämnden anser inte att det, utifrån vad anmälaren och Intrum anfört, förelegat några etiska hinder för Intrum att debitera förseningsersättning för varje enskild fordran. Inget har heller framkommit som tyder på att fordran på förseningsersättning som sådan inte skulle ha varit lagligen grundad. Att borgenären i efterhand frivilligt valt att instruera Intrum att återbetala vissa avgifter påverkar inte denna bedömning. Intrum har därför i detta avseende inte överträtt god etik i inkassoverksamhet.
Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren, Charlotte Strandberg och Elisabet Malmström

Krav på rutiner och system

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Alektum Group AB
Frågeställningar: Krav på rutiner och system för att kunna ge korrekt besked till gäldenär

Anmälarens uppgifter

Anmälaren skulle enligt ett beslut av tingsrätt betala 1 280 kr. Anmälaren har varit i kontakt med Alektum ett flertal gånger för att få se fakturan. Alektum har då svarat att anmälaren ska betala 1 980 kr men har efter invändning om tingsrättens beslut uppgett att de ska återkomma när de kontrollerat detta. Hon har endast betalat in 1 280 kr som hon är skyldig enligt tingsrättens beslut och menar att inkassobolaget ”pressar pengar utan faktiska grunder”.

Inkassoombudets uppgifter

I ärendet ansöktes om verkställighet av tingsrättens beslut och en kostnad om 600 kr tillkom vilken påfördes ärendet helt korrekt. Därefter ringde anmälaren och ville betala hela skulden, vilket medgavs. En inbetalningsavi skickades till anmälaren och en aviavgift om 60 kr lades till ärendet. Handläggaren gjorde dock misstaget att återkalla ärendet hos kronofogde- myndigheten innan Alektum mottagit betalning. När anmälaren senare betalade in endast 1 280 kr kvarstod en restkostnad om 660 kr som obetald i ärendet.

Det som anmälaren gör gällande om hanteringen hos Alektum överensstämmer med den bild som Alektum fått efter att ha gått igenom ärendets hantering. I detta fall är det den mänskliga faktorn som varit anledning till misstaget och Alektum har nu förtydligat rutinbeskrivningen för hantering av dessa ärenden och handläggarna har dessutom fått utbildning i hur dylika ärendet ska hanteras.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Inkassoombud ska besvara frågor utan dröjsmål. Om sakfrågor inte kan besvaras utan dröjsmål ska besked lämnas om detta samt om när sådant besked kan lämnas. Inkassobolag är också skyldigt att se till att den eller de personer som ansvarar för inkassoverksamheten genomgått adekvat utbildning och upprätthåller en hög kunskapsnivå inom inkassoområdet.

Av ingivna handlingar framgår att inkassoombudit brustit i dessa hänseenden. Svårigheten med att lämna korrekt svar på anmälarens frågor om vad hon skulle betala synes vara en följd av att verkställighetsansökan hos kronofogdemyndigheten återkallats innan full betalning erlagts. Inkassonämnden noterar att Inkassobolaget nu har vidtagit åtgärder för att detta inte ska upprepas.

Med detta uttalande avslutar Inkassonämnden ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmberg, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg.

Sakligt grundat bestridande?

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Alektum Group AB
Frågeställningar: Bestridande av fordran sakligt grundat även när gäldenären tidigare lämnat ett ackordsförslag

Anmälarens uppgifter

Ärendet som anmälan avser är 15 år gammalt och har bestritts vid ett flertal tillfällen från år 2003 och senast i maj 2013. Inkassoombudet har den 15 februari 2018 lämnat in en ansökan om betalningsföreläggande istället för att få saken avgjord i tingsrätt.

Inkassoombudets uppgifter

Alektum har vid en genomgång av ärendehistoriken inte kunnat finna någon invändning mot kravet i tiden före den 4 maj 2017. Invändningen bestod då i att anmälaren invänt mot kravet till tidigare fodringsägare och att varorna hade återlämnats. Då klaganden redan i brev den 4 maj 2007 hade lämnat ett förslag till ackord om 25 % på skulden, vilket Alektum uppfattat som ett erkännande av skulden, har bestridandet inte ansetts sakligt grundat varför det inte förelegat hinder mot en ansökan om betalningsföreläggande. Alektum har av processekonomiska skäl valt att inte gå vidare rättsligt och har avslutat ärendet.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Av ingivna handlingar framgår att den aktuella fordran förföll till betalning den 21 februari 2003 samt att skulden avsåg ”Mellanskillnad välkomsterbjudande”. I brevet till Alektum den 4 maj 2017 har anmälaren bestritt kravet och som grund för bestridandet uppgett att varorna återlämnats. Detta är en saklig grund för bestridande. Ett förslag från gäldenären år 2007 om ackord om 25 % av skulden kan inte uppfattas på annat sätt än att gäldenären då medger att betala en mindre del av skulden mot att bli av med ärendet, som var gammalt redan då. Accepteras inte ackordförslaget kvarstår bestridandet av hela skulden. Det kan tilläggas att i dispositiva tvistemål står det svaranden fritt att återta ett medgivande, så länge det återtas i samma instans som medgivandet gavs.

Inkassonämnden finner således att Alektum saknat fog för att anse att anmälarens bestridande av skulden inte var sakligt grundat. Det har därför inte varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet att ansöka om betalningsföreläggande.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Emma Berglund Uväng, Per Holmberg, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg.

Svensk Inkassos årsmöte 2019

Välkommen på årsmöte i Svensk Inkasso den 11 april 2019.

Årsmötet avhålls traditionsenligt på Grand Hôtel med efterföljande lunch.

Otillbörlig påtryckning och förbigående av ombud?

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Inkasso AB Marginalen

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har sedan lång tid tillbaka befunnit sig i tvist med Inkasso AB Marginalen (Marginalen) rörande en fordran som han på grund av sjukdom inte kunnat betala. Marginalen har under lång tid vägrat att acceptera en betalningsuppgörelse vilket har medfört att det ursprungliga lånebeloppet till följd av ränta vuxit från cirka 180 000 kr till cirka 450 000 kr. Slutligen har det träffats en uppgörelse som inneburit att anmälaren betalat 390 000 kr i ett för allt inom ramen för en ackordsuppgörelse. Marginalen har handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att först erbjuda en ackordslikvid om 250 000 kr och därefter på ett omotiverat sätt höja beloppet till nästan 400 000 kr. Marginalen har genom hot och utpressning, bl.a. genom att använda Kronofogdemyndigheten som påtryckningsmedel, framtvingat en betalning av det högre beloppet.

Marginalen har vidare handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att vid ett flertal tillfällen kontakta anmälaren direkt trots att han uppgivit att han företräddes av ett ombud, nämligen sin far, som också fått en skriftlig fullmakt. Flera av de brev som skickats till honom personligen har varit skriftliga svar på ackordsförslag som hans ombud framfört till inkassobolaget.

Anmälaren har gett in och åberopat ett stort antal handlingar som utvisar korrespondensen mellan ombudet och Marginalen och mellan honom själv och bolaget.

Inkassoombudets uppgifter

Anmälaren har ursprungligen haft en skuld till en bank som sedermera överlåtit sin fordran till Marginalen Bank. Ränta har löpt på fordran enligt sedvanliga villkor och regler. Eftersom anmälaren inte har betalat sin skuld har ärendet överlämnats till Inkasso AB Marginalen (Marginalen). Endast sedvanliga inkassoåtgärder har vidtagits, varav ingen åtgärd är att betrakta som hot eller utpressning. Tvärtom har inkassoombudet under lång tid försökt nå en uppgörelse med anmälaren vilket framgår av den dokumentation som åberopats av anmälaren

Under 2009 ansökte inkassoombudet om betalningsföreläggande, vilket efter anmälarens bestridande överlämnades till tingsrätten för fortsatt handläggning. I samband med tingsrättsförhandlingen nådde parterna en överenskommelse som stadfästes i dom. Förlikningen upphörde emellertid att gälla då anmälaren inte följt villkoren för densamma.

Efter ytterligare försök att nå en uppgörelse ansökte inkassoombudet 2018, efter att först ha informerat anmälaren om att detta skulle ske, om verkställighet av domen hos Kronofogdemyndigheten. Åtgärden är enligt inkassoombudet att se som sedvanligt inkassoförfarande.

Marginalen kommunicerar som huvudregel direkt med gäldenären i inkassoärenden. Anmäls ett ombud kan kommunikation istället ske med ombudet. Eftersom vissa handlingar, exempelvis löpande kravbrev måste tillställas en gäldenär på folkbokföringsadressen för att bryta preskription har vissa brev skickats direkt till anmälaren. Även detta är enligt inkassoombudet att se som sedvanligt inkassoförfarande.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Otillbörlig påtryckning

Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och att det därvid ska iakttas att gäldenär inte vållas onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.

Inom ramen för inkassoverksamhet förekommer regelmässigt hot om att rättsliga åtgärder, såsom exempelvis verkställighet av en exekutionstitel, kan komma att vidtas i syfte att åstadkomma betalning. Det står inte i strid med god etik i inkassoverksamhet att framställa dylika hot under förutsättning att hotet avser en tillåten rättslig åtgärd som rent faktiskt kan komma att infrias samt att åtgärden som sådan kan antas medföra betalning av en fordran helt eller delvis.

Mot bakgrund av inkassoombudets redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits kan anmälarens uppgifter och innehållet i de handlingar som han åberopat inte ge stöd för påståendet att de vidtagna inkassoåtgärderna skulle vara otillbörliga. Marginalen har således inte handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet i denna del.

Förbigående av ombud

Den mot vilken en inkassoåtgärd vidtas äger rätt att ställa ett ombud för sig, oavsett om ombudet är rättsbildat eller inte. Vid oklarhet om vad ombudets behörighet och befogenhet omfattar bör inkassoombudet infordra en skriftlig fullmakt från gäldenären eller ombudet där detta tydligt framgår.

Sedan inkassoombudet fått kännedom om att ett ombud utsetts bör inkassoombudet inte söka kontakt direkt med gäldenären, om det inte är fråga om en åtgärd som av legala skäl måste ske direkt i förhållande till gäldenären, exempelvis vid preskriptionsavbrytande försändelser, eller om det annars av särskilda skäl bedöms nödvändigt, exempelvis då ett ombud uppvisar oskicklighet eller olämplighet. Sker kontakt med gäldenären direkt bör ombudet i normalfallet underrättas.

I det aktuella ärendet har inte endast preskriptionsbrytande försändelser tillställts anmälaren. Exempelvis har även brev rörande den pågående ackordsförhandlingen skickats till gäldenären. Några skäl som motiverat att kontakten tagits direkt med anmälaren och utan att informera ombudet om detta har inte framkommit. Inkassonämnden anser att Marginalen genom att i dessa fall, trots vetskap om att ett ombud utsetts, kommunicera direkt med gäldenären har handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Med dessa uttalanden avslutar Inkassonämnden ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Fredrik Engström, Per Holmgren och Elisabet Malmström

”Fakturaspärr” efter ackordsuppgörelse

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Collector Bank AB med bifirma Colligent Inkasso

Anmälarens uppgifter

Inkassoombudet har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.

Anmälaren har haft två skulder som handlagts av Colligent Inkasso AB. Hon träffade en ackordsuppgörelse med inkassobolaget varvid ca 400 kr efterskänktes. Anmälaren betalade i enlighet med uppgörelsen och uppfattade inkassoärendena som avslutade. När hon därefter försökte göra inköp mot faktura hos Collector Credit fick hon beskedet att fakturaköp inte var möjliga i anledning av att Colligent Inkasso AB lagt en ”spärr” på henne och att denna spärr endast kunde lyftas om hon betalade in även det belopp som efterskänktes i ackords- uppgörelsen. Hon har inte fått någon information i samband med diskussionen om ackordsuppgörelse om att hon skulle hindras att handla mot faktura. Inkassoombudet har härigenom handlatfelaktigt.

Inkassoombudets uppgifter

Colligent Inkasso AB har inte handlagt de ärenden som anmälan avser. Istället är det Collector Bank AB med bifirma Colligent Inkasso som handlagt ärendena. Eftersom det rör sig om två skilda juridiska personer kan Colligent Inkasso AB inte anses ha agerat i strid mot god inkassosed.

Om anmälan skulle anses riktad mot Collector Bank AB (Collector) har bolaget inte agerat i strid mot god inkassosed och har utvecklat sin inställning enligt nedan.

Anmälaren beställde under 2015 vid två tillfällen kläder hos en e-handlare. I samband med köpen har respektive fordran överlåtits till Collector. I anledning av uteblivna betalningar har Collector tillställt anmälaren betalningspåminnelser och därefter inkassokrav Båda fordringarna fastställdes därefter genom utslag i mål om betalningsföreläggande. I samband med att inkassokraven utställdes har Collector spärrat anmälaren från fortsatta fakturakrediter.

Under 2017 kontaktade anmälaren Collector och erbjöd sig att betala motsvarande cirka 60 % av de aktuella fordringarnas totalbelopp. Collector godkände ackordsförslaget, varefter anmälaren betalade in det överenskomna beloppet och inkassoärendena avslutades.

Frågan om anmälarens möjlighet att i framtiden erhålla några fakturakrediter från Collector diskuterades inte alls under förhandlingarna om ackordet. Collector har därefter i samband med att anmälaren försökt erhålla en fakturakredit från banken genomfört en kreditprövning som bland annat innefattat en granskning av tidigare betalningsförsummelser. Kredit har då nekats. Det föreligger inte någon absolut rättighet för en kund att få handla mot faktura och det är helt enligt branschpraxis att genomföra kreditprövningar innan en kund godkänns för fakturaköp. Ett inkassobolag är inte heller skyldigt att informera en gäldenär om samtliga konsekvenser av ett inkassoförfarande eftersom ett sådant krav inte skulle vara praktiskt möjligt att efterleva och inte heller önskvärt.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Colligent Inkasso AB har oemotsagt anfört att bolaget inte handlagt de aktuella inkassoärendena. Collector har medgett att man inom ramen för sin bifirma Colligent Inkasso handlagt ärendena. Inkassonämnden anser sig oförhindrad att pröva anmälan som riktad mot Collector.

Det är ostridigt i ärendet att frågan om möjligheten att i framtiden erhålla krediter från Collector inte diskuterades under handläggningen av inkassoärendet.

All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten ska vara saklig, tydlig och korrekt. Det står i strid mot god etik i inkassoverksamhet att medvetet lämna vilseledande uppgifter som kan få till konsekvens att gäldenären exempelvis accepterar en betalningsuppgörelse på uppenbart oförmånliga villkor. Även underlåtenhet att lämna vissa uppgifter kan stå i strid mot god etik i inkassoverksamhet.

Inkassonämndens uppfattning är att Collector inte haft någon skyldighet att i samband med uppgörelsen om ackord upplysa om möjligheten att i framtiden erhålla kredit hos banken. Det föreligger nämligen ingen allmän rätt att erhålla kredit, som i förevarande fall således skulle ha fråntagits anmälaren, utan krediten beviljas efter en särskild prövning i varje enskilt fall. Collector kan därför inte anses ha lämnat några vilseledande uppgifter eller underlåtit att lämna relevanta uppgifter.

Collector har således inte överträtt god etik i inkassoverksamhet.

Med dessa uttalanden avslutar Inkassonämnden ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Fredrik Engström, Per Holmberg, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg

Vilseledande uppgifter om tiden för bestridande av inkassokrav?

Anmälare: En privatperson
Inkassoombud: Svea Inkasso AB

Anmälarens uppgifter

Han fick en faktura den 31 december 2012 avseende tjänst på en bil som inte tillhörde honom. När han inte betalade fick han den 19 mars 2018 ett kravbrev från Svea Inkasso AB med följande lydelse.

”Hej! Du var i kontakt med Svea Inkasso i mars 2017. Vi bad dig då återkomma med grunden till din bestridan. Någon sådan inkom aldrig. Som det framgår av fakturan så skulle anmärkningar göras till [borgenären] 8 dagar från fakturadatum. Fordran vidhålls i sin helhet”.

Inkassoombudet har handlat felaktigt genom att ange att anmärkningar endast kunde framställas inom åtta dagar från fakturadatumet och har därför brutit mot god etik i inkassoverksamhet.

Inkassoombudets uppgifter

Borgenären skickade genom sitt dåvarande ombud den 15 januari 2013 en faktura till anmälarens enskilda firma. På fakturan framgick att anmärkningar mot fakturan skulle göras till ombudet inom åtta dagar från fakturadatum. Inkassokrav utställdes därefter den 20 februari 2013 av ett annat bolag än Svea Inkasso AB (Svea Inkasso) och detta bolag har därefter under åren 2013 – 2016 skickat sammanlagt tio brev till anmälaren.

Svea Inkasso underrättade den 10 februari 2017 anmälaren om att Svea Inkasso nu var nytt inkassoombud och skickade därefter ett brev den 27 februari till anmälaren. I samband därmed ringde anmälaren till Svea Inkasso och meddelade att han ansåg kravet vara felaktigt. En handläggare uppmanade honom att utveckla grunden för sitt bestridande. Då inget svar inkom återupptogs indrivningen. Nya kravbrev skickades den 28 augusti 2017 och den 16 mars 2018.

Efter att anmälaren hade mottagit det sista kravbrevet klargjorde han sin inställning och anförde således att han inte ägt det aktuella fordonet. Efter registerkontroll kunde Svea Inkasso konstatera att anmälarens invändning varit befogad. Ärendet avslutades därför.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

I ärendet har anmälaren fått ett kravbrev under år 2017 där det anges att anmärkningar på ursprungsfakturan, daterad fem år tidigare, skulle göras till borgenären senast åtta dagar från fakturadatum.

All information som ett inkassoombud lämnar till en gäldenär ska vara saklig, tydlig och korrekt. Det står i strid mot god etik i inkassoverksamhet att till en gäldenär medvetet lämna uppgifter som kan få till konsekvens att gäldenären vilseleds om vilka rättigheter han eller hon kan göra gällande i anledning av ett krav som riktas mot honom eller henne (se Inkasso- nämndens uttalande den 10 januari 2006 i ärende 77/2005). Att lämna uppgifter av innebörd att gäldenären inte har rätt att rikta invändningar mot ett framställt krav, trots att sådan rätt föreligger, kan utgöra ett sådant vilseledande.

I det aktuella fallet har anmälaren under flera års tid fått ett stort antal kravbrev. Mot den bakgrunden kan den angivna texten inte anses ha varit vilseledande för anmälaren utan måste snarare förstås som en upplysning om den text som fanns angiven på ursprungsfakturan. Svea Inkasso har inte heller vägrat att ta emot anmälarens bestridande när detta väl kom in med angivande av grund för bestridandet och har också därefter avslutat ärendet.
Inkassonämnden finner sammanfattningsvis att Svea Inkasso inte kan anses ha överträtt god etik i inkassoverksamhet.

Med dessa uttalanden avslutar Inkassonämnden ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Fredrik Engström, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg

Krav på rapportering av betalningstider

Remissvar N2017/07725/KSR, Krav på rapportering av betalningstider

Svensk Inkasso har genom remiss den 25 april 2018 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på promemorian ”Krav på rapportering av betalningstider” och däri föreslagen lag.

Bakgrund

Syftet med den föreslagna lagstiftningen är enligt promemorian att bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider. Departementet förslår därför en ny lag i syfte att försöka få till stånd en sådan utveckling genom självreglering i näringslivet vilket skall kompletteras med ett krav på företag med fler än 500 anställda att årligen rapportera uppgifter om avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar.

Svensk Inkasso delar uppfattningen att långa betalningstider är ett problem för företagen i Sverige samt att de åtgärder som infördes inom ramen för propositionen ”Snabbare betalningar” (prop. 2012/13:36) inte givit tillräcklig effekt.

Rapporteringen bör göras i årsredovisning

Svensk Inkasso tillstyrker att ett rapporteringskrav införs. Det är lämpligt att rapporterings- skyldigheten begränsas till större företag.

Sannolikheten är emellertid stor att rapporteringen blir tandlös om den endast sker till Bolagsverket på det sätt som föreslås. Svensk Inkasso förordar av denna anledning att skyldigheten att rapportera om betalningstider förs in i årsredovisningslagen och att rapporteringen sker inom ramen för företagens hållbarhetsredovisning (6 kap. 12 § ÅRL).

Genom att uppgifter om betalningstider uppmärksammas och offentliggörs på detta sätt bedömer Svensk Inkasso att rapporteringen skulle få större genomslag i näringslivet och därmed utgöra ett mer effektivt verktyg för att motverka sena betalningar. Mot bakgrund av detta bör, för enkelhetens skull, rapporteringsskyldighet åläggas samma företag som enligt årsredovisningslagen är skyldig att avge en hållbarhetsrapport, vilket alltså i princip då skulle gälla alla företag med fler än 250 anställda, en balansomslutning överstigande 175 Mkr eller en nettoomsättning överstigande 350 Mkr.

Hantering och köp av krediter m.m.

Remissvar Ju2018/02069/L2, EU-direktiv om hantering eller köp av krediter och om ianspråktagande av säkerheter

Svensk Inkasso har genom remiss den 12 april 2018 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Europeiska kommissionens förslag till direktiv om hantering eller köp av krediter och om ianspråktagande av säkerheter. Se remissvar i bilagd fil.