Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum AB
Frågeställningar: Bristande utredning av invändning

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har den 13 juni 2024 fått ett inkassokrav från Alektum AB (Alektum) avseende en fraktkostnad samt ränta. Hon begärde att få en specifikation av vad kravet avsåg. Den 7 november 2024 fick hon ett besked från Alektum att kravet vidhölls. Till svaret bifogades ett brev från borgenären som innehöll ett utdrag från anmälarens konto hos borgenären. Samtliga poster avsåg köp under 2022 som är betalda.

Anmälaren menar att Alektums hantering strider mot god etik i inkassoverksamhet genom att man dröjt så länge med att svara och att underlaget inte stämmer. Enligt anmälaren har liknande hänt förut varför Alektum borde veta att man inte kan lita på borgenärens affärssystem.

Till anmälan har bifogats inkassokravet och Alektums svar från borgenären. Specifikationen från borgenären tar upp ett stort antal poster med fraktkostnader, dock inte någon som kan kopplas till den fraktkostnad som angavs i inkassokravet. Utdraget förefaller ha tagits ut ur borgenärens verksamhetsstöd cirka två månader innan Alektum svarade anmälaren.

Inkassobolagets uppgifter

Alektum förvärvade en fordran från tidigare borgenär den 13 juni 2024. Samma datum utställdes ett inkassokrav via Kivra och i samband därmed informerades anmälaren om överlåtelsen. Anmälaren kontaktade omgående Alektum och invände mot betalningsansvaret. Den 5 juli 2024 kontaktade Alektum den tidigare borgenären med anledning av anmälarens invändning och efterfrågade underlag till styrkande av fordringsanspråket. Underlag erhölls den 29 oktober 2024 och vidarebefordrades till anmälaren samma dag tillsammans med en inbetalningsavi. Sedan anmälaren kontaktat Alektum på nytt och vidhållit sin invändning har Alektum avslutat ärendet.

Alektum vidgår att det varit otydligt vad anspråket avser och att ärendet tagit längre tid än vad som varit motiverat. Till följd av de konstaterade bristerna kommer Alektium att se över nuvarande rutiner.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

All information som lämnas till en gäldenär ska vara saklig, tydlig och korrekt. Ett inkassobolag är också skyldigt att svara på frågor. God inkassosed innebär att ett inkassobolag utan dröjsmål ska svara på frågor som är relevanta. Detta inkluderar bl.a. grunden för en fordran (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 8.1).

Det är uppenbart att Alektum dröjs alldeles för länge med att svara på anmälarens fråga om grunden för fordran. Dröjsmålet tycks bero på att den ursprungliga borgenären inte svarat på Alektums fråga men i det läget måste det

ankomma på inkassobolaget att genom påminnelser skynda på hanteringen. Alektum kan alltså inte undgå kritik för tidsutdräkten.

Det underlag som skickades till anmälaren är också otydligt. Samtliga poster avser fraktkostnader under 2022 men det krav som är aktuellt förföll – enligt inkassokravets specifikation – i juni 2024. Beloppet i inkassokravet motsvaras inte heller av något belopp i kontoutdraget från den tidigare borgenären. Genom att skicka ut ett sådant underlag och vidhålla kravet har Alektum brustit i sin skyldighet att utreda anmälarens invändning. Också i denna del förtjänar Alektum kritik.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Coeo Inkasso AB
Frågeställningar: Inkassokrav trots betalning?

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har erlagt betalning av en fordran till borgenären en vecka innan fordran förföll till betalning. Trots att betalning skett i tid överlämnade borgenären fordran till coeo Inkasso AB (”Coeo”) för indrivning.

Anmälaren anser också att Coeo enbart använder sig av envägskommunikation och inte tar emot dokumentation som anmälaren tillställt Coeo.

Anmälaren har till sin anmälan bilagt ett betalningsunderlag från bank som utvisar att en betalning skett den 14 juni 2024.

Anmälaren anser att Coeos handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassobolagets uppgifter

Coeo mottog den 10 juli 2024 ett uppdrag att driva in aktuell fordran mot anmälaren. Ett inkassokrav upprättades enligt 5 § inkassolagen och skickades till anmälaren. Efter inkassokravets förfallodatum den 20 juli 2024 har inkassohandläggare hos Coeo vid ett flertal tillfällen försökt nå anmälaren via telefon utan att lyckas.

Utöver kontaktförsök via telefon har även flera påminnelser via sms, mejl och Kivra skickats till anmälaren. Anmälaren har inte vid något tillfälle kontaktat dem. Det finns möjlighet att kontakta handläggare hos Coeo via telefon och chatt och det finns möjlighet att bestrida eller komma med invändningar mot utställda inkassokrav.

Det bifogade betalningsunderlaget avser inte den fordran som inkassokravet gällt, vilket framgår av att det OCR-nummer som anges inte överensstämmer med det OCR-nummer som framgått av fakturan för den aktuella fordran.

Anmälaren har således inte betalat fakturan till borgenären med korrekta betalningsuppgifter och är därför betalningsskyldig enligt utställt inkassokrav. Sammantaget anser Coeo att man inte agerat i strid med god inkassosed.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Om en gäldenär har lämnat felaktiga uppgifter vid betalningen och exempelvis har angivit ett felaktigt OCR- eller fakturanummer, och borgenären därför inte haft anledning att anta att fordran blivit betalad får borgenären normalt skicka inkassokrav och debitera gäldenären inkassokostnad trots att betalningen rent faktiskt bokförts på borgenärens konto (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 7.2 och Inkassonämndens uttalanden i 99/2007 och 261/2021).

Coeo har angivit att anmälarens invändning om betalning avsett ett annat ärende eller att anmälaren angivit fel OCR-nummer vid betalningen. Dessa uppgifter har därefter inte ifrågasatts av anmälaren. Coeo får mot denna bakgrund anses ha handlagt ärendet i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.

Anmälaren har också uppgett att det har varit svårt att komma i kontakt med Coeo samt att inte alla underlag har tagits emot. Coeo har gjort gällande att så inte varit fallet. Varken anmälaren eller Coeo har emellertid inkommit med underlag till stöd för sina påståenden. Det är därför inte möjligt för Inkassonämnden att uttala sig om Coeos agerande i denna del.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum AB
Frågeställningar: Bristande kommunikation

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har påförts avgifter från två håll, dels från borgenären, dels från Alektum AB (Alektum). Anmälaren har svårt att reda ut dessa avgifter eftersom de påförts retroaktivt på nästkommande ordinarie faktura från borgenären. När anmälaren påtalat detta för Alektum har de svarat att ärendet är avslutat och underförstått menat att man inte kommer att kommunicera mer med anmälaren. Som skuldsatt är anmälaren utsatt för press och riskerar ytterligare avgifter om betalning inte sker. Anmälaren är orolig för att han fått betala dubbla avgifter och menar att det inte är förenligt god etik att sluta kommunicera bara för att ärendet är betalt. Även borgenären är svår att nå.

Anmälaren har bifogat en mejlkonversation han haft med Alektum. Av den framgår att anmälaren menar att han anser sig ha betalat en påminnelseavgift i samband med att han erlagt betalning för ett tidigare krav till Alektum samt att Alektum hänvisat honom till borgenären.

Inkassobolagets uppgifter

Alektum har vid tre tillfällen agerat inkassoombud för borgenären beträffande anmälarens utestående månadsbetalningar för abonnemangstjänster. Inkassokrav har vid varje tillfälle utställts med belopp som tillhandahållits av uppdragsgivaren. Alektum har inte självständigt påfört några påminnelseavgifter.

Efter att anmälaren betalat i enlighet med de utställda inkassokraven har Alektum redovisat de influtna medlen till uppdragsgivaren. Eftersom Alektum inte kan råda över uppdragsgivarens efterkommande fakturering har anmälaren när denne framfört synpunkter avseende påminnelseavgifterna hänvisats till uppdragsgivarens kundtjänst.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Anmälaren har kritiserat sättet att ta ut påminnelseavgifter. En borgenärs debitering av sådana avgifter utgör inte inkassoverksamhet och faller därmed utanför nämndens behörighet.

All information som lämnas till en gäldenär ska vara saklig, tydlig och korrekt. I kravet på saklighet ligger att gäldenären alltid ska bemötas på ett hövligt och respektfullt sätt. Ett inkassobolag är också skyldigt att svara på frågor (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 8.1).

De inkassokrav som sänts till anmälaren har inte getts in i ärendet. Inte heller de fakturor som anmälaren hänför sig till har getts in. Inkassonämnden saknar därmed underlag för att bedöma om den information som anmälaren fått varit otydlig. Såvitt framgår av utredningen i ärendet framstår det som korrekt att hänvisa anmälaren till borgenärens kundtjänst.

Inkassonämnden anser därför att Alektums handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: PS Inkasso & Juridik AB
Frågeställningar: Inkassokrav utan föregående påminnelse

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har erhållit ett inkassokrav utan föregående påminnelse och PS Inkasso & Juridik AB (”PS Inkasso & Juridik”) har då påfört en avgift om 450 kronor som en första åtgärd.

Anmälaren anser att PS Inkasso & Juridiks handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassobolagets uppgifter

PS Inkasso & Juridik har fått del av anmälan men har, trots påminnelse, inte inkommit med något yttrande.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

I det allra flesta fall föreligger ingen skyldighet att skicka en betalningspåminnelse innan inkassokrav utställs. Inget har anförts till nämnden som ger vid handen att den aktuella fordran är en sådan för vilken betalningspåminnelse måste utsändas (se Inkassonämndens tidigare uttalande 318-2022). PS Inkasso & Juridik kan således inte anses ha agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet genom att tillställa anmälaren ett inkassokrav utan föregående påminnelse.

Anmälaren har även gjort gällande att PS Inkasso & Juridik, som det får förstås, felaktigt påfört en avgift om 450 kronor i samband med inkassokravet. Gäldenärer som är näringsidkare är under vissa förhållanden skyldiga att utge förseningsersättning till borgenären vid sena betalningar. En sådan förseningsersättning uppgår till 450 kronor och får debiteras under förutsättning att fordran var obetald på förfallodagen.

Det krävs inte att borgenären vidtar någon särskild åtgärd innan förseningsersättningen debiteras och det är tillåtet för borgenären att debitera förseningsersättning även om betalning hunnit mottas innan kravet på förseningsersättning skickas (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed avsnitt 7.4). Inget annat har framkommit som indikerar att PS Inkasso & Juridik agerat i strid med god etik.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Riverty Sweden AB, med bifirma Gothia Inkasso
Frågeställningar: Rätt till avbetalningsplan

Anmälarens uppgifter

Anmälaren anser att Riverty Sweden AB, med bifirma Gothia Inkasso (”Gothia”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte acceptera en ny avbetalningsplan baserat på anmälarens betalningsförmåga efter att den tidigare avbetalningsplanen avslutats.

Avbetalningsplanen har avslutats utan att Gothia informerat anmälaren om detta, vilket medfört att anmälaren fortsatt att betala i enlighet med den tidigare avbetalningsplanen. Anmälaren anser att betalningar som gjorts till Gothia inte har avräknats mot rätt fakturor, och att Gothia har slutat att besvara anmälarens mail.

Anmälaren anser att Gothias handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Till anmälan har bilagts kopia på transaktionsdetaljer och på en fakturaspecifikation.

Inkassobolagets uppgifter

Anmälaren tillställdes ett inkassokrav utfärdat i enlighet med 5 § inkassolagen den 20 februari 2024. Den 26 februari 2024 ingicks en överenskommelse om avbetalningsplan med anmälaren. Avbetalningsplanen omfattade villkor om att planen skulle upphöra att gälla för det fall att betalning inte erlades enligt plan, eller för det fall ytterligare någon faktura från borgenären överfördes till inkassohantering. Efter att överenskommelsen ingåtts skickade Gothia en skriftlig bekräftelse till anmälaren. Anmälaren har inte framfört någon invändning mot avbetalningsplanen eller dess villkor.

Borgenären lämnade därefter ytterligare fordringar för indrivning och anmälaren tillställdes den 23 april 2024 ett inkassokrav utfärdat enligt 5 § inkassolagen. I enlighet med villkoren i avbetalningsplanen upphörde densamma att gälla på grund av detta. Anmälaren fick i sina kontakter med Gothia besked om att avbetalningsplanen upphört i enlighet med villkoren.

Anmälaren har vid upprepade tillfällen framfört önskemål om att få upprätta en ny avbetalningsplan. Gothia anser att det inte finns någon skyldighet att ingå avtal om en avbetalningsplan med anmälaren. Samtliga mejl som anmälaren har tillställt Gothia har besvarats.

Gällande avräkningen av betalningarna har anmälaren inte lämnat någon anvisning om hur dessa ska avräknas.

Till sitt yttrande har Gothia bilagt kopia av ett inkassokrav samt en bekräftelse av avbetalningsplan där följande villkor anges: ”om du inte heller betalar eller om en ny faktura från borgenären går till inkasso kommer din avbetalningsplan upphöra att gälla”.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Avbetalningsplanens utformning och upphörande

Avbetalningsplanens funktion är att ge en gäldenär en möjlighet att återbetala en skuld över tid utan risk för att ytterligare inkassoåtgärder eller rättsliga åtgärder vidtas. Avbetalningsplaner ska bekräftas skriftligen till gäldenären. För det fall gäldenären inte fullföljer uppgörelsen får inkassobolaget säga upp den till upphörande på de villkor som angivits i den skriftliga bekräftelsen (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 10.6).

Den aktuella bekräftelsen har innehållit ett villkor om att planen upphör om ytterligare inkassoärenden mot anmälaren lämnas från borgenären. Mot bakgrund av att villkoret får anses vara klart och tydligt och det därför har varit möjligt för båda parter att kontrollera om de objektiva förutsättningarna för upphörande varit uppfyllda har villkoret inte stått i strid med god etik i inkassoverksamhet och har inte föranlett en skyldighet för Gothia att säga upp avbetalningsplanen i särskild ordning.

Inkassonämnden anser inte att det står i strid med god etik i inkassoverksamheten att en borgenär eller ett inkassobolag, efter att en avbetalningsplan har upphört, vägrar att upprätta en ny betalningsuppgörelse med gäldenären (se bland annat Inkassonämndens tidigare uttalande 260/2021).

Kontakter per e-post

God inkassosed innebär att ett inkassobolag utan dröjsmål ska svara på frågor som är relevanta för det inkassoärende som inkassobolaget handlägger gentemot gäldenären (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 8.1.1).

Anmälaren gör gällande att meddelanden inte besvarats i ärendet. Gothia menar att så skett i samtliga fall. Då ingen av parterna lämnat några närmare uppgifter till stöd för sina påståenden saknar Inkassonämnden möjlighet att uttala sig om huruvida Gothia agerat i enlighet med god etik eller ej i denna del.

Avräkning av betalningar

Har en gäldenär inte lämnat någon anvisning om mot vilken fordran en betalning ska avräknas får inkassobolaget fritt bestämma hur avräkningen ska ske (jmf. Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 11.2). Om en viss fordran tydligt skiljer ut sig från övriga fordringar genom att en utebliven betalning av den för med sig särskilt svåra rättsföljder för gäldenären kräver god inkassosed dock att en odestinerad betalning räknas av mot den skulden. Så kan vara fallet med elfordringar där utebliven betalning kan leda till avstängning av elen.

Gothia har tillbakavisat anmälarens påstående om att betalningarna har avräknats på ett felaktigt sätt. Anmälaren, som givits möjlighet att yttra sig över Gothias svar, har inte utvecklat sitt påstående ytterligare. Anmälaren förefaller inte heller ha drabbats av någon svår rättsföljd på grund av hur avräkningen skett. Det finns därför inte anledning att rikta kritik mot Gothia i denna del.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum AB
Frågeställningar: Rätt till avbetalningsplan

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har haft en dialog med Alektum AB (Alektum) om en amorteringsplan. Alektum har velat att anmälaren ska betala 1 000 kr per månad vilket anmälaren inte har ekonomiskt utrymme för. Trots löfte om motsatsen har Alektum ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Anmälaren menar också att Alektum inte har tagit hänsyn till hennes betalningssvårigheter.

Inkassobolagets uppgifter

Alektum förvärvade den 16 mars 2024 en utestående fordran mot anmälaren. Ett inkassokrav utformat i enlighet med 5 § inkassolagen upprättades och skickades tillsammans med en denuntiation via Kivra den 18 mars 2024.

Med anledning av inkassokravet kontaktade anmälaren Alektum den 19 mars 2024 med ett förslag till avbetalningsplan. Alektum avböjde det framlagda förslaget eftersom det föreslagna månadsbeloppet var för lågt, och framförde ett motförslag med ett högre belopp. Anmälaren meddelade att det högre månadsbeloppet var för högt i förhållande till hennes ekonomi. Alektum meddelade att den ordinarie inkassoprocessen därmed skulle fortsätta. I underrättelsen till anmälaren angavs att ärenden som inte ligger hos Kronofogden kan skickas vidare för betalningsföreläggande. Vidare angavs i skrivelsen att ”våra ärenden skickas dock inte till Kronofogden på begäran utan processen fortlöper och kan komma att skickas in”.

En ansökan om betalningsföreläggande ingavs den 24 april 2024.

Alektum anser att ärendet handlagts i enlighet med gällande rätt och god inkassosed.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Avbetalningsplanens funktion är att ge en gäldenär möjlighet att återbetala en skuld över tid utan risk för att ytterligare inkassoåtgärder eller rättsliga åtgärder vidtas. Avbetalningsplaner får vara tidsbegränsade (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 488/2024).

Inkassonämnden anser att det inte står i strid med god etik i inkassoverksamhet att en borgenär eller ett inkassobolag, efter att ha diskuterat frågan, vägrar att upprätta en betalnings- eller ackordsuppgörelser med gäldenären.

Den beskrivning som Alektum lämnat till anmälaren om när en ansökan om betalningsföreläggande kan komma att ges in är visserligen något oklar och förefaller ha missuppfattats av anmälaren. Eftersom det såvitt framkommit inte förts fram någon sakligt grundad invändning mot betalningsskyldigheten har det emellertid stått Alektum fritt att använda den summariska processen för att driva in kravet.

Inkassonämnden anser därför att Alektums handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Riverty Sweden AB, med bifirma Gothia Inkasso
Frågeställningar: Otillbörlig påtryckning trots bestridande

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har bestritt en fordran direkt till borgenären efter att ha mottagit en betalningspåminnelse. Borgenären har därefter överlämnat ärendet till Riverty Sweden AB, med bifirma Gothia Inkasso (”Gothia”) som i sin tur direkt har överlämnat fordran till Kronofogdemyndigheten, utan att först utreda ärendet.

Anmälaren anser att Gothias handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassobolagets uppgifter

Gothia erhöll ett uppdrag av borgenären att vidta inkassoåtgärder i förhållande till anmälaren avseende en obetald fordran. Anmälaren tillställdes ett inkassokrav via Kivra utfärdat enligt med 5 § inkassolagen.

Anmälaren varken betalade fordran eller återkom till Gothia med någon invändning, varför en ansökan om betalningsföreläggande gavs in till Kronofogdemyndigheten. Gothia erhöll därefter besked av Kronofogdemyndigheten att anmälaren bestritt betalningsansvar. Före denna tidpunkt hade Gothia ej haft kännedom om att anmälaren bestritt fordran. Gothia har sedermera, under den följande utredningen, fått besked av borgenären att ärendet skulle avslutas, varefter ärendet har återkallats från Kronofogdemyndigheten och avslutats. Anmälaren har erhållit en avslutsbekräftelse.

Borgenären har inte meddelat Gothia att anmälaren bestritt fordran. Av det avtal och de rutiner som Gothia har med borgenären framgår att borgenären inte får lämna tvistiga ärenden för inkasso. Såvitt Gothia känner till har det inte tidigare förekommit att borgenären lämnat bestridda fordringar för indrivning varför det inte har funnits anledning att betvivla riktigheten i de uppgifter som borgenären lämnat. Av underlagen har vidare inget framkommit som gett Gothia anledning att misstänka att det skulle finnas sannolika skäl för att fordran inte var lagligen grundad eller obefogad.

Ärendet har så snart bestridandet tagits emot hanteras enligt gängse rutiner.

Mot bakgrund av det ovan anförda menar Gothia att handläggningen har skett i enlighet med god etik inom inkassoverksamhet.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Anmälaren och inkassobolaget är överens om att anmälaren invänt mot fordran. Gothia har emellertid uppgivit att de fick kännedom om invändningen först i samband med ansökan om betalningsföreläggande. Varken anmälaren eller Gothia har gjort gällande att någon invändning skickats till Gothia innan ansökan om betalningsföreläggande gjordes.

Inkassokrav ska normalt avsändas innan rättslig åtgärd vidtas, även om gäldenären dessförinnan har invänt mot fordran (se 6 § inkassolagen, Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 6.1.6 och Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 340/2022). Gothia har därför inte agerat i strid med god etik genom att avsända ett inkassokrav till anmälaren.

Att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten avseende en fordran mot vilken det riktats en saklig invändning är normalt inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet, vilket Inkassonämnden har påtalat vid flera tidigare tillfällen (se exempelvis Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 212/2020).

I fall där den som bedriver inkassoverksamheten saknar kännedom om att någon invändning föreligger och inte heller har någon anledning att anta att så skulle vara fallet, står det dock inte i strid med god etik att använda den summariska processen. Tvärtom bör detta förfarande användas i sådana fall eftersom det i de flesta fall är både enklare och billigare än ett förfarande i domstol. Det finns därför ingen anledning att rikta kritik mot Gothia för att ansökan om betalningsföreläggande gavs in.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Svea Inkasso AB
Frågeställningar: Inkassokrav när betalning redan skett m.m.

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har mottagit en betalningspåminnelse den 12 april 2024, som varit daterad den 5 april. Anmälaren har betalat omgående och betalningen har bokförts den 15 april 2024. Samma dag har Svea Inkasso AB (”Svea”) utsänt ett inkassokrav som anmälaren har fått den 19 april 2024, där det har framgått att Svea har mottagit anmälarens betalning. Den 22 april 2024 har anmälaren fått ytterligare ett brev där Svea anger att de bokfört betalningen den 15 april 2024, men vidhåller att inkassoavgift ska betalas.

Anmälaren anser sig inte ha haft möjlighet att agera på påminnelsen innan inkassoavgift påfördes på grund av det tog mer än fem arbetsdagar för breven att nå anmälaren.

Anmälaren anser därför att Sveas handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Anmälaren har till anmälan bilagt kopia av påminnelse, inkassokrav och saldobesked.

Inkassobolagets uppgifter

Den aktuella fordran förföll till betalning den 29 mars 2024. Då betalning inte inkom överlämnades ärendet till Svea och anmälaren tillställdes en betalningspåminnelse den 5 april 2024. Då betalning uteblev även på denna, sändes ett inkassokrav utformat i enlighet med 5 § inkassolagen till anmälaren den 15 april 2024. Betalning från anmälaren bokfördes samma dag som inkassokravet avsändes. Då betalningen gjorde via plusgiro blev den synlig för Svea dagen efter, den 16 april, varefter ett nytt brev skickades till anmälaren med uppgift om kvarvarande skuld, vilken avsåg inkassokostnad och ränta. Den 24 april 2024 bokfördes full betalning i ärendet.

Svea påpekar att det inte framgår av inkassokravet att Svea erhållit betalning samt att summorna på påminnelsen och inkassokravet är densamma. Vidare ligger postutdelningsrutiner för brevleverantören utanför Sveas kontroll.

Svea anser mot här angiven bakgrund att bolaget inte har brutit mot god inkassoetik.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Det finns i de allra flesta fall inte någon skyldighet att skicka betalningspåminnelse innan inkassoåtgärd vidtas. Att skicka betalningspåminnelser innan inkassoförfarandet inletts utgör inte heller inkassoverksamhet och omfattas inte av inkassonämndens prövning.

Om en betalningspåminnelse däremot har skickats till gäldenären bör ett inkassokrav skickas först efter att gäldenären haft praktisk möjlighet att betala fordran efter att han eller hon får antas ha mottagit påminnelsen. Har en betalningsfrist angivits i betalningspåminnelsen får inkassokrav inte skickas innan denna frist har löpt ut (jmf. Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 6.3.1).

Tiden mellan påminnelsens och inkassokravets avsändande är enligt Inkassonämndens uppfattning tillräckligt lång för att anmälaren måste antas ha mottagit påminnelsen i tillräcklig tid för att ha haft praktiska möjligheter att betala fordran. Svea har således inte agerat i strid med god etik genom att avsända inkassokravet vid den tidpunkt detta skedde.

Anmälaren och Svea är överens om att en betalning från anmälaren bokfördes den 15 april 2024, vilket var samma dag som inkassokravet avsändes till anmälaren. En betalning har befriande verkan från den dag som den bokförs hos borgenären eller hos inkassobolaget (se 9 § inkassolagen). En borgenär har dock rätt till ersättning för inkassokostnaden om inkassokravet avsändes senast samma dag som betalningen bokfördes på inkassobolagets eller borgenärens konto och inkassobolaget eller borgenären saknade kännedom om den (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 7.2 samt Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 261/2021).

Anmälaren har getts möjlighet att yttra sig över Sveas påstående att det vid inkassokravets avsändande inte var känt för Svea att betalning skett, men har inte invänt mot detta. Mot denna bakgrund har Svea inte agerat i strid med god etik genom att kräva betalt för inkassokostnaden.

Av god inkassosed följer att tidsfristen för betalning bör vara minst åtta dagar räknat från dagen för när inkassokrav skickas och att gäldenären bör ges minst fyra bankdagar på sig att betala eller bestrida kravet (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 6.1.5). Annat har inte framkommit än att Svea har iakttagit dessa frister (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 495/2024). Svea har således inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Lowell Sverige AB
Frågeställningar: Brister i kommunikation

Anmälarens uppgifter

Lowell Sverige AB (”Lowell”) ansökte om betalningsföreläggande mot anmälaren avseende en kredit som anmälaren tagit hos en bank. Enligt anmälaren har den aktuella skulden felaktigt förfallit till betalning under en månad som enligt anmälaren var betalningsfri.

Efter att utslag meddelats uppgick skulden hos Kronofogden till ett betydligt högre belopp än vad som angavs i utslaget.

Anmälaren lämnade ett ackordsförslag som Lowell inte godtog trots att borgenären vid kontakt med anmälaren hade uppgivit att de accepterat förslaget. Lowell hade inte heller vidarebefordrat anmälarens ackordsförslag till borgenären.

Anmälaren har begärt att få ta del av handlingar som styrker skulden per post men Lowell har endast erbjudit anmälaren att ta del av dessa genom Lowells gäldenärswebb. Därutöver anser anmälaren att Lowells bemötande har varit otrevligt.

Anmälaren anser att Lowell handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassobolagets uppgifter

Ett inkassokrav skickades till anmälaren den 19 juli 2023. Då ingen betalning erlades ingav Lowell en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten den 31 juli 2023.

Anmälaren kontaktade därefter Lowell per telefon den 7 augusti 2023 och ville diskutera en betalningsuppgörelse. Lowell meddelade att frågan skulle tas vidare till borgenären. Lowell återkopplade till anmälaren och erbjöd en avbetalningsplan, men förklarande samtidigt att en nedskrivning av skulden inte accepterades. Anmälaren återkom inte rörande Lowells avbetalningsförslag.

Anmälaren kontaktade återigen Lowell den 11 januari 2024 för att diskutera en betalningsuppgörelse. Lowell meddelade återigen att nedskrivning av skulden inte accepterades. Anmälaren återkom inte.

Utslag meddelades den 31 januari 2024 och en ansökan om verkställighet ingavs till Kronofogdemyndigheten den 5 februari 2024. Anmälaren kontaktade därefter Lowell och anmärkte att saldot hos Kronofogdemyndigheten var för högt. Efter att Lowell kontaktat Kronofogdemyndigheten uppdagades det att myndigheten gjort fel vid registreringen av ärendet varefter detta justerades.

Anmälaren har kontaktat Lowell och önskat underlag i ärendet. Lowell har meddelat att underlaget skulle skickas till anmälaren via Lowells webbportal. Lowell beställde underlaget från borgenären samma dag och erhöll dessa den 23 april 2024. Därefter laddades underlagen upp på webbportalen enligt överenskommelse.

Gällande anmälarens påstående om att uppsägningen av krediten skulle ha skett under en betalningsfri månad har Lowell ingen kännedom detta och har inte haft anledning att ifrågasätta de uppgifter som borgenären lämnat. Lowell har inte heller före ansökan om betalningsföreläggande mottagit något bestridande.

Lowell har inte accepterat framlagda ackordsförslag och har följt de mandat samt instruktioner som lämnats av borgenären. Lowell är även av uppfattningen att anmälaren har besvarats sakligt och bemötts hövligt samt med respekt.

Lowell anser inte att någon del av Lowells handläggning av ärendet strider mot god inkassosed.

Lowell har bilagt kopia på utslag, ansökan om verkställighet och beslut i ärende rörande invändning mot verkställighet.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Det får anses sedvanligt att inkassoombudet kommer överens med borgenären om rätten att träffa betalningsuppgörelser med gäldenärer för borgenärens räkning. Hur en sådan behörighet utformas är en fråga mellan borgenären och inkassoombudet (se Svensk Inkasso branschkod om god inkassosed avsnitt 5.6). Ingenting har framkommit som visar att Lowell agerat i strid med sin behörighet. Inkassonämnden saknar mot denna bakgrund anledning att rikta kritik mot Lowell i denna del.

Fordran i fråga är fastställd i utslag. Vid sådana förhållanden är gäldenärens möjligheter att invända mot fordran mycket begränsad. Sedan utslaget vunnit laga kraft saknas i princip också möjligheten för en domstol att pröva sådana invändningar. Av handlingarna som givits in från Lowell framgår att Kronofogdemyndigheten prövat anmälarens invändning rörande uppsägningen av krediten och beslutat att verkställighet trots denna får ske. Det har mot denna bakgrund varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet för Lowell att vidhålla fordran mot anmälaren.

Anmälaren har vidare anfört att Lowell inte har lämnat ut handlingar, medan Lowell har angett att det via sin webbportal har överlämnat de underlag som mottagits från borgenären till anmälaren.

Ett inkassobolag är inte generellt skyldigt att lämna ut underlag eller fakturakopior avseende en fordran (jmf. Svensk Inkassos branschkod, avsnitt 8.1.3 och Inkassonämndens uttalande i ärende med dnr. 367/2022), men är skyldig att svara på frågor om fordringsförhållandet. Det finns inget som hindrar att svar på sådana frågor lämnas genom en digital lösning. För det fall gäldenären saknar Bank-ID eller av annan anledning inte har möjlighet att logga in på någon sådan lösning bör inkassobolaget dock lämna informationen på annat sätt, exempelvis genom telefon eller fysisk post.

Anmälaren har inte gjort gällande att anmälaren inte skulle kunna ta del av handlingar genom Lowells gäldenärswebb. Mot bakgrund av detta saknas anledning att rikta kritik mot Lowell i denna del.

Slutligen har Lowell angivit att det felaktigt registrerade beloppet hos Kronofogden berott på ett misstag hos myndigheten själv. För ett sådant fel kan inte Lowell kritiseras.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Visma Amili AB
Frågeställningar: Hot om stämning

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har bestridit en fordran hos Visma Amili AB (”Visma”) och har den 5 mars 2024 erhållit information om att Visma skulle ansöka om stämning vid tingsrätten. Den 6 mars 2024 kontaktade anmälaren Visma och fick då information om att Visma inväntade underlag från borgenären. Vid tidpunkten för anmälan, den 16 april 2024 hade ännu ingen stämningsansökan givits in.

Anmälaren anser att Visma agerat i strid med god etik genom att inte vidta någon åtgärd i ärendet. Anmälaren anser också att Visma agerat i strid med god etik genom att lämna besked om att ansökan om stämning skulle ges in innan underlag efterfrågats från borgenären.

Anmälaren har till anmälan bilagt kopia av skuldspecifikation, påminnelse och meddelande från Visma. Från meddelandet kan utläsas att Visma den 6 mars 2024 informerat anmälaren om att ärendet ska överlämnas till tingsrätten.

Inkassobolagets uppgifter

Borgenären har den 9 januari 2024 tillsänt anmälaren en faktura med förfallodag den 8 februari 2024.  Eftersom betalning uteblev överlämnades ärendet till Visma som den 26 februari 2024 tillställde anmälaren en påminnelse via Kivra.

Dagen därpå kontaktade anmälaren Visma och bestred den aktuella fordran. Visma meddelade samma dag att bestridandet mottagits, att bestridandet vidarebefordrats till borgenären och att ärendet hade lagts vilande.

I anledning av invändningen efterfrågade Visma borgenärens instruktion rörande huruvida ärendet skulle överlämnas till tingsrätten, vilket borgenären den 5 mars 2024 instruerade Visma att göra. Anmälaren fick information om detta samma dag.

Visma har därefter varit i kontakt med anmälaren och uppgett att det är svårt att ange när stämningsansökan skulle komma att inges. Visma bestrider att man medvetet skulle ha låtit anmälarens ärende ligga och att Visma inte skulle efterfråga den information som behövs för att driva ärendet i tingsrätten. På grund av en stor mängd ärenden som ska vidare till domstol för prövning är det inte möjligt för Visma att ange exakt när en stämningsansökan kan komma att inges.

Visma anser att hanteringen av anmälarens ärende varit korrekt.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Av 6 § inkassolagen framgår att rättslig åtgärd med anledning av en fordran ej får vidtas förrän gäldenären tillställts ett inkassokrav upprättat enligt 5 § inkassolagen. Enligt 7 § inkassolagen behöver inkassokrav dock inte avsändas om gäldenären uppenbarligen försöker undandra sig från att betala eller om det annars föreligger särskilda skäl.

Av Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed framgår att om en invändning görs mot ett fordringsanspråk redan innan inkassokravet avsänds är undantaget i 7 § normalt inte tillämpligt (se avsnitt 6.1.6). Om det inte finns sannolika skäl för att fordran inte skulle vara lagligen grundad eller fordran annars framstår som obefogad, bör inkassokrav därför skickas innan rättslig åtgärd vidtas även i sådana fall (jmf. också Inkassonämndens uttalande i ärende med dnr. 384/2022).

En viktig anledning till att inkassokrav bör skickas även avseende bestridda fordringar är att gäldenären då ges en sista chans att ta ställning till kravet innan denne riskerar att drabbas av ytterligare kostnader eller betalningsanmärkning.

Av vad som anförts i ärendet framgår det att Visma inte avsänt något inkassokrav. Det finns inte heller något som tyder på att det förelegat särskilda skäl att inte avsända sådant kravbrev. Visma har i denna del därför agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Såvitt avser frågan om tidpunkten för ansökan om stämning uppställer varken inkassolagen eller Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed någon särskild tidsfrist som måste iakttas från tidpunkten för bestridande till ansökan inges, så länge ärendet inte har preskriberats. Det är också borgenären som i slutändan måste ges möjlighet att ta ställning till när och hur en sådan rättslig åtgärd ska vidtas. Den gäldenär som vill ha sin sak prövad har också möjlighet att själv väcka en negativ fastställelsetalan mot borgenären för att pröva frågan om huruvida betalningsskyldighet föreligger.

Inkassonämnden anser därför inte att Visma i denna del agerat i strid med god etik.

Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Rätt till avbetalningsplan

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har avbetalat en skuld hos Intrum Sverige AB (”Intrum”) sedan 2015 med ett belopp som har varierat mellan 500 och 1 700 kronor i månaden. Under mars månad 2024 kontaktade anmälaren Intrum för att omförhandla avbetalningsplanen. Intrum meddelade då anmälaren att resterande skuld skulle regleras inom sex månader, vilket skulle ha inneburit en ökning av avbetalningsbeloppet med 400 %. Anmälaren hade inte tidigare informerats om ett ”slutdatum” för skulden.

Trots att anmälaren förklarade för Intrum att en sådan ökning av avbetalningstakten inte var möjlig för anmälaren, insisterade Intrum på att skulden skulle regleras. Därefter erhöll anmälaren ett brev där Intrum informerade om att ärendet hade överlämnats till Kronofogdemyndigheten.

Anmälaren anser att Intrums handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Anmälaren har till anmälan bilagt kopia av påminnelse och en tidigare avbetalningsavisering. Från underlagen kan man utläsa att Intrum lämnat ärendet till Kronofogdemyndigheten på grund av att betalning inte mottagits samt att den tidigare avbetalningstakten för anmälaren var 1 700 kronor.

Inkassobolagets uppgifter

Intrum anser inte att bolaget har brustit i god etik.

Den överenskomna avbetalningsplanen har varit tidsbegränsad och gällt till den 10 mars 2024, vilket anmälaren skriftligen har fått information om. Intrum har även informerat om vad som skulle kunna komma att hända med ärendet om avbetalningsplanen förföll och ingen ny uppgörelse träffades.

Anmälaren kontaktade Intrum innan planen förföll och föreslog fortsatt avbetalning med upp till 3 000 kronor i månaden. Intrum erbjöd, med beaktande av anmälarens inkomstförhållanden, anmälaren att avbetala med 6 400 kronor i månaden, vilket anmälaren avfärdade. Intrum informerade då anmälaren om att ärendet kunde komma att skickas till Kronofogdemyndigheten för det fall en överenskommelse inte träffades.

Intrum har haft rätt att, när den tidsbegränsade avbetalningsplanen löpt ut, vägra att upprätta en ny avbetalningsplan och att erbjuda ett annat avbetalningsbelopp.

Intrum har i sin kommunikation med anmälaren varit tydlig och transparent avseende villkoren och ärendets vidare hantering.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Avbetalningsplanens funktion är att ge en gäldenär möjlighet att återbetala en skuld över tid utan risk för att ytterligare inkassoåtgärder eller rättsliga åtgärder vidtas. Avbetalningsplaner får vara tidsbegränsade (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 488/2024).

Inkassonämnden anser att det inte står i strid med god etik i inkassoverksamhet att en borgenär eller ett inkassobolag, efter att en tidsbegränsad avbetalningsplan löpt ut, vägrar att upprätta ytterligare betalnings- eller ackordsuppgörelser med gäldenären.

Inkassonämnden anser därför att Intrums handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker

Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Inkassokrav till fel adress

Anmälarens uppgifter

Anmälaren har tillställts ett inkassokrav från Intrum Sverige AB (”Intrum”) som varit adresserat till en annan adress än bolagets registrerade. Intrum har i stället skickat inkassokravet till den adress som borgenären har haft registrerad hos sig, vilket har varit en adress till en skanningscentral som inte tar emot inkassokrav. Detta har resulterat i att anmälaren inte har mottagit inkassokravet och därmed inte haft möjlighet att reglera skulden innan Intrum överlämnade ärendet till Kronofogdemyndigheten.

Anmälaren anser med anledning av ovanstående att Intrums handläggning inte har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Inkassobolagets uppgifter

Intrum motsätter sig att bolaget har brustit i god etik.

Anmälaren har, vid ingående av avtalet med borgenären, angivit en adress som anmälaren önskat att få faktura till. Anmälaren har i aktuellt fall angivit en adress till en skanningscentral.

Intrum har vid registrering av inkassouppdraget noterat att adressen de fått från borgenären inte stämde överens med den adress som fanns registrerad hos Bolagsverket. Intrum har därför vänt sig till borgenären och gjort en ytterligare utredning avseende anmälarens adressuppgifter. Borgenären har återigen anvisat den tidigare angivna adressen. Inga omständigheter har framkommit som talat för att uppgifterna som borgenären lämnat skulle vara felaktiga.

Då inkassokravet inte har kommit i retur, har Intrum inte heller fått vetskap om att inkassokravet inte nått mottagaren. Betalning för kapitalbeloppet har därefter inkommit till borgenären varefter en påminnelse avseende kvarvarande ränta och kostnader har tillställts anmälaren. Inte heller denna har kommit i retur.

Intrum har därför inte haft någon anledning att efterforska anmälarens adress ytterligare innan ärendet lämnades vidare för betalningsföreläggande.

Intrum har, efter att ha tagit del av anmälan, varit i kontakt med skanningscentralen som uppgett att när ett brev inkommer som inte är en faktura informeras kunden om att de mottagit en försändelse som inte kan distribueras elektroniskt.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Huvudregeln vid avsändande av inkassokrav till en juridisk person är att dessa bör skickas till den juridiska personens huvudkontor, det vill säga normalt till den adress som registrerats som den juridiska personens adress i Bolagsverkets register, om inte något särskilt skäl talar för att en annan adress ska användas. Ett exempel på sådana skäl är att de varor eller tjänster som kravet grundar sig på har levererats till en annan adress, att en annan adress har angivits på ursprungsfakturan eller att gäldenären på annat sätt har anvisat en annan adress (se Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 314/2021).

I det aktuella ärendet har Intrum skickat ett inkassokrav till den adress som anmälaren själv har lämnat till borgenären, med vilken anmälaren har haft ett avtalsförhållande. Eftersom inkassokravet inte har kommit i retur har Intrum inte heller haft anledning att undersöka adressuppgifterna närmare. Intrum har därför inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att avsända inkassokravet till den adressen.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Christian Marker