Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Capitum AB
Frågeställningar: Kontroll av fordran innan inkassoåtgärd, skyldighet att svara på e-post m.m.

Anmälarens uppgifter

Capitum AB (Capitum) har skickat två krav för påstådda böter från Italien som är tre år gamla. Anmälaren har bestridit ett av kraven och har då fått en kopia på de utställda böterna tillställd sig. Anmälaren har fortsatt bestridit kravets riktighet. Capitum har inte svarat utan har i stället skickat ett nytt kravbrev med hot om rättsliga åtgärder.

Anmälaren ifrågasätter om Capitum har rätt att driva in de aktuella fordringarna från Italien, vilka har preskriberats. Capitum har skickat kravbrev som daterats bakåt i tiden för att förkorta svarsfristen.
Anmälaren har slutligen yrkat att få återbetalt de medel som han felaktigt tvingats betala.

Inkassobolagets uppgifter

Capitum har skickat två krav varav det ena har avidentifierats hos Capitum sedan fordran betalats och ärendet avslutats 2019-12-17, dvs. ett halvår innan anmälan till Inkassonämnden.
Anmälaren har avseende det andra kravet tagit kontakt per e-post och har fått svar av en handläggare. Anmälaren har också fått ta del av underlag för fordran. Underlagen har varit utformade på engelska och italienska.

Enligt Capitums egen policy ska ärenden ”pausas” och handläggas manuellt vid fall av invändning/bestridande. I förevarande fall har så inte skett vilket har fått till följd att ett automatiserat brev har skickats till anmälaren. Handläggaren har inte heller svarat på ett e-postmeddelande. Capitum anser att deras handläggning brustit i dessa delar och har fört samtal med aktuell handläggare och säkerställt att denna typ av misstag inte ska ske igen.

Capitum har fått uppdraget att driva in fordran från ett tyskt inkassobolag vilket i sin tur fått uppdraget från ett bolag i Italien. Capitum har varit behörigt att driva in skulden. Innan Capitum antog uppdraget har bolaget kontrollerat fordran. Boten har vunnit laga kraft och är verkställbar i Sverige och ska erkännas som en exekutionstitel. Boten har inte heller preskriberats.

Capitum har hotat med rättsliga åtgärder. Capitum bestrider att några utskickade brev skulle ha blivit felaktigt daterade.

Inkassonämndens bedömning

Enligt Inkassonämndens stadgar, § 4, upptas inte anmälan mot en inkassoåtgärd som vidtagits för mer än sex månader sedan. Inkassoombudet har framfört att ett av de anmälda ärendena har avregistrerats mer än ett halvår innan anmälan gjordes. Anmälan avvisas således i denna del.

Anmälaren har yrkat att Capitum ska återbetala medel. Inkassonämnden saknar behörighet att uttala sig i frågor om återbetalning och avvisar därför yrkandet.

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

I 8 § inkassolagen (1974:182) stadgas att inkassoåtgärd inte bör vidtas om det föreligger sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller om fordringen annars framstår som obefogad. Capitum har lämnat fullgoda underlag och uppgifter angående både uppdragsgivaren och fordran. Det finns således ingen anledning att rikta kritik mot Capitum avseende deras kontroller av fordran.

Fordran har, såvitt kunnat förstås, vunnit laga kraft. Varken inkassolagen eller god inkassosed ställer krav på en borgenär eller dennes ombud att påminna gäldenären innan en lagakraftvunnen exekutionstitel åberopas eller lämnas in för verkställighet, se Datainspektionens allmänna råd s. 44. I vissa fall kan det dock finnas anledning att kontakta gäldenären efter utslaget eller domen, som t.ex. i detta fall där fordran avser en lagakraftvunnen bot från Italien och där informationen tidigare lämnats på italienska.
Capitum har också skickat ett brev med information om kravet där det tydligt angetts att kravet avser en trafikförseelse i Italien och möjliggjort för anmälaren att betala frivilligt. Inkassonämnden anser att Capitum genom att skicka brevet har agerat i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.

Anmälaren har bestritt kravet till Capitum efter att kravet vunnit laga kraft. Capitum är därför inte förhindrad att exempelvis skicka kravet för verkställighet trots anmälarens bestridande. Det strider inte heller mot god etik i inkassoverksamhet att vidta andra inkassoåtgärder så som att skicka kravbrev på det vis Capitum gjort i förevarande fall. Eventuella meddelade anstånd i ärendet måste dock naturligtvis respekteras.
Capitum har vidgått att bolaget inte har svarat på ett e-postmeddelande. Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om att god etik i inkassoverksamhet förutsätter att frågor besvaras utan dröjsmål vilket också följer av Datainspektionens allmänna råd s. 31. Detta gäller i många fall även andra typer av inkommande skrivelser. Då innehållet i det aktuella e-postmeddelandet inte är känt saknar Inkassonämnden dock möjlighet att uttala sig om huruvida Capitum agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet i detta avseende.

Med dessa uttalanden avslutas handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren, Elisabet Malmström och Charlotte Strandberg

Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestridd fordran, hänvisning till en obevakad
e-postadress, förbigående av ombud samt otillbörligt hot

Anmälarens uppgifter

Sergel Kredittjänster AB (Sergel) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att ansöka om betalningsföreläggande avseende en sakligt bestridd fordran. Bestridandet har skickats både till fordringsägaren och till Sergel innan Sergel skickade in ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden.

Sergel har i telefonkontakter med anmälarens ombud som är advokat anvisat anmälaren till e-postadresser vilka inte har bevakats. I autosvar har endast angetts att kommunikationen via aktuell e-postadress skulle upphöra inom kort. Sergel har fortsatt skicka kravbrev till anmälaren direkt trots att en advokat anmält sig som ombud för anmälaren och meddelat att kontakterna framgent bör ske med honom.

Sergel har framställt otillbörliga hot då bolaget i sina skrifter lämnat information om att en juridisk person får betalningsanmärkning redan i samband med ansökan om betalningsföreläggande trots att anmälaren inte är en juridisk person.

Sergel ska tvingas att betala skadestånd.

Inkassobolagets uppgifter

Sergel har mottagit ett bestridande per telefon i ärendet och har, efter avstämning med fordringsägaren, skickat ett brev till anmälaren där bestridandet bemöttes och det angavs att kravet vidhölls. Det framgick i brevet att anmälaren måste återkomma senast ett visst datum med betalning eller med besked om att anmälaren stod fast vid bestridandet, med risk för att ärendet annars skulle komma att överlämnas till Kronofogdemyndigheten genom ansökan om betalningsföreläggande.

Anmälaren har skickat bestridanden och anmälan av ombud till en gammal e-postadress som har varit obevakad. E-post har också skickats till en manuellt bevakad e-postadress varifrån e-posten har vidarebefordrats till samma obevakade e-postadress där den inte hanterats. Det autosvar som skickats ut i samband med mottagande av e-posten har inte på ett tydligt sätt kommunicerat att e-postadressen inte längre var en fungerande kommunikationskanal.

En ansökan om betalningsföreläggande har mycket riktigt lämnats in till Kronofogdemyndigheten efter det att Sergel mottagit ovannämnda e-post. Efter att anmälaren har bestritt ansökan om betalningsföreläggande, och efter instruktion från fordringsägaren, har ansökan återkallats och ärendet avslutats.

Anmälaren har uppfattat det som ett otillbörligt hot att det i brevet till henne har angivits att en juridisk person får en betalningsanmärkning redan i samband med ansökan om betalningsföreläggande samt ytterligare en betalningsanmärkning i händelse av utslag. Brevtypen skickas till både juridiska och fysiska personer. Angiven information har varit korrekt och utgör inte något otillbörligt hot.

Inkassonämndens bedömning

Anmälaren har begärt skadestånd. Inkassonämnden saknar möjlighet att utdöma skadestånd och avvisar därför anmälan i den delen.

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Brister i kommunikationen

Av uppgifter från anmälarens advokat, vilka det inte finns anledning att ifrågasätta, framgår att denne fått felaktig information från Sergels handläggare genom att denne hänvisat till en ej bevakad e-postadress vid telefonsamtal. Samtliga kommunikationsvägar som anvisas en gäldenär måste naturligtvis bevakas. Ombudet har förvisso fått ett autosvar vid avsändandet av e-postmeddelande, men Sergel har medgett att informationen i autosvaret har varit missvisande och inte tydligt angivit att brev till den aktuella adressen inte skulle komma att läsas. Sergels agerande har i denna del stått i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Ansökan om betalningsföreläggande avseende bestridd fordran

Sergel har förklarat att bolaget har mottagit bestridanden som har skickats till en av Sergel hänvisad e-postadress. Bestridandena får därför anses ha varit Sergel tillhanda innan ansökan om betalningsföreläggande lämnades till Kronofogdemyndigheten. Att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten avseende en fordran mot vilken det riktats en sakligt grundad invändning är inte förenligt med god etik i inkassoverksamhet (se exempelvis uttalande 171/2019 samt Datainspektionens allmänna råd s. 37). Sergel har således även i denna del handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Förbigående av ombud

Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om förbigående av ombud (se uttalande 162/2018). Den mot vilken en inkassoåtgärd vidtas äger rätt att ställa ett ombud för sig. Sedan inkassoombudet fått kännedom om att ett ombud utsetts bör inkassoombudet inte söka kontakt direkt med gäldenären, om det inte är fråga om en åtgärd som av legala skäl måste ske direkt i förhållande till gäldenären, exempelvis vid preskriptionsavbrytande försändelser, eller om det annars av särskilda skäl bedöms nödvändigt, exempelvis då ett ombud uppvisar oskicklighet eller olämplighet. Sker kontakt med gäldenären direkt bör ombudet i normalfallet underrättas.

I det aktuella ärendet har brev rörande bestridandet skickats till gäldenären efter det att ombudet anmält sig. Att Sergel inte uppmärksammat ombudsanmälan som skett till Sergels e-postadress ursäktar inte Sergels förbigående av ombudet. Inkassonämnden anser att Sergel har handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet även i detta avseende.

Otillbörligt hot

Av 4 § inkassolagen framgår att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed och att det därvid ska iakttas att gäldenär inte vållas onödig skada eller olägenhet eller utsätts för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd.

Inom ramen för inkassoverksamhet förekommer regelmässigt hot om att rättsliga åtgärder kan komma att vidtas i syfte att åstadkomma betalning. Det står inte i strid med god etik i inkassoverksamhet att framställa dylika hot under förutsättning att hotet avser en tillåten rättslig åtgärd som rent faktiskt kan komma att infrias samt att åtgärden som sådan kan antas medföra att betalning av en fordran helt eller delvis sker.

Formuleringen avseende betalningsanmärkning för juridisk person är saklig och korrekt och det framgår också klart att informationen inte riktar sig till fysiska personer. Upplysningen kan synas onödig i sammanhanget men kan inte anses utgöra en otillbörlig påtryckning.  Sergel har således inte handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet i denna del.

Med dessa uttalanden avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren och Elisabet Malmström

Anmälare: En privatperson
Anmält bolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Ansökan om verkställighet efter meddelande om att ärendet var avslutat 

Anmälarens uppgifter

Sergel Kredittjänster AB (Sergel) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ett krav om 164 kr avseende obetald ränta och inkassokostnad till Kronofogden för verkställighet efter att ha meddelat anmälaren att ärendet var avslutat. Fordringsägaren har återkallat ärendet och Sergel har meddelat att ärendet har lagts ned och att han skulle bortse från det skickade kravbrevet. Sergel borde tydligt ha angett att inte hela skulden återkallats.

Inkassobolagets uppgifter 

Sergel har handlagt två inkassoärenden rörande telekomtjänster. Fordran i det ena ärendet fastställdes genom utslag 2009 medan det andra ärendet inte fastställdes. Efter att det ej fastställda ärendet återkallats av fordringsägaren avslutades detta 24 juli 2019, vilket anmälaren informerades om per brev.
Det andra ärendet förvärvades av Sergel Portfolio AB den 21 november 2019, varefter anmälaren denuntierades. Fordran hade före överlåtelsen satts ned till 164 kronor avseende en inkassokostnad och kvarstående ränta. Sergel kan inte svara på varför beloppet satts ned.

Den 13 januari 2020 tillställdes anmälaren en skrivelse vari Sergel uppmanade anmälaren att kontakta inkassobolaget. Då anmälaren inte återkommit gavs ärendet in för verkställighet den 12 februari 2021.

Sergel har inte brutit mot god inkassosed genom sin handläggning.

Inkassonämndens bedömning

Anmälaren har angett Sergel Portfolio AB som det inkassobolag som anmälan avser. Av handlingarna framgår dock att Sergel såsom ombud har vidtagit inkassoåtgärderna genom att bland annat ansöka om verkställighet. Sergel har också yttrat sig i detta ärende såsom ombud för Sergel  Portfolio AB. Inkassonämnden uppfattar det som att Sergel är det bolag vars handläggning Inkassonämnden har att uttala sig om.

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Sergel har angivit att ett utslag har meddelats i det aktuella ärendet och att gäldenären har informerats om fordran löpande. Anmälaren har också tillställts ett denuntiationsbrev. Sergel har innan kravet lämnades för verkställighet skickat brev med uppgift om skulden. Det saknas anledning att ifrågasätta Sergels lämnade uppgifter.
Inkassobolag bör enligt Datainspektionens allmänna råd s. 33 föra anteckningar över alla händelser i ett inkassoärende. Detta främst för att kunna svara på frågor från gäldenären utan dröjsmål, men även för att förenkla tillsynsarbete och inkassobolagets egen handläggning. I förevarande fall har Sergel inte noterat varför skulden har satts ned, men då detta varit en åtgärd som varit till fördel för gäldenären finns inte anledning att rikta kritik mot Sergel i detta avseende.

Inget i ärendet tyder i övrigt på att Sergel skulle ha meddelat att ärendet avslutats eller på annat sätt frånfallits till mer än det nedsatta beloppet. Inkassonämnden anser inte att Sergel har vidtagit åtgärder som strider mot god etik i inkassoverksamhet i någon del av sin handläggning i ärendet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalande har deltagit: Ulla Erlandsson, Per Holmgren och Elisabet Malmström