Preskription samt fråga om rätt till betalningsuppgörelse
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Collector Bank AB
Frågeställningar: Preskription samt fråga om rätt till betalningsuppgörelse
Anmälarens uppgifter
Collector Bank AB (Collector) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att driva in en preskriberad skuld avseende ett lån. Anmälaren har bott utomlands sedan 2017 och erlade betalning avseende skulden sista gången i april 2018. Anmälaren har därefter inte mottagit något brev till sin registrerade adress i Tyskland.
Anmälaren återvände till Sverige i maj 2021 och har då fått brev från Kronofogde-myndigheten avseende lånen. Anmälaren har inte erhållit information om att Collector lämnat skulderna vidare till inkasso. Ränteberäkningen har varit felaktig och Collector har inte velat diskutera eller träffa en uppgörelse om betalning utan har lämnat skulderna vidare till Kronofogdemyndigheten och sedan tingsrätten.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har tillställts inkassokrav. Collector har under bifirman Colligent tillställt anmälaren två brev med betalningsuppmaning till den adress anmälaren har angivit till Skatteverket. Breven har inte kommit i retur. Anmälaren har betalat med preskriptionsbrytande verkan. Fordringarna har inte preskriberats. Räntan följer av de avtalade kreditvillkoren.
Collector har handlat i enlighet med god inkassosed.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämnden saknar möjlighet att pröva frågan om huruvida fordran i fråga var preskriberad vid tidpunkten för de inkassoåtgärder som vidtagits av Colligent. Fråga om preskription inträtt prövas normalt efter invändning från gäldenären, med undantag för fall där de för inkassobolaget kända omständigheterna klart ger för handen att fordran vid tidpunkten för vidtagandet av inkassoåtgärden är preskriberad.
Någon invändning om att preskription skulle ha inträtt förefaller dock inte ha framförts av anmälaren vid tidpunkten för Collectors ansökan om betalningsföreläggande. Inte heller förefaller det klart att preskription skulle ha inträtt.
En borgenär har rätt att få betalt för klara och förfallna fordringar. Inkassonämnden anser att det inte står i strid med god etik i inkassoverksamhet att en borgenär vägrar att acceptera betalnings- och ackordsuppgörelser med gäldenären (se ex. Inkassonämndens tidigare avgörande dnr 64/2003 och 260/2021). En borgenär äger också rätt att använda sig av de medel som rättssystemet tillhandahåller för att uppnå betalning, under förutsättning att dessa medel är ändamålsenliga och inte mer långtgående än vad som i det aktuella fallet är påkallat.
Sammanfattningsvis anser Inkassonämnden att Collector har handlagt ärendet i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Kravbrev och ansökan om betalningsföreläggande
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Axactor Sweden AB
Frågeställningar: Kravbrev och ansökan om betalningsföreläggande avseende skuld som omfattas av skuldsanering
Anmälarens uppgifter
Axactor Sweden AB (”Axactor”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka kravbrev avseende skulder som omfattas av skuldsanering. Anmälaren har uppfattat utskicket från Axactor som en inkassoåtgärd ägnad att få skuldsatta att betala krav som omfattas av skuldsanering genom ett erbjudande om att avskriva viss del av skulden.
Anmälaren har uppgivit att någon skuld till Axactor inte föreligger och att inget avtal om nedskrivning har träffats.
Anmälaren har inte heller mottagit något denuntiationsbrev avseende Axactors köp av fordringarna och har i genmäle noterat att de brev som Axactor menar sig ha avsänt och som lämnats till Inkassonämnden, saknat datering.
Axactor har dessutom ansökt om betalningsföreläggande avseende fordringarna som omfattades av skuldsaneringen.
Att Axactor inte fått information från den ursprungliga fordringsägaren angående att fordringarna omfattades av skuldsanering skall Axactor ansvara för.
Axactors hantering av fordringarna har medfört att anmälaren mått dåligt och känt oro över om skuldsaneringen av misstag sagts upp. Anmälaren har begärt ersättning för sveda och värk.
Inkassobolagets uppgifter
Axactor har förvärvat de aktuella fordringarna och har inte erhållit information om att dessa omfattats av skuldsanering vid förvärvet. Axactor har skickat denuntiationsbrev till anmälaren. Det är riktigt att denuntiationsbrevet har saknat datum. Axactor har justerat sina mallar så att datum fortsättningsvis ska finnas med i denuntiationsbreven.
Axactor har efter förvärvet beställt utdrag från Kronofogdemyndigheten och fått information om att fordringarna omfattats av skuldsanering. Axactor har då lagt ärendena vilande och fört diskussioner med den ursprungliga borgenären. När handläggningen av ärendena har återupptagits har kampanjbrev, som innehållit ett erbjudande om ackord, av misstag skickats till anmälaren. Detta har berott på att handläggaren inte uppmärksammat informationen om skuldsanering.
Det är riktigt att ansökan om betalningsföreläggande har skickats till Kronofogdemyndigheten. Ärendena har dock återkallats samma dag som Axactor fått bekräftelse om att de mottagits av Kronofogdemyndigheten.
Efter att Axactor uppmärksammat misstaget har Axactor hanterat ärendena som skuldsaneringsärenden i sitt ärendehanteringssystem. Inga åtgärder utöver skuldsaneringen kommer fortsättningsvis att vidtas. Samtliga handläggare har informerats och har uppmanats att läsa igenom informationen i ärendena innan de beslutar om åtgärd. Den ansvariga handläggaren har särskilt fått information om anmälan och om vad i handläggningen som gått fel.
Mot bakgrund av att ett förvärv av fordringarna skett är anmälarens påstående att någon skuld till inte föreligger felaktigt. Inget avtal om nedskrivning har heller träffats. Axactor har därför i dessa delar inte agerat i strid med god inkassosed.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och är inte behörig att pröva yrkanden om utdömande av skadestånd. Anmälarens begäran om ersättning för sveda och verk avvisas därför.
God inkassosed kräver att ett inkassobolag förvissar sig om att denuntiation har skett innan inkassoåtgärd vidas för en ny borgenärs räkning, (se IMY:s allmänna råd, s. 42 f.). Axactor har uppgivit att de skickat ett denuntiationsbrev till anmälaren samt har givit in kopior på dessa. Det saknas av den anledning skäl att ifrågasätta att breven i och för sig har avsänts. Mot bakgrund av att breven inte daterats är det emellertid inte möjligt att avgöra vid vilken tidpunkt detta skett.
Enligt Inkassonämnden är det viktigt att en gäldenär får information om vid vilket datum ett denuntiationsbrev avsänts eftersom datumet är av betydelse för vid vilken tidpunkt en gäldenär med befriande verkan kan erlägga betalning till den tidigare borgenären. Det står därför i strid mot god etik i inkassoverksamhet att utelämna denna uppgift. För detta förtjänar Axactor kritik.
Inkassoombud skall tillämpa sådana rutiner och system att inkassokrav inte utsänds av misstag (se exempelvis Inkassonämndens uttalande i ärende 80/2005). Axactor har, trots kännedom om den pågående skuldsaneringen, skickat kravbrev till anmälaren avseende hela fordran. Brevet har riskerat ge anmälaren intryck av att hon haft en större betalningsskyldighet än vad som följt av skuldsaneringen. Inkassonämnden anser mot denna bakgrund att de utställda breven inte har varit utformade på ett sådant sätt att de är förenliga med god etik i inkassoverksamhet. Även avseende detta förhållande förtjänar Axactor kritik.
Det finns inga hinder mot att en borgenär – trots att detta i och för sig skulle kunna uppfattas som förvirrande för gäldenären – ansöker om betalningsföreläggande trots pågående skuldsanering eftersom gäldenären befrias från ansvar för betalning av de skulder som omfattas av skuldsaneringen först när skuldsaneringen är avslutad. Det kan också finnas flera skäl för en borgenär att få fordringsförhållandet fastställt. Inkassonämnden anser därför att det inte har stått i strid med god etik i inkassoverksamhet att en ansökan om betalningsföreläggande har givits in till Kronofogdemyndigheten trots pågående skuldsanering.
Nämnden noterar att rättelse vidtagits och att Axactor informerat sina handläggare för att undvika att liknande misstag i handläggningen sker igen.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström
Indrivning av bagatellbelopp
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Indrivning av bagatellbelopp
Anmälarens uppgifter
Intrum Sverige AB (Intrum) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ut ett inkassokrav avseende en påminnelseavgift om 60 kronor och ett resterande kapitalbelopp om 0,22 kronor. Intrum har därefter skickat kravet vidare till Kronofogdemyndigheten.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har inte betalat i tid varför påminnelseavgift och därefter inkassokostnad har påförts skulden. Dagen efter att skriftlig påminnelse avsänts har delbetalning erlagts, vilken inte omfattat påminnelseavgiften. Eftersom full betalning inte skett har fordringsägaren översänt ärendet till Intrum som har skickat ett kravbrev avseende inkassokostnad, påminnelseavgift samt den resterande kapitalskulden om 0,22 kronor. Anmälaren har inte betalat inom ramen för den tidsfrist som angivits i kravbrevet varför ansökan om betalningsföreläggande givits in till Kronofogdemyndigheten.
Anmälaren har bestridit fordran vid handläggningen hos Kronofogdemyndigheten. Uppdragsgivaren har därefter meddelat att de inte önskar att ärendet går vidare till tingsrätten. Intrum har därefter avslutat ärendet.
Intrum har agerat i enlighet med god inkassosed.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har betalat först efter att en skriftlig betalningspåminnelse avsänts. Anmälaren har därför, under förutsättning av att rätten att debitera påminnelseavgift varit avtalad, varit skyldig att erlägga också detta belopp, oavsett om anmälaren vid tidpunkten för betalningen mottagit betalningspåminnelsen. Det har under sådana omständigheter varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet att avsända inkassokrav avseende den förfallna påminnelseavgiften.
Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om indrivning av mindre belopp, se uttalande dnr 186/2020 och 217/2020. Inkassonämnden anser inte att det strider mot god etik i inkassoverksamhet att vidta rättsliga åtgärder för att driva in också mindre fordringar (se även prop. 1974:42 s. 78). Intrum har inte heller agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att ansöka om betalningsföreläggande avseende restkravet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Vägran att låta överenskommelse om avbetalningsplan fortsätta att gälla
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Vägran att låta överenskommelse om avbetalningsplan fortsätta att gälla
Anmälarens uppgifter
Alektum Group AB (”Alektum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte låta en tidigare avbetalningsplan fortsätta att gälla. När anmälaren fick ekonomiska problem och inte kunde fullfölja planen kontaktade han Alektum som meddelade att ärendet överlämnats till Kronofogdemyndigheten. Anmälaren har också påstått att det varit svårt att få kontakt med ansvarig handläggare i ärendet hos Alektum.
Inkassobolagets uppgifter
En amorteringsplan upprättades och en bekräftelse skickades ut till gäldenären. Av bekräftelsen framgår att betalning ska senast den 28 varje månad med ett visst belopp. Det framgår av också bekräftelsen att rättsliga åtgärder för indrivning kan komma att vidtas utan ytterligare påminnelse om betalning uteblir.
De två första betalningarna enligt planen har erlagts men därefter inkom ingen betalning avseende mars månad 2021. Av den anledningen raderades amorteringsplanen och ansökan om utmätning gavs in till Kronofogdemyndigheten den 8 april 2021.
Agerandet strider inte mot god inkassosed eftersom bolaget tydligt informerat om konsekvenserna av utebliven betalning och planen inte följts.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Inkassobolag har inte någon skyldighet att ingå betalningsuppgörelser. Det står därför ett inkassobolag fritt att, inom ramen för borgenärens instruktioner, bedöma om en betalningsuppgörelse ska ingås eller inte. Detsamma gäller i fråga om att vidhålla en tidigare träffad uppgörelse som gäldenären inte följt.
När det gäller anmälarens synpunkter på svårigheter att nå ansvariga handläggare kan nämnden ha förståelse för att det kan vara förvirrande om det förekommer flera olika namn. God inkassosed innebär att det bör föras anteckningar över alla händelser i ett inkassoärende i en journal eller liknande. På det sättet ska det utan dröjsmål gå att besvara frågor från gäldenären. Noteringarna ger också underlag för korrekta bedömningar under handläggningen. Det som kommit fram i ärendet i denna del utgör inte grund för att rikta kritik mot Alektum.
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att Alektum har handlagt ärendet i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Anmälare: En juridisk person
Anmält bolag: Svea Inkasso AB
Frågeställningar: För kort betalningsfrist
Anmälarens uppgifter
Svea Inkasso AB (”Svea”) har agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ut ett inkassokrav med för kort frist för betalning. Anmälaren har mottagit inkassokravet bara fyra dagar innan fristen skulle löpa ut. Svea har skickat brevet senare än vad de har angivit och har inte beaktat ledighet i samband med Kristihimmelsfärdshelgen.
Inkassobolagets uppgifter
Svea har skickat ett inkassokrav med tio dagars betalningsfrist. Anmälaren har under fristtiden invänt mot fordran. Svea har därefter begärt ytterligare information från uppdragsgivaren och har lagt ärendet vilande.
Inkassokravet har skickats den dag som anges i inkassokravet.
Det har inte förekommit någon sammanhängande helg under fristtiden. Så kallade ’klämdagar’ påverkar inte längden på inkassofristen enligt god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 5 § inkassolagen skall det i inkassokravet anges viss skälig tid inom vilken gäldenären har att betala eller invända mot kravet. Enligt Datainspektionens allmänna råd vid tillämpningen av inkassolagen bör denna frist inte vara kortare än åtta dagar räknat från dagen för avsändande och gäldenären bör ha minst fyra bankdagar på sig att betala eller invända från det att denne kan antas ha tagit emot kravet (se s. 26).
Svea har angivit att inkassokravet har skickats den dag som angivits i inkassokravet. Förhållandet ifrågasätts inte av Inkassonämnden. Det konstateras också att anmälaren har haft fyra bankdagar på sig att betala eller invända från den tidpunkt då anmälaren kunde antas ha mottagit kravet. Tidsfristen i inkassokravet är mot denna bakgrund tillräcklig för att uppfylla inkassolagens krav på skälig tid.
Inkassonämnden anser att Sveas handläggning av ärendet har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Visia Inkasso AB
Frågeställningar: Hot om polisanmälan m.m.
Anmälarens uppgifter
Visia Inkasso AB (”Visia”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka inkassokrav för upphovsrättsliga avgifter. Anmälaren har ringt Visia och anfört att han bestrider kravet och har anfört grund för sitt bestridande. Handläggaren har under samtalet varit spydig, uttalat sig om utgången vid eventuell domstolsprocess och anfört att anmälarens agerande skulle kunna vara brottsligt. Mitt i samtalet har handläggaren informerat om att samtalet spelades in vilket anmälaren inte tidigare hade erhållit någon information om.
Anmälaren har därefter bestridit inkassokravet skriftligen, vilket Visia besvarat på följande vis: ”…Tack för ditt mejl. Du har vid flertalet tillfällen använt en upphovsrättsskyddad bild. Detta medför ett brott och kommer att polisanmälas om betalning inte sker…”
Inkassobolagets uppgifter
Visia har fått del av anmälan men har trots påminnelse inte inkommit med något yttrande.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet. Eftersom Visia inte har inkommit med yttrande lägger Inkassonämnden anmälarens uppgifter till grund för uttalandet.
Otillbörlig påtryckning
Det strider mot god inkassosed och utgör en otillbörlig inkassoåtgärd (se prop. 1974:42 s 79 f.) att hota en gäldenär med att en polisanmälan kommer göras om betalning inte sker. Av anmälarens uppgifter framgår att Visia har skickat ett meddelande med ett sådant hot. Meddelandet utgör en otillbörlig påtryckning och är ett typexempel på en otillbörlig inkassoåtgärd enligt 4 § inkassolagen. För detta agerande förtjänar Visia allvarlig kritik.
Visia har under pågående samtal med anmälaren uppgett att samtalet spelas in. Artikel 12 och 13 i EU:s Dataskyddsförordning uppställer stränga krav på informationsskyldighet vid insamling och behandling av personuppgifter. Dessa krav har Visia inte levt upp till eftersom man inte redan vid samtalets inledning lämnat information om att inspelning skulle komma att ske. Inte heller har Visia lämnat övrig information om behandlingen. Det strider alltid mot god etik i inkassoverksamhet att agera i strid med uttrycklig lagstiftning. Visia har därför agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Utredning av fordran vid komplicerade fall
Enligt 8 § inkassolagen bör inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om inkassobolags skyldighet att kontrollera fordran innan indrivning (se bl.a. uttalanden i 237/2020, 262/2021 och 284/2021).
Av IMY:s allmänna råd, s. 20 framgår att svårare och mer ovanliga fall bör prövas av personal med juridisk utbildning. I sådana fall bör ett inkassobolag också i större utsträckning än vad som är fallet vid mängdhantering av ärenden, förvissa sig om att en fordran är lagligen grundad. Detta bör bland annat ske genom undersökningar av gällande rätt och genomgång av de förhållanden som ligger till grund för fordran.
Visia har inte redovisat sina eventuella överväganden och utredning inför vidtagandet av inkassoåtgärd. Inkassonämnden konstaterar att Visia i inkassokravet har angivit att skulden avser ”Upphovsrättsliga avgifter”. Det framgår således inte om fordran grundat sig på avtal eller avser ett skadestånd. Det är därmed oklart vilken slags fordran som görs gällande. Eftersom det i ärendet, såvitt kan utläsas av ingivna handlingar, rör sig om ett mer komplicerat fordringsförhållande borde fordrans grund också närmare utvecklats i kravbrevet som skickats till anmälaren (jmf uttalande dnr 284/2021). Visia förtjänar därför kritik för utformningen av inkassokravet.
Utredning efter bestridande
Visia har mottagit ett sakligt bestridande. Visia har då haft att utreda om invändningen från anmälaren haft fog för sig, lämpligen genom kommunikation med fordringsägaren. Under tiden för utredningen borde inkassoärendet ha lagts vilande och anmälaren ha informerats om detta, vilket inte skett i förevarande fall. Visia borde därefter rätteligen ha återkommit till anmälaren med besked avseende vad som framkommit av utredningen samt huruvida fordran alltjämt vidhålls eller ej. Visia har genom sin underlåtenhet att utreda bestridandet agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
En gäldenär har rätt att bestrida och erhålla information om fordran. All kontakt med gäldenärer ska ske på ett sakligt, tydligt och korrekt sätt. Visia har i sin kommunikation med anmälaren inte varit saklig, tydlig och korrekt och har även i detta avseende agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Sammanfattningsvis har Visia på ett flertal punkter åsidosatt god etik i inkassoverksamhet vid handläggningen av ärendet varför Inkassonämnden riktar allvarlig kritik mot Visia. Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Pierre Gyllner
Betalningsuppgörelse med oklara villkor m.m.
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Arvato Finance AB
Frågeställningar: Betalningsuppgörelse med oklara villkor m.m.
Anmälarens uppgifter
Arvato Finance AB med bifirma Gothia Inkasso (”Gothia”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att de inte har skickat ut villkoren för avbetalningsplaner som har träffats med anmälaren och inte har redogjort för hur betalningar inom ramen för avbetalningsplanen skulle avräknas.
Gothia har också tvingat anmälaren att höja amorteringsbeloppen var sjätte månad genom att hota med att ärendet annars skulle lämnas vidare till Kronofogdemyndigheten. Gothia har inte meddelat att den första avbetalningsplanen bara skulle pågå under fyra månader eller att kapitalskulden skulle vara densamma.
Inkassobolagets uppgifter
Gothia har handlagt ett inkassoärende mot anmälaren och har kommit överens med anmälaren om flera tidsbegränsade avbetalningsplaner. Gothia och anmälaren har gemensamt kommit överens om villkoren för avbetalningsplanerna. Gothia har skickat en bekräftelse avseende respektive uppgörelse där information om kostnader och löptid har framgått.
Det stämmer att månadsbeloppet har höjts i januari 2021 och att Gothia nu har önskat ytterligare höjning av månadsbeloppet efter en ny bedömning av anmälarens betalningsförmåga.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten vara saklig, tydlig och korrekt. Inkassobolag ska tydligt kommunicera de villkor som gäller vid träffade avbetalningsplaner.
I Datainspektionens allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen, s. 35, framgår att bekräftelsebrev avseende amorteringsplaner skall innehålla vissa uppgifter, bland annat uppgifter om dröjsmålsränta samt uppgift om totalskulden beräknad till amorteringsplanens sista betalningsdag. Av den betalningsplan som Gothia har givit in framgår inte dessa uppgifter.
Gothia har också debiterat anmälaren en engångskostnad om 170 kronor för upprättandet av amorteringsplanen som enligt 3 § 2 pt. lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. bara får tas ut avseende upprättande av en fullständigplan för amortering av den återstående skulden. Det strider mot god etik i inkassoverksamhet att debitera kostnader för åtgärder som inte omfattas av lagen.
Inkassonämnden anser att Gothia agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att inte inkludera tillräcklig information i bekräftelsebrev samt genom att debitera avgifter utan att lagens förutsättningar varit uppfyllda.
Inom ramen för inkassoverksamhet förekommer regelmässigt hot om att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas i syfte att åstadkomma betalning. Det står inte i strid med god etik i inkassoverksamhet att framställa dylika upplysningar under förutsättning att hotet avser en tillåten rättslig åtgärd som rent faktiskt kan komma att infrias samt att åtgärden som sådan kan antas medföra att betalning av en fordran helt eller delvis sker (se uttalande i dnr 204/2020 och 241/2021).
Anmälaren har anfört att Gothia har ’tvingat’ honom att acceptera högre och högre avbetalningsbelopp med hot om att ärendet annars skulle överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Inkassonämnden anser dock inte att det strider mot god etik i inkassoverksamhet att efter att en tidsbegränsad avbetalningsplan löpt ut uppställa nya krav för att en ny avbetalningsplan skall träffas. Det står inte heller i strid med god etik att kräva att storleken på det månatliga avbetalningsbeloppet höjs i samband med att en avbetalningsplan upprättas. Gothias agerande i denna del har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Uppenbart ogrundad fordran?
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Uppenbart ogrundad fordran?
Anmälarens uppgifter
Intrum Sverige AB (Intrum) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att vidhålla fordringsägarens rätt till betalning trots invändning om att anmälaren utsatts för ett bedrägeri. Fordran har tidigare handlagts och avslutats av ett annat inkassobolag vilket meddelats anmälaren. Intrum har trots kännedom om denna omständighet valt att fortsatt utreda fordran och fortsatt handlägga ärendet på uppdrag av fordringsägaren.
Intrum har inte återkopplat med besked om ärendets fortsatta handläggning på drygt en månad och anmälaren har inte kunnat logga in i deras digitala system.
Inkassobolagets uppgifter
Intrum har skickat kravbrev avseende aktuell fordran. Intrum har mottagit bestridande från anmälaren och har lagt ärendet vilande under utredningstiden. Intrum har fått information från fordringsägaren att kravet vidhålls och har kommunicerat detta till anmälaren som vidhållit sitt bestridande.
Intrum har efterfrågat om fordringsägaren önskat att kravet skulle lämnas vidare till Intrums jurister vilket fordringsägaren önskade.
Intrum har innan inkassokravet skickats inte mottagit information från fordringsägaren om att ärendet skulle vara tvistigt. Av det avtal som Intrum tecknat med fordringsägaren framgår att fordringsägaren inte får skicka tvistiga fordringar för inkasso. Fordringsägaren har också haft en skyldighet att skyndsamt informera Intrum om eventuella invändningar. Intrum har inte vid avsändandet av kravbrevet haft någon anledning att tro att ärendet var tvistigt. Efter utredning har ärendet avslutats och en avslutsbekräftelse har tillställts anmälaren.
Intrum har handlagt ärendet och agerat i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om Inkassobolags skyldighet att kontrollera fordran innan indrivning, (se bl.a. uttalande dnr 178/2019, 193/2020, 206/2020 och 237/2020).
Intrum har inför uppdraget kommit överens med fordringsägaren att denne inte får skicka tvistiga fordringar. Intrum har vid mottagandet av bestridandet skyndsamt kommunicerat med fordringsägaren och meddelat dennes inställning till anmälaren.
Ett inkassoombud bör i huvudsak kunna förlita sig på de uppgifter som en borgenär lämnar om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att uppgifterna skulle vara riktiga, exempelvis om borgenären tidigare lämnat felaktiga uppgifter eller om det är uppenbart att uppgiften inte kan vara korrekt. Att ett annat inkassobolag har valt att avsluta handläggningen medför inte per automatik att fordran som sådan inte skulle vara lagligen grundad. Inkassonämnden anser därför att Intrums handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har angett att han inte har kunnat logga in i Intrums system. Intrum har inte närmare bemött detta påstående. Inkassonämnden noterar att det är av stor vikt för nämndens prövning av ärenden att alla frågor som aktualiseras i en anmälan bemöts av det anmälda företaget.
Inkassonämnden anser att, för det fall ett inkassobolag hänvisar kontakter till en kundportal, inkassobolaget är skyldigt att tillse att gäldenärer har tillgång till inloggningsuppgifter och att informationen som framgår av kundportalen är saklig, tydlig och korrekt. Inkassonämnden saknar möjlighet att, med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats av anmälaren, bedöma om Intrum brustit i detta avseende eller inte.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Inkassokrav när betalning redan skett
Anmälare: En juridisk person
Anmält bolag: Lowell AB
Frågeställningar: Inkassokrav när betalning redan skett
Anmälarens uppgifter
Lowell AB (Lowell) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att vidhålla rätt till inkassokostnad och ränta trots att betalning skett innan inkassokravet ställdes ut. Betalningen har skett till fordringsägaren med angivande av ett OCR-nummer.
Inkassobolagets uppgifter
Lowell har skickat inkassokrav avseende aktuell fordran. Lowell har därefter fått information om att fakturabeloppet och påminnelseavgiften hade betalats. Lowell har då skickat ett restkrav till anmälaren som då invänt att betalning skett innan inkassokravet skickades ut.
Lowell har kontaktat fordringsägaren som angett att betalningen har skett med angivande av fel referensnummer och därför inte har kunnat bokföras när betalningen inkom – utan först drygt en månad senare. Inkassokravet har utställts elva dagar efter betalningen. Lowell har vidhållit kravet mot anmälaren men har därefter valt att avsluta ärendet och har skickat en avslutsbekräftelse.
Lowells handläggning har inte stridit mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
En betalning har befriande verkan från den dag då den bokförs hos borgenären eller hos inkassobolaget (se 9 § inkassolagen). En borgenär har rätt till ersättning för inkassokostnad från och med den dag då ett inkassokrav avsänds, under förutsättning att fordran vid tidpunkten för avsändandet var obetald.
Anmälaren har, enligt uppgift från Lowell, angivit ett felaktigt OCR-nummer vid betalningstillfället. Anmälaren har inte invänt mot detta påstående. Betalningen har med anledning av det felaktiga OCR-numret registrerats hos den ursprungliga fordringsägaren först efter det att inkassokravet hade avsänts.
Borgenären har mot denna bakgrund inte haft skäl att räkna med att anmälaren fullgjort sin betalning vid den tidpunkt då inkassokravet skickades. Kostnaden för inkassokravet har därför varit skäligen påkallad för att tillvarata borgenärens rätt (se Inkassonämndens tidigare uttalande i dnr. 99/2007). Inkassonämnden anser därför att Lowells handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
Rätt till avbetalningsplan
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Inkasso AB Marginalen
Frågeställningar: Rätt till avbetalningsplan
Anmälarens uppgifter
Inkasso AB Marginalen (”Marginalen”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.
Anmälaren har fått ett brev om att den avbetalningsplan han haft har avslutats och att han skulle kontakta Marginalen för att hitta en överenskommelse avseende en ny avbetalningsplan. Vid samtalet har Marginalen inte accepterat en ny avbetalningsplan, de har heller inte velat diskutera en ackordsuppgörelse, trots att räntan uppgått till 150 000 kronor.
Marginalen har angett att en nedsättning av det fordrade beloppet eller en avbetalningsplan inte har varit aktuellt eftersom anmälaren har köpt en ny bil. Marginalen har använt sig av psykiskt våld och tortyr och har utpressat och hotat anmälaren.
Inkassobolagets uppgifter
Fordran avser två privatlån som fastställts genom utslag. Marginalen har övertagit fordran 2010. Kravbrev har skickats regelbundet. Under 2018 till 2020 har sju tidsbegränsade avbetalningsplaner träffats med anmälaren. När avbetalningsplanerna löpte ut har Marginalen meddelat anmälaren därom och uppmanat honom att återkomma för att diskutera den fortsatta handläggningen. Anmälarens ekonomiska situation har varit varierande varför avbetalningsplanerna erbjöds om sex månader i taget. Även amorteringsbeloppen varierade och Marginalen hade en förhoppning om att anmälarens ekonomiska situation skulle tillåta full betalning eller avbetalning med högre belopp.
När den sista avbetalningsplanen löpte ut fördes diskussion om hur anmälarens ekonomiska situation såg ut. Av samtalet och efter kontroller i offentliga register gjordes bedömningen att anmälaren hade förmåga att betala hela fordran varför Marginalen inte önskade diskutera vare sig avbetalnings- eller ackordsuppgörelse.
Det har inte förekommit någon utpressning eller annan oegentlighet. Marginalen har varit tydlig i kontakterna med anmälaren att avbetalningsplanerna gällde för viss tid och att Marginalen för det fall att parterna inte kom överens kunde komma att lämna ärendet till Kronofogdemyndigheten för verkställighet.
Marginalens handläggning har inte på något sätt stridit mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och på ett sådant sätt att en gäldenär inte ska vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.
Marginalen har tillbakavisat anmälarens påståenden om diverse otillbörliga påtryckningar. Anmälaren, som givits möjlighet att yttra sig över Marginalens svar, har inte utvecklat eller vidhållit sina påståenden, varför Inkassonämnden inte ser någon anledning att rikta kritik mot Marginalen i denna del.
Avbetalningsplanens funktion är att ge en gäldenär möjlighet att återbetala en skuld över tid utan risk för att ytterligare inkassoåtgärder eller rättsliga åtgärder vidtas. Avbetalningsplaner får vara tidsbegränsade (se Datainspektionens allmänna råd vid tillämpning av inkassolagen, s. 35). Inkassonämnden anser att det inte står i strid med god etik i inkassoverksamhet att en borgenär eller ett inkassobolag, efter att en tidsbegränsad avbetalningsplan löpt ut, vägrar att upprätta ytterligare betalnings- och ackordsuppgörelser med gäldenären (se bland annat Inkassonämndens tidigare avgörande dnr 64/2003).
Inkassonämnden anser sammanfattningsvis att Marginalens handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Vägran att träffa överenskommelse om avbetalningsplan
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Vägran att träffa överenskommelse om avbetalningsplan
Anmälarens uppgifter
Alektum Group AB (”Alektum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte gå med på en avbetalningsplan och återkalla ärenden från Kronofogdemyndigheten. Anmälaren har framhållit att skulderna är gamla och att de skulle bli betalda snabbare genom en avbetalningsplan i stället för genom löneutmätning. Hon har pekat på innehållet i 4 § inkassolagen som föreskriver att inkassobolag inte får orsaka onödig skada eller olägenhet för gäldenärer. Genom Alektums agerande har hon orsakats onödiga räntekostnader. Borgenärerna har hänvisat henne till Alektum vilket hon uppfattat som att de inte lämnat någon instruktion till Alektum. Alektum borde visa good will och skriva av skulderna eftersom de är gamla.
Inkassobolagets uppgifter
Alektum har uppgett att ärendet är föremål för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten och att inget av ärendena är preskriberade. När det gäller kontakterna med borgenärerna har Alektum uppgett att bolaget handlägger ärendena åt borgenärerna och att det i detta ingår att fatta löpande handläggningsbeslut inom ramen för de mandat som bolaget fått. De aktuella borgenärerna har gett Alektum i uppdrag att ansöka om fastställelse av fordringarna och verkställighet när Alektum bedömer det lämpligt. I detta fall har bedömningen gjorts att den lämpligaste metoden för indrivning är just verkställighet. Alektum har också uppgett att inkassokrav, brev i syfte att åstadkomma frivillig betalning samt betalningsföreläggande riktats mot gäldenären utan att frivillig betalning uppnåtts.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Varken inkassobolag eller borgenärer har någon skyldighet att ingå betalningsuppgörelser. Det står därför ett inkassobolag fritt att, inom ramen för borgenärens instruktioner, bedöma om en betalningsuppgörelse ska ingås eller inte. I detta fall har Alektum förklarat att tidigare försök att få till stånd en frivillig betalning misslyckats. För att minska räntekostnaden står det anmälaren fritt att göra ytterligare betalningar. Det har inte framkommit något som motiverar kritik mot Alektum för hur ärendet handlagts.
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att annat inte framkommit än att Alektum har handlagt ärendena i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng och Per Holmgren
Köp och indrivning av preskriberad fordran
Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Svenska Europainkasso AB
Frågeställningar: Köp och indrivning av preskriberad fordran
Anmälarens uppgifter
Svenska Europainkasso AB (”Europainkasso”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att köpa och driva in en preskriberad fordran. De har vidare inte kunnat svara på frågor rörande fordringsförhållandet eller tillställa anmälaren underlag avseende fordran.
Inkassobolagets uppgifter
Europainkasso har förvärvat en fordringsportfölj av en tidigare fordringsägare som bedriver låneverksamhet med tillstånd av Finansinspektionen. Denuntiationsbrev har tillställts anmälaren. Fordran har tidigare fastställts genom utslag 2013 och därefter har ett flertal kravbrev skickats till anmälaren av den tidigare borgenären. Fordran är inte preskriberad.
I kontakt med anmälaren har Europainkasso angett att anmälaren inte sakligt kan bestrida fordran då utslag redan har meddelats. Europainkasso har lämnat information om möjlighet att framföra preskriptionsinvändningar när fordran lämnats för verkställighet.
Europainkasso har inte brustit gällande god etik i inkassoverksamhet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet. Nämnden kan däremot inte uttala sig i frågan om huruvida den aktuella fordran är preskriberad eller ej.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad.
Innan en inkassoåtgärd vidtas bör inkassobolaget förvissa sig om att man kan visa vad fordran avser, vem som är gäldenär och att fordran inte uppenbart är preskriberad. Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om inkassobolags skyldighet att kontrollera fordran innan indrivning, se uttalande dnr 178/2019, 193/2020 och 206/2020.
Ett inkassoombud bör i huvudsak kunna förlita sig på de uppgifter som en borgenär lämnar om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att uppgifter skulle vara riktiga, exempelvis om borgenären tidigare lämnat felaktiga uppgifter eller om det är uppenbart att uppgiften inte kan vara korrekt. Kravet på den kontroll som utförs innebär dock inte att inkassobolaget för varje fordran behöver göra en djupgående analys av fordrans grund. Detta gäller även i fall där ett inkassobolag förvärvar en fordran från borgenären.
Europainkasso har vid registrering och hantering av ärendet utgått från de uppgifter som de fått av fordringsägaren av vilka det har framgått att utslag har meddelats samt att brev har skickats till anmälaren. Inkassonämnden anser att den kontroll genom stickprov Europainkasso har utfört innan de har vidtagit indrivningsåtgärd har varit tillräcklig. Handläggningen av ärendet kan därför inte kan anses strida mot god etik i inkassoverksamhet i denna del.
All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten bör vara saklig, tydlig och korrekt (se t.ex uttalande i dnr. 241–2021). Vidare bör gäldenären bemötas på ett hövligt sätt. Europainkasso har uppgett att anmälaren har bemötts korrekt och vid kontakterna erhållit tydlig information om ärendets fortsatta handläggning. Europainkasso har vidare informerat anmälaren om den möjlighet som kvarstår att invända mot verkställighet i det aktuella fallet.
Sammanfattningsvis konstaterar Inkassonämnden att Europainkasso har handlagt ärendet i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg
