Otillräckliga kontaktuppgifter m.m.
Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: Agera Pay AB
Frågeställningar: Otillräckliga kontaktuppgifter m.m.
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har fått ett kravbrev från Agera Pay AB (”Agera”), men har inte blivit informerad om hur och vart man kan vända sig för att bestrida fordran eller hur man kommer i kontakt med Agera.
Anmälaren menar därför att Agera har agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har bilagt en kopia på ett kravbrev från Agera med rubrik ”Påminnelse efter delbetalning”. Av detta framgår ett telefonnummer, en mailadress och en webbadress till Agera.
Inkassobolagets uppgifter
Agera har, efter att ha tillställt anmälaren ett inkassokrav, erhållit en delbetalning från anmälaren. Därefter har ett restkrav tillställts anmälaren avseende kvarvarande del av fordran.
Av inkassokravet har framgått att invändningar mot kravet kan framställas till Agera, samt kontaktuppgifter till Agera.
Agera har bilagt en kopia på inkassokravet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Information till en gäldenär ska, oavsett om den lämnas i skrift eller muntligen, vara saklig, tydlig och korrekt (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed avsnitt 8.1). Ett inkassokrav ska enligt 5 § inkassolagen innehålla uppgift om inom vilken tid gäldenären har att betala frivilligt eller anmäla om han har någon invändning mot kravet.
Enligt god inkassosed gäller också att inkassokravet ska innehålla uppgift om inkassoombudets fullständiga namn, eventuella firma, postadress, telefonnummer och andra kontaktuppgifter, inklusive eventuell webbplats (se Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed avsnitt 6.1.1). Andra kravbrev än inkassokrav behöver dock inte utformas på det vis som föreskrivs i 5 § inkassolagen (se branschkoden, avsnitt 6.2).
Av handlingarna som givits in i ärendet framgår att Agera i inkassokravet har informerat anmälaren om hur och på vilket sätt fordran kan bestridas och har i båda breven angivit tillräckliga kontaktuppgifter.
Agera har handlagt ärendet i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren
Avbetalningsplan på oskäligt belopp?
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Aspectum Inkasso AB
Frågeställningar: Avbetalningsplan på oskäligt belopp?
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har gått i borgen för ett lån som sagts upp utan anmälarens vetskap. Ärendet har sedan överlämnats till Aspectum Inkasso AB (”Aspectum”) för indrivning. Anmälaren har kommit överens om en avbetalningsplan med Aspectum men de har krävt hög ränta samt höga avgifter. Aspectum har därefter velat höja avbetalningstakten trots att anmälaren har erlagt betalning i enlighet med avbetalningsplanen.
Anmälaren menar av denna anledning att Aspectum har agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har haft två separata skulder hos Aspectum. Aspectum kom överens med anmälaren att avbetala respektive skuld genom två olika avbetalningsplaner.
I det första ärendet erlade anmälaren inte betalning i enlighet med avbetalningsplanen, varför Aspectum informerade anmälaren om att hon behövde betala ett högre belopp vid nästa delbetalning för att komma i kapp på avbetalningsplanen. Anmälaren bestred då hela ärendet. I det andra ärendet har Aspectum inte erhållit någon betalning alls enligt avbetalningsplanen.
Avgifterna som Aspectum har tagit ut är förenliga med lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och räntan är avtalad inom ramen för det ursprungliga kreditavtalet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Anmälaren har, efter att ha givits möjlighet till genmäle i anledning av vad inkassobolaget uppgivit, inte anmärkt mot påståendet att avgifter debiterats i enlighet med gällande lagstiftning, att räntan varit avtalad eller att betalning inte erlagts i enlighet med vad som ursprungligen överenskommits. Inkassonämnden saknar därför anledning att ifrågasätta de av Aspectum lämnande uppgifter i dessa delar.
Inkassobolag har inte någon skyldighet att ingå betalningsuppgörelser. Det står därför ett inkassobolag fritt att, inom ramen för borgenärens instruktioner, bedöma om en betalningsuppgörelse ska ingås eller inte och självständigt bestämma vilka villkor som kan accepteras. Detsamma gäller i fråga om att vidhålla en tidigare träffad uppgörelse som gäldenären inte följt (se Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 260/2021). När uppgörelsen däremot väl har träffats är borgenären bunden av denna under den tid som denna löper under förutsättning att gäldenären erlägger betalning på rätt sätt och i rätt tid.
Aspectum har uppgivit att anmälaren inte betalat i enlighet med vad som överenskommits. Det har under sådana förhållanden inte stått i strid med god etik att kräva att anmälaren, för att uppgörelsen skulle kvarstå, betalade i kapp de belopp som resterade. Aspectums agerande har därför inte stått i strid med god etik.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren
Otillbörlig påtryckning efter bestridande
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Alektum AB
Frågeställningar: Otillbörlig påtryckning efter bestridande
Anmälarens uppgifter
Alektum AB (Alektum) har, som Inkassonämnden uppfattat anmälan, agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet i anledning av följande.
Alektum har skickat inkassokrav till henne för fordringar som inte existerar. Hon menar att vissa krav avser varor som hon inte fått. Andra krav avser varor hon inte beställt. I övrigt anser hon att varorna slutbetalats sedan lång tid tillbaka. Alektum har inte heller kunnat förklara hur skulderna uppkommit. Bolaget svarar inte på mejl utan skickar nya krav och hotar med Kronofogden.
Anmälaren har gett in utdrag hur Alektums ärendehanteringssystem som totalt tar upp 26 ärenden.
Inkassobolagets uppgifter
Anmälaren har ett flertal olika pågående inkassoärenden hos Alektum där bolaget antingen agerar som inkassoombud eller driver in egna fordringar. Inkassokrav har avsänts mellan 2007 och 2016. I två ärenden har inkassokrav avsänts under 2023. Alektum har vid flera tillfällen varit i kontakt med anmälaren som då framfört att hon saknat betalningsförmåga.
Inte förrän den 21 november 2023 har anmälaren invänt mot fordringsanspråken. Invändningen har hanterats som en sakligt grundad invändning. I förekommande fall har ärenden som inte avslutats överlämnats till rättsligt ombud för slutligt avgörande i allmän domstol.
Alektum har gett in utdrag ur ärendehanteringssystemet som belyser kontakterna med anmälaren samt e-postmeddelanden under november och december månad 2023.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Nämnden prövar inte anmälningar som rör inkassoåtgärder som vidtagits mer än sex månader innan anmälan. Anmälan i detta ärende gjordes den 20 december 2023. Av utredningen i ärendet framgår att anmälaren haft kontakt med Alektum sedan många år men det är endast de kontakter som hon haft med Alektum under november och december månad 2023 som ligger inom sexmånadersfristen. Alektum har också uppgett att inkassokrav skickats avseende två ärenden under 2023. Enligt skuldspecifikationen uppkom dessa fordringar i oktober respektive november 2023. Nämnden begränsar därför sin prövning i enlighet med detta.
Anmälaren har gjort gällande att kraven saknar grund.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Om invändningens innehåll gör att det finns sannolika skäl för att fordran inte är lagligen grundad eller framstår som obefogad på ett sådant sätt som framgår av 8 § inkassolagen bör inget inkassokrav skickas. I detta ärende har inget framkommit som talar för att Alektum borde ha avstått från att driva in kraven.
Anmälaren har också – som hon får förstås – hävdat att Alektum vidhållit krav mot henne och utsatt henne för otillbörliga påtryckningar.
Av utredningen i ärendet framgår att Alektum vid e-postkontakter med anmälaren efterfrågat underlag för de invändningar som hon gjort. Vidare uppgavs att ärendet ligger vilande. Något hot om rättsliga åtgärder eller liknande framfördes inte.
Inkassobolag har en skyldighet att utreda huruvida framställda invändningar har fog för sig och därefter underrätta gäldenären om borgenärens inställning. Gäldenären bör också klargöra sin inställning för att ett inkassobolag ska vara förhindrat att använda den summariska processen.
Inkassonämnden kan konstatera att de e-postmeddelanden som getts in i ärendet inte innehåller några hot om åtgärder över huvud taget. De inkassokrav som Alektum uppgett har skickats har inte getts in i ärendet, men ingenting i ärendet tyder på att det skulle ha funnits något hinder för Alektum att skicka dem. Av Alektums svar framgår att man efter bestridandet lämnat över ärendet för prövning i allmän domstol, dvs. man har inte för avsikt att använda den summariska processen.
Sammantaget innebär detta att ingenting framkommit i ärendet som medför att Alektum inte agerat i enlighet med god etik i inkassoverksamhet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren
Anmälan öppen till höstmötet 2024
Nu är anmälan öppen till årets höstmöte!
Missa inte chansen att anmäla er till årets höstmöte som går av stapeln den 24 oktober. Dagen kommer innehålla intressanta föredrag om inkassobranschen samt möjligheten till att mingla med övriga branschkollegor.
Sista dag att anmäla sig är 7 oktober så tveka inte att inkomma med er anmälan redan idag via länk nedan.
https://svensk-inkassos-hstmte-2024.confetti.events
Under perioden 12 juli till 9 augusti är Svensk Inkassos kansli sommarstängt. Detta innebär att mail som skickas till oss under denna period kan komma att besvaras först därefter.
Glad sommar önskar Svensk Inkasso!
Ett nytt förbud mot spel på kredit
Svensk Inkasso har genom remiss den 23 februari 2023 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Finansdepartementets promemoria ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.
Sammanfattande inställning
Svensk Inkasso lämnar förslaget utan erinran.
Det får dock noteras att Svensk Inkasso i sitt remissvar avseende Överskuldsättningsutredningens betänkande SOU 2023:38 tillstyrkte utredningens förslag att i stället för att föreslå ett förbud mot spel på kreditkort införa av ett förbud för licenshavare eller ett spelombud att främja möjligheterna för någon annan att lämna krediter för spel.
Svensk Inkasso delar Överskuldsättningsutredningens slutsats (se betänkandet s. 291) att det finns tveksamheter om hur effektivt ett förbud mot att betala spel med ett kort som har en kredit kopplad till sig skulle bli samt att konstruktionen av kreditkort och övriga betalkort med krediter kopplade till sig skulle kunna medföra osäkerhet kring tillämpningen av ett förbud. Hur dessa risker och osäkerheter skall hanteras framgår inte fullt ut av promemorian.
Avtrappat ränteavdrag för vissa lån
Svensk Inkasso får lämna följande kommentarer i anledning av Finansdepartementets promemoria ”Avtrappat ränteavdrag för vissa lån”. Svensk Inkasso är branschorganisationen för de svenska inkassoföretagen och verkar för en etisk och seriös indrivning som hjälper borgenärer att få betalt, som motverkar överskuldsättning och som upprätthåller betalningsmoralen i samhället.
Sammanfattande inställning
Svensk Inkasso avstyrker förslaget.
Bakgrund
Överskuldsättning är ett allvarligt samhällsproblem som leder till stora svårigheter för den enskilda och till en sämre fungerande samhällsekonomi. Det finns därför anledning att genom lagstiftning vidta åtgärder som minskar riskerna för att fler hamnar i överskuldsättning som möjliggör för de som redan drabbats att få hjälp och stöd.
De åtgärder som vidtas bör vara ändamålsenliga och bör kunna förväntas leda till att de avsedda effekterna uppnås. Såvitt gäller åtgärder för att hindra att fler hamnar i överskuldsättning är det mest ändamålsenligt att hindra att krediter lämnas till den som saknar rimliga förutsättningar att betala tillbaka den, men utan att de allmänna förutsättningarna för en fungerande kreditmarknad påverkas. Detta ställer krav på bättre kreditprövningar, vilket i sin tur ställer krav på tillgång till tillförlitlig och aktuell information om enskildas betalningsförmåga.
Svensk Inkasso har i sitt remissvar på Överskuldsättningsutredningens betänkande i SOU 2023:38 (Ju2023/01643) bland annat tillstyrkt utredningens förslag om införande av ett skuld- och kreditregister och har föreslagit att inkassobolag bör få lämna uppgifter om betalningsdröjsmål till kreditupplysningsbolagen.
Förslagets påverkan på överskuldsättningen
I promemorian föreslås – till skillnad från vad som är fallet i dag – att ränta enbart skall kunna dras av om den betalats avseende ett lån lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt eller lån som avsett finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt skall omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. I praktiken innebär detta att kreditränta som betalats avseende vanliga konsumtionslån, lån för refinanisering av krediter eller andra blancolån – eftersom dessa normalt inte lämnas mot säkerhet – inte skulle kunna dras av. Dessutom skall inte heller dröjsmålsränta kunna dras av. Förslaget föreslås också gälla för redan beviljade krediter.
Svensk Inkasso kan konstatera att många konsumtionskrediter i dag leder till inkassokrav och i vissa fall till exekutiva åtgärder. Antalet kravbrev är dock mycket litet i förhållande till det antal fakturor och kreditavtal som fullgörs utan betalningsdröjsmål. Även de flesta som får ett inkassokrav klarar av att relativt snabbt betala i kapp och bli skuldfria. Under 2023 slutade, trots det rådande ekonomiska läget, bara drygt 8 % av ärendena med utmätning.
De hushåll som trots allt inte klarar av att betala i tid är de med små ekonomiska marginaler, låg omställningsförmåga vid förändrade förhållanden och litet eller obefintligt sparande. Denna typ av hushåll är också mer benägna än andra att ta blancokrediter och andra krediter med högre räntor eftersom sådana krediter ofta kan vara en sista utväg för att undvika att livsnödvändiga kostnader skall kunna betalas.
Med ett avskaffat ränteavdrag för sådana krediter är Svensk Inkassos analys att fler kommer att få svårt att betala i tid och att antalet inkassoärenden därför kommer att öka. För ett lån med 30 % ränta motsvarar ett avskaffat ränteavdrag en räntehöjning med 9 procentenheter. För ett lån med 20 % ränta motsvarar förändringen en räntehöjning med 6 procentenheter. Så stora förändringar av räntan medför stora konsekvenser för hushåll med svag betalningsförmåga.
Förändringen kommer därför enligt Svensk Inkassos uppfattning också oundvikligen att leda till att fler personer kommer att drabbas av mer ingripande indrivningsåtgärder i form av utmätning, avhysning m.m. Detta innebär också fler personer med betalningsanmärkning och fler personer med långvariga betalningssvårigheter. Med andra ord kommer förslaget oundvikligen att leda till ökad överskuldsättning.
Promemorians slutsats är dock att förändringen kommer att få en positiv effekt på överskuldsättning, huvudsakligen på grund av att krediter utan säkerhet därmed skulle bli mindre attraktiva. Detta resonemang saknar dock relevanta perspektiv.
För det första saknar många konsumenter som ingår kreditavtal utan säkerhet någon närmare förståelse för skattesystemets uppbyggnad och hur ränteavdraget påverkar det enskilda kreditavtalet. Även om vissa krediter rent faktiskt kommer att bli dyrare med att avskaffat ränteavdrag kommer den information om räntevillkor som anges i marknadsföring och kreditvillkor inte förändras; ett lån med 25 % ränta kommer alltjämt att marknadsföras som ett lån med 25 % ränta, men lånets påverkan på konsumentens privatekonomi kommer bli betydligt större.
För det andra är Svensk Inkassos uppfattning att många av de mindre blancolån med högre ränta som i dag lämnas, lämnas till personer med relativt sätt svag ekonomi, som på kort sikt behöver en kredit för att kunna göra nödvändiga betalningar av andra skulder – exempelvis en hyra eller en elräkning – och som i många fall saknar möjlighet att ta ett lån mot säkerhet, eftersom sådan säkerhet saknas. För den som har svårt att betala sin hyra och andra kostnader på grund av exempelvis tillfällig arbetslöshet eller andra oväntade förändringar i livet kommer sådan långivning fortsatt vara en viktig utväg – även om lånen i slutändan blir dyrare.
För det tredje så bör man, om man ska uppnå det angivna ändamålet att krediter ska bli mindre attraktiva, överväga hur detta kan uppnås utan att redan tagna krediter blir avsevärt dyrare för konsumenter. Detta särskilt med beaktande av att konsumenter som har dylika krediter normalt helt saknar möjlighet att återbetala desamma på kort sikt och således drabbas av en de facto räntehöjning de inte kan värja sig emot. Som angivits i det föregående kan detta innebära att en stor grupp människor hamnar i överskuldsättning eller att dessas vardagsekonomi havererar. Här skall även beaktas att denna grupp redan drabbats hårt av de prisökningar som inflationen medfört sammantaget med att lönenivåerna i samhället inte ökat i motsvarande mån.
Förslaget, som det nu är utformat riskerar således sammanfattningsvis att drabba hushåll med svag ekonomi hårt med risk för ökad överskuldsättning medan hushåll med bättre betalningsförmåga och tillgångar i form av fastigheter, bilar och båtar inte kommer att drabbas. Detta leder enligt Svensk Inkasso till en omotiverad och oönskad snedfördelning av resurser.
Förslaget innebär oöverblickbara och oförutsebara konsekvenser för enskilda
Det kan slutligen anmärkas att avskaffandet av ränteavdraget är oönskat ur det perspektivet att principen om förutsebarhet i skattelagstiftningen åsidosätts. Till skillnad från andra avdrag drabbar ett avskaffat ränteavdrag enskilda som inte har någon praktisk möjlighet att förändra sin skattemässiga situation eftersom de ofta saknar medel att på kort sikt återbetala redan tagna krediter.
Inom skattelagstiftningen är det av stor vikt att skattskyldiga lämnas möjlighet att i rimlig omfattning kunna överblicka skattekonsekvenserna av sitt handlande, samt lämnas möjlighet att anpassa sitt beteende efter skattereglernas innehåll.
Man bör även beakta problematiken med retroaktiv skattelagstiftning då retroaktiva lagar strider mot principen att en skattebetalare bör kunna förutse konsekvenserna av sina handlingar. Ett illustrativt exempel, hämtat från SOU 1978:34 s 156, är just en situation där en skattebetalare nekas avdrag för kostnader som var avdragsgilla vid tidpunkten de erlades, på grund av senare införda skattelagar. I utredningen anges därvid följande:
”… en sådan lagstiftning bryter mot grundsatsen att man i förväg skall kunna bedöma de rättsliga konsekvenserna av sitt handlande. En medborgare som handlar med utgångspunkt i gällande rätt riskerar att hans handling kommer att bedömas enligt regler som har tillkommit i efterhand, när han inte kan göra gjort ogjort.”
Skattelagar bör därmed inte – utifrån ett rättssäkerhetsintresse – utan starka skäl ges tillbakaverkande effekt. Föreliggande förslag om avskaffat ränteavdrag strider mot denna princip i vart fall för personer med befintliga lån de saknar möjlighet att återbetala i närtid.
Särskilt mot bakgrund att effekterna av lagändringen inte har bedömts i förslaget (”…det [går] inte att avgöra och beskriva omfattningen av sådana effekter”, se promemorian s 36) och då det även i promemorian belyses att låntagare som redan har betalningsproblem kan få det svårare att få ihop
sin ekonomi när lånen blir dyrare bör denna fråga övervägas mer noggrant i ljuset av retroaktivitets- och rättssäkerhetsproblematiken.
Alternativa lösningar
I stället för att genomföra en avtrappning av ränteavdraget på det sätt som föreslagits bör regeringen överväga att – om förslaget inte helt förkastas – överväga någon av följande förändringar:
- Avskaffandet av avdragsrätt skulle kunna gälla endast för krediter som beviljas efter ikraftträdandet, vilket skulle medföra att redan ingångna kreditavtal inte påverkades och att kredittagarna i dessa fall inte drabbades av kostnadsökningar som de inte kunnat förutse när kreditavtalet tecknades.
- Avtrappningstiden skulle kunna förlängas. I stället för att trappa av ränteavdraget under en period om två år skulle detta i stället kunna ske under en fem- eller tioårsperiod för att fler redan ingångna kreditavtal skall hinna löpa ut.
- Ränteavdraget kan beloppsbegränsas så att betalda räntekostnader på lån utan säkerhet får dras av upp till ett visst gränsbelopp, exempelvis 100 000 kronor. På så sätt skulle statens kostnader minska, men de mest ekonomiskt svaga hushållen skyddas
Juristkommittén sammanträder
Juristkommittén sammanträder 20 maj 2024, kl: 13.00-15.00.
Juristkommittén sammanträder
Juristkommittén sammanträder 11 mars 2024, kl: 13.00-15.00.
Anmälare: En fysisk person
Inkassobolag: Visma Financial Solutions AB
Frågeställningar: Ospecificerade kostnader
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har mottagit kravbrev från Visma Financial Solutions AB (”Visma”) som innefattat en kostnadspost avseende ”övriga kostnader” på 3 600 kronor, vilket inneburit att skulden nästan har dubblats. Det har inte framgått vad kostnaderna avsett.
Anmälaren menar att Visma av på grund av den otydligt angivna kostnadsposten har agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet.
Till sin anmälan har anmälaren bilagt två brev från Visma.
Anmälaren begär att han ska tillerkännas skadestånd från Visma på grund av deras agerande.
Inkassobolagets uppgifter
Visma har tillställt anmälaren ett bevakningsbrev som omfattar åtta ärenden som uppdragsgivaren har överlämnat till Visma för kravhantering.
De övriga kostnaderna om 3 600 kronor som har ifrågasatts av anmälaren är fördelade enligt följande:
- Ärende 1: påminnelseavgift om 60 kronor,
- Ärende 2: påminnelseavgift om 60 kronor, kostnader i mål om betalningsföreläggande om 680 kronor och kostnader i mål om verkställighet om 600 kronor,
- Ärende 3: påminnelseavgift om 60 kronor, kostnader i mål om betalningsföreläggande om 680 kronor och kostnader i mål om verkställighet om 600 kronor,
- Ärende 4: påminnelseavgift om 60 kronor och kostnader i mål om betalningsföreläggande om 680 kronor,
- Ärende 5: påminnelseavgift om 60 kronor, samt
- Ärende 6: påminnelseavgift om 60 kronor.
I de resterande två ärendena 7-8 har endast ett inkassokrav utformat enligt 5 § inkassolagen tillställts anmälaren i respektive ärende.
Uppdragsgivaren har skickat påminnelser och Visma har vidtagit inkassoåtgärder. Åtgärderna har varit skäligen påkallade för att tillvarata uppdragsgivarnas rätt, varför anmälaren är skyldig att ersätta uppdragsgivaren härför. Dröjsmålsräntan är beräknad enligt räntelagen.
Såvitt gäller ärende 5 och 6 har emellertid de ursprungliga fordringarna förfallit till betalning den 2021-10-01 respektive 2022-01-05. Visma har den 2022-09-16, efter att betalningspåminnelse och inkassokrav avsänts i ärendena fått information från uppdragsgivaren att betalning erlagts på respektive förfallodag. Dessa ärenden har nu avslutats.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet och är inte behörig att pröva yrkanden om utdömande av skadestånd. Anmälarens begäran om ersättning i form av skadestånd avvisas därför.
Enligt 4 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. är en gäldenär skyldig att ersätta kostnader för påminnelseavgifter om det är avtalat senast i samband med skuldens uppkomst, under förutsättning att kostnaden har varit skäligen påkallad för att ta till vara borgenärens rätt.
Vid en ansökan om betalningsföreläggande blir en gäldenär normalt skyldig att ersätta borgenärens ansökningsavgift om 300 kronor samt ett schabloniserat ombudsarvode om 380 kronor. Vid en ansökan om verkställighet har sökanden rätt att driva in den årliga ansökningsavgiften om 600 kronor från gäldenären. Annat har således inte framkommit än att Visma debiterat avgifter i enlighet med vad som är tillåtet enligt lag och förordning.
Enligt god inkassosed ska all information till en gäldenär vara saklig, tydlig och korrekt. När en gäldenär, efter att ett inkassoförfarande inletts, debiteras kostnader bör gäldenären ges förutsättningar att förstå vad kostnaderna avser, exempelvis genom information som lämnas i kravbrev. Någon allmän skyldighet att i all korrespondens med en gäldenär ange grunden för samtliga debiterade kostnader i ett visst ärende föreligger dock inte.
I aktuellt ärende har anmälaren tillställts en sammanställning över flera fordringar som Visma handlägger mot honom. Beloppen som har redovisats har utgjort ackumulerade belopp som avsett flera fordringar. Enligt Inkassonämnden har det inte i ett sådant fall förelegat någon skyldighet för Visma att särskilt redovisa varje kostnadspost för sig.
Det finns av denna anledning inte skäl att rikta kritik mot Visma för hur kostnaderna angivits i bevakningsbrevet i och för sig.
Såvitt avser ärende 5 och 6 har betalning tagits emot av uppdragsgivaren innan betalningspåminnelse eller inkassokrav tillställts anmälaren. Visma har inte gjort gällande att det trots detta funnits skäl att vidta dessa åtgärder. Åtgärderna kan därför inte anses ha varit skäligen påkallade, vilket innebär att de debiterade kostnaderna saknar laglig grund. Det har därför stått i strid med god etik att inkludera avgifterna i sammanställningen, som avsändes till anmälaren nästan ett år efter att Visma fått information om betalningarna.
Inkassoombud bör genom bestämmelser i inkassoavtal eller genom rutiner som upprättats i samråd med uppdragsgivaren försäkra sig om att uppdragsgivaren omgående meddelar inkassoombudet om betalningar som sker direkt till uppdragsgivaren för att undvika att gäldenären blir föremål för en felaktig eller omotiverad rättslig åtgärd (jmf. Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 171/2019 samt Svensk Inkassos branschkod om god inkassosed, avsnitt 5.6 och 11.1.2).
Det är enligt Inkassonämnden anmärkningsvärt att uppdragsgivaren först efter att åtskilliga månader gått sedan ärendena överlämnades för indrivning meddelat Visma om betalningarna. Inkassonämnden förutsätter att Visma vidtar nödvändiga åtgärder för att motsvarande dröjsmål inte ska uppstå i framtiden.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren
Indrivning av fordran mot fel gäldenär
Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: Svea Inkasso AB
Frågeställningar: Indrivning av fordran mot fel gäldenär
Anmälarens uppgifter
Anmälaren har mottagit ett inkassokrav från Svea Inkasso AB (”Svea”) som felaktigt skickats till anmälaren på grund av att Svea inte hade kontrollerat att momsnumret som angivits varit korrekt innan brevet skickades. Hade detta gjorts hade det framkommit att den verkliga gäldenären var ett annat bolag. Anmälaren anser därför att Svea har brustit i sin kontroll av fordran.
Därtill menar anmälaren att Svea tillämpat en otillräcklig tidsfrist i inkassokravet. Kravet har på grund av postgången anlänt först dagen innan eller samma dag som betalning skulle ske.
Anmälaren menar att Svea av ovanstående anledningar har agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet.
Till sin anmälan har anmälaren bilagt kopia på inkassokrav från Svea. Av detta framgår att det varit daterat den 2023-09-28 samt att sista dag för betalning var 2023-10-06.
Inkassobolagets uppgifter
Svea har tillställt anmälaren ett inkassokrav. Därefter har anmälaren meddelat att betalningen var på väg men att företaget inte hade erhållit originalfakturan eller en påminnelse. Svea efterfrågade då fakturan från fakturautställaren.
Anmälaren kontaktade därefter Svea och uppgav att betalningstiden på inkassokravet var kort då de hade erhållit inkassokravet två dagar innan eller samma dag som förfallodatumet. Betalningen inkom kort därefter och ärendet avslutades hos Svea.
En fakturakopia tillställdes därefter anmälaren varefter anmälaren meddelade att fakturan avsåg en tjänst som inte var beställd av företaget samt att de var fel mottagare av inkassokravet. Det framkom då att det momsnummer som angivits på fakturan inte överensstämde med anmälarens och pengarna återbetalades till anmälaren.
Svea har, så snart meddelande från anmälaren inkom, tagit kontakt med borgenären för att få klarhet i om något fel förelåg i ärendet. Av uppgifterna från borgenären framgår att det organisationsnummer borgenären angett som anmälarens organisationsnummer skiljer sig med en siffra från den faktiska gäldenärens organisationsnummer. Detta berodde enligt borgenären på ett manuellt misstag från deras sida.
Inkassouppdrag skickas dagligen till Svea i stora mängder, det saknas därför möjlighet at kontrollera samtliga uppgifter som levereras av en uppdragsgivare. Uppdragsgivaren i aktuellt fall är välbetrodd, har varit kund hos Svea under en lång tid och inga tidigare felaktigheter har framkommit inom ramen för kundrelationen.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad.
Innan en inkassoåtgärd vidtas bör inkassobolaget göra tillräckliga kontroller för att säkerställa att grund finns för fordran samt för att fastställa gäldenärens identitet. Ett inkassoombud bör dock i huvudsak kunna förlita sig på de uppgifter som en borgenär lämnar om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att uppgifterna skulle vara riktiga, exempelvis om borgenären tidigare lämnat felaktiga uppgifter eller om det är uppenbart att uppgifterna inte kan vara korrekta (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 206/2020).
Vid masshantering av ärenden finns det inte någon skyldighet att göra en djupgående analys av varje enskild fordrans grund. Vid ett stort inflöde av kravärenden gällande en viss typ av fordringar kan därför en förenklad granskning av kravunderlaget ske (jmf. prop. 1974:42 s. 111).
Svea har vid registrering av ärendet utgått från de uppgifter om gäldenärens identitet som bolaget fått av borgenären och har saknat anledning att ifrågasätta dessa uppgifter. Så snart anmälaren påpekat att fakturan var felaktig har Svea vidtagit adekvata åtgärder för att utreda fakturan och har kort tid efter att felet upptäckts återbetalat inbetalt belopp till anmälaren. Inkassonämnden anses därför att Sveas handläggning har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.
Såvitt gäller tidsfristen för betalning bör denna vara minst åtta dagar räknat från dagen för när kravet skickas och gäldenären bör ges minst fyra bankdagar på sig att betala eller bestrida kravet (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 292/2021). Annat har inte framkommit genom bilagan till anmälan än att Svea har iakttagit dessa frister. Inkassonämnden anser därför inte att Svea i detta avseende har handlagt ärendet i strid med god etik i inkassoverksamhet.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren
Inkassokrav till fel adress och brister i kundportal
Anmälare: En juridisk person
Inkassobolag: Intrum Sverige AB
Frågeställningar: Inkassokrav till fel adress och brister i kundportal
Anmälarens uppgifter
Anmälaren menar att Intrum Sverige AB (”Intrum”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte skicka vare sig någon påminnelse eller något inkassokrav till anmälaren innan Intrum ansökte om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.
Därtill menar anmälaren att det inte har framgått på Intrums kundportal att ett inkassokrav hade tillställts anmälaren. Det har också varit ständiga problem att logga in i kundportalen.
Till sin anmälan har anmälaren bilagt en skärmdump från Intrums kundportal som visar kapitalbelopp, ränta och avgifter som debiterats anmälaren.
Inkassobolagets upgifter
Intrum har erhållit adressinformationen från borgenären och använt denna vid utskick av inkassokravet. Vid en uppdatering av adressuppgifter har det framkommit att det postnummer som angetts på inkassokravet inte har stämt överens med postnumret som varit registrerat hos Bolagsverket. Detta har berott på att postnumret för adressen hade ändrats. Övriga uppgifter, det vill säga utdelningsadress och postort, har dock angivits korrekt på inkassokravet. Inkassokravet har inte kommit i retur och bör därmed ha nått anmälaren.
Det stämmer att Intrum då och då har behövt underhålla sina tekniska system, vilket kan påverka systemets prestanda. Detta är dock nödvändiga åtgärder och gäldenärer informeras tydligt om underhållet samt vilken påverkan detta kan komma att ha. Gäldenärerna har då varit välkomna att kontakta Intrum på ett annat sätt, exempelvis telefonledes.
Intrum är av uppfattningen att man inte brustit i god etik vid hantering av ärendet.
Inkassonämndens bedömning
Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.
I det allra flesta fall föreligger ingen skyldighet att skicka en betalningspåminnelse innan inkassokrav utställs (se Inkassonämndens tidigare uttalande i ärende med dnr. 318/2022). Inget har framkommit i ärendet som tyder på att den aktuella fordran är en sådan för vilken betalningspåminnelse måste utsändas. Intrum har därför inte brustit i god etik genom att utsända inkassokravet trots att ingen påminnelse dessförinnan skickats.
Post som skickas till en juridisk person bör normalt skickas till den adress som finns registrerad som huvudkontor i Bolagsverkets register (se Inkassonämndens uttalande i ärende med dnr. 314/2021), om inte gäldenären har upplyst om att denne kan nås på annan adress eller detta har framkommit på annat sätt.
Det aktuella inkassokravet har enligt Intrum visserligen skickats till rätt adress, men med fel postnummer. Såvitt Inkassonämnden uppfattat det har emellertid det postnummer som använts varit det postnummer som tidigare gällt för den aktuella adressen. Det felaktiga postnumret har erhållits från borgenären.
Eftersom inkassokravet inte har kommit i retur har Intrum inte heller haft anledning att undersöka adressen närmare – särskilt med hänsyn till att adressen inhämtats direkt från borgenären. Det förefaller därför osannolikt att brevet, vilket varit korrekt adresserat i övrigt, inte skulle ha nått fram till anmälaren. Intrum har därför enligt Inkassonämnden inte agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att avsända inkassokravet till den aktuella adressen.
God etik i inkassoverksamhet förutsätter att inkassobolag skyndsamt besvarar gäldenärens frågor. Det måste därför vara enkelt för gäldenären att komma i kontakt med inkassobolaget. Vid bedömning av om ett inkassobolag är tillgängligt i tillräcklig omfattning får hänsyn tas till de kommunikationsvägar som erbjuds av inkassobolaget samt att inkassobolag ska vara tillgängliga per telefon vid angivna telefontider (se Inkassonämndens tidigare uttalande dnr. 348/2022).
Som det får förstås har Intrum under de tillfällen då företagets kundportal inte har varit tillgängligt hänvisat gäldenärerna till andra kommunikationsvägar och har således funnits tillgängliga för att besvara eventuella frågor. Intrum kan därför inte anses ha brustit i god etik i inkassoverksamhet genom att tillfälligt begränsa tillgängligheten till kundportalen.
Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.
I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg och Per Holmgren
