Fortsatta kravbrev trots bestridande

Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Inkasso AB Marginalen
Frågeställningar: Fortsatta kravbrev trots bestridande

Anmälarens uppgifter

Inkasso AB Marginalen (”Marginalen”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att fortsätta skicka påminnelser efter att anmälaren bett dem att ta ärendet vidare för prövning alternativt avskriva fordran. Anmälaren har upplevt sig trakasserad av denna handläggning.

Inkassobolagets uppgifter

Fordran i fråga har fastställts genom utslag från Kronofogdemyndigheten under 2004 och har därefter överlåtits i två led. Marginalen har skickat underrättelse om att fordran har överlåtits till ny fordringsägare och att Marginalen är nytt ombud till anmälaren.

Kravbrev har därefter skickats regelbundet. Fyra år efter att Marginalen började skicka brev till anmälaren har han inkommit med ett bestridande där han uppgivit att han inte kände till fordran och att den borde vara preskriberad. Marginalen har bemött bestridandet och informerat om att utslag har meddelats och att kravbrev därefter har skickats löpande varför fordran inte träffats av preskription. Utslaget samt ärendehistoriken har bifogats brevet till anmälaren. Anmälaren har därefter ånyo bestritt kravet vilket Marginalen har bemött. Betalning har alltjämt inte skett. Marginalen har fortsatt att regelbundet skicka kravbrev till anmälaren.

Marginalen har inte handlat i strid med god etik i inkassoverksamhet genom att löpande skicka kravbrev till anmälaren. Fordran är korrekt och alltjämt levande. Att skicka kravbrev avseende en korrekt fordran som är fastställd genom utslag är inte trakasserier.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Fordran i fråga är fastställd i utslag. Möjligheten för en gäldenär att vid sådana förhållanden invända mot fordran är mycket begränsade. Sedan utslaget vunnit laga kraft saknas i princip också möjlighet för domstol att pröva sådana invändningar, om de inte framställs inom ramen för ett verkställighetsförfarande.

Det har mot denna bakgrund varit förenligt med god etik i inkassoverksamhet att fortsatt skicka kravbrev till anmälaren trots de invändningar som framställts. Brevutskicken som skett kan inte anses utgöra någon form av trakasseri.

Inkassonämnden anser att Marginalens handläggning har varit helt förenligt med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

Tidsfrist för betalning

Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Alektum Group AB
Frågeställningar: Tidsfrist för betalning

Anmälarens uppgifter

Alektum Group AB (nedan kallad Alektum) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att skicka ett inkassokrav i vilket förfallodagen infallit på en söndag. Alektum borde ha informerat om att det räckte att betalning kom in nästkommande vardag.

Inkassobolagets uppgifter

Alektum skickade ett inkassokrav till anmälaren med A-post den 23 juli 2021 med ”oss tillhanda”-datum den 1 augusti 2021. Alektum mottog full betalning den 2 augusti 2021 och ärendet avslutades.

Alektum har hänvisat till Integritetsskyddsmyndighetens (IMY:s) allmänna råd och anfört att det inte finns någon föreskrift om att förfallodagen inte får infalla på en helg så länge som de allmänna rådens tidsfrister följs, dvs. att tidsfristen för betalning är minst åtta dagar och att gäldenären har minst fyra bankdagars frist för att betala eller invända.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Av IMY:s allmänna råd (s. 25 f) följer att tidsfristen för betalning bör vara minst åtta dagar räknat från dagen för när kravet skickas och att gäldenären bör ges minst fyra bankdagar på sig att betala eller bestrida kravet. Annat har inte framkommit än att Alektum följt dessa frister. Att sista dagen infallit en söndag kan inte heller anses innebära att kravbrevet är otydligt.

Även om det i vissa författningar – exempelvis 1 kap. 5 § andra stycket lagen om skuldebrev – finns bestämmelser som utsträcker en frist som infaller en söndag till nästkommande vardag finns det ingen skyldighet att lämna någon sådan information som anmälaren hävdat.

Alektums handläggning innebär alltså inte att bolaget agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

 

Verkan av överenskommelse i tidigare led

Anmälare: Fysiska personer
Anmält bolag: Axactor Sweden AB
Frågeställningar: Verkan av överenskommelse i tidigare led

Anmälarens uppgifter

Axactor Sweden AB (”Axactor”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte kunna svara på frågor om en överlåten fordran.

Fordran har vid överlåtelsen ökat i storlek. Axactor har inte vid köp av fordran respekterat den överenskomna räntan.

Inkassobolagets uppgifter

Axactor har fått i uppdrag att driva in en fordran från Collector Bank som tidigare hanterats av Coll Inkasso.

Anmälarna hade innan Axactor tog över handläggningen träffat en ackordsuppgörelse med den ursprungliga fordringsägaren. Efter att Axactor tagit över som ombud har de skickat brev med information om detta till anmälarna. I brevet specificerades skulden genom en skuldspecifikation av den faktiska skulden, det vill säga den skuld som anmälarna var skyldiga att betala enligt låneavtalet. Brevet innehöll information om att tidigare träffade uppgörelser alltjämt skulle gälla.

Anmälarna har i kontakt med Axactor uppgett att en ackordsuppgörelse gällde avseende fordran. Axactor har stämt av uppgiften med borgenären och har lagt upp avbetalningsplan enligt den gällande överenskommelsen. Axactor har därefter skickat en bekräftelse på den gällande ackordsuppgörelsen där betalningsuppgifter har framgått samt en sammanställning av skulden med de belopp som skulle gälla om uppgörelsen inte skulle fullföljas. Utöver detta skickades en separat skuldspecifikation med en sammanställning av den totala skulden. I nästkommande avi har endast månadsbeloppet för avbetalningsplanen samt en skuldspecifikation över den totala skulden bifogats.

Anmälaren har i sina beräkningar utgått från beloppet i skuldspecifikationen över den totala skulden och inte skulden så som den ser ut om ackordet följs. Axactor skickar alltid med information om ackordsuppgörelsen samt en separat skuldspecifikation för att gäldenärer ska få en helhetsbild över sina aktuella skulder.

Axactor har inte agerat i strid mot god inkassosed. Ackordet är alltjämt aktuell eftersom betalning har skett varje månad. I anledning av att lämnad information i de utskickade breven av mottagen har uppfattats som otydliga kommer Axactor justera breven för att undvika framtida missförstånd. Axactor har inte försökt lura anmälarna att betala mer än vad som avtalats med borgenären.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

All information till gäldenären skall vara saklig, tydlig och korrekt (jmf. IMY:s allmänna råd s. 31). I det brev som skickats med underrättelse om att Axactor var nytt inkassoombud har det angivits att eventuella träffade överenskommelser fortsatt skulle gälla. Mot bakgrund av att denna information lämnats anser inte Inkassonämnden att Axactor agerat i strid med god etik genom att redogöra för den totala skulden.

Det har enligt Inkassonämnden, mot bakgrund av att inkassoåtgärder redan tidigare vidtagits i ärendet, ålegat Axactor att, i samband med att ärendet togs över från det tidigare inkassobolaget, kontrollera huruvida någon ackords- eller avbetalningsuppgörelse förelåg. Det får därför anses vara missvisande att i det första kravbrevet, förtryckt på ett inbetalningskort, ange ett högre belopp än det som faktiskt skulle betalas enligt den tidigare träffade överenskommelsen.

Axactor har först efter att anmälarna informerat om ackordsuppgörelsen utsänt en bekräftelse på denna efter avstämning med fordringsägaren. Det totala beloppet att betala inom ramen för uppgörelsen förefaller emellertid i bekräftelsen felaktigt ha angetts till ett för högt belopp, eftersom totalbeloppet inkluderat en post avseende upplupen ränta under planens löptid.

Inkassonämnden anser mot denna bakgrund att informationen i bekräftelsen av ackordsuppgörelsen inte har varit tillräckligt tydlig. Det har inte heller framgått att inkassoärendet skulle avslutas efter avbetalningsplanens fullföljande.

De därefter utställda avierna har inte angivit hur mycket som varit kvar att betala inom ramen för den gällande uppgörelsen utan har endast innefattat en skuldspecifikation avseende hela totalskulden, det vill säga vad skulden skulle uppgå till om uppgörelsen skulle upphöra. Det har också angivits att inbetalningen avser upplupen ränta. Inte heller aviseringarna har därför uppfyllt kravet på tydlighet och korrekthet.

Axactor har i anledning av dessa brister agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

Felaktigt angiven räntesats i aviseringar

Anmälare: Fysiska personer
Anmält bolag: Collector Bank AB med bifirma Coll Inkasso
Frågeställningar: Felaktigt angiven räntesats i aviseringar samt bemötande vid frågor om skulden

Anmälarens uppgifter

Collector Bank AB med bifirman Coll Inkasso (”Coll”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte kunna svara på frågor rörande en köpt fordran. Fordran har vid överlåtelsen ökat i storlek. Coll har inte respekterat en tidigare överenskommen ränta.

Fordran har överlåtits vidare till Axactor Sweden AB, men Coll har inte skickat någon information om överlåtelsen till anmälaren.

Vid telefonsamtal har handläggare hos Coll inte velat lyssna och har inte kunnat svara på frågor om fordran och har slutligen lagt på luren.

Inkassobolagets uppgifter

Coll har förvärvat fordran från en tidigare fordringsägare. Vid tidpunkten för överlåtelsen gällde en uppgörelse mellan den tidigare fordringsägaren och anmälarna som innebar att anmälaren skulle betala ett lägre belopp än vad som gällde enligt låneavtalet. Skulle uppgörelsen brytas skulle emellertid betalningsskyldighet föreligga avseende hela den ursprungliga skulden. Det har därför varit riktigt att registrera ärendet i enlighet med de ursprungliga lånevillkoren.

Snart efter överlåtelsen har Coll också registrerat ackordsuppgörelsen och lagt in räntesatsen korrekt enligt uppgörelsen. Avisering har skett och anmälarna har betalat enligt vad som tidigare överenskommits.

De aviseringar som tillställts anmälarna har angivit en felaktig räntesats. Räntan har dock beräknats på rätt sätt enligt uppgörelsen. Coll Bank har gått igenom sina brevmallar för att komma till rätta med problemet.

Coll har därefter anlitat Axactor Sweden AB som inkassoombud. Det har således inte varit fråga om någon ytterligare överlåtelse av fordran. Axactor har skickat brev till anmälarna i anledning av detta. Coll svarar inte för att handläggningen av ärendet följer god etik i inkassoverksamhet efter tidpunkten att inkassoombud har anlitats. Coll har varit i kontakt med anmälarna vid endast ett tillfälle innan fordran överlämnades till Axactor för handläggning. Påståendet att någon medarbetare hos Coll inte skulle ha lyssnat eller annars agerat respektlöst tillbakavisas.

Coll har inte agerat i strid med inkassolagen, god inkassosed eller god etik i inkassoverksamhet.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

All information till en gäldenär skall vara saklig, tydlig och korrekt (jmf. IMY:s allmänna råd s. 31). Till skillnad från regelrätta kravbrev fyller ett denuntiationsbrev andra funktioner bland annat genom att ge en förvärvare av en fordran skydd mot en överlåtares borgenärer. Skyldigheter att informera om en överlåtelse finns även i konsumentkreditlagen. Det har enligt Inkassonämnden därför varit korrekt att i denuntiationsbrevet ange de belopp och övriga villkor som skulle komma att gälla om den träffade uppgörelsen skulle upphöra. Av ingivna handlingar framgår också att det i denuntiationsbrevet angivits att eventuella träffade överenskommelser med den tidigare fordringsägaren om betalning fortsatt skulle gälla. Det finns av denna anledning inte skäl att rikta kritik mot Coll i denna del.

De aviseringar som avsänts har angivit en felaktig räntesats, vilket enligt Coll emellertid inte påverkat hur den faktiska räntan har beräknats. Felaktigheten har dock försvårat för anmälarna att kontrollera de fordrade beloppen. Utformningen av breven har därför stått i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Coll har tillbakavisat påståendet att anmälarna i kontakt med Coll inte blivit korrekt bemötta. Anmälaren har inte åberopat något stöd för sitt påstående. Inkassonämnden finner därför ingen anledning att rikta kritik mot Coll i denna del.

Inkassonämnden anser att Colls handläggning av ärendet i övrigt har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

 

Efterbevakning och krav på prövning

Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Visma Financial Solutions AB
Frågeställningar: Efterbevakning och krav på prövning

Anmälarens uppgifter

Visma Financial Solutions AB (”Visma”) har fortsatt skicka påminnelser efter att anmälaren bestridit en påstådd skuld. Det första bestridandet har skickats i mars 2018. Anmälaren har i brev angett att skulden för honom är okänd och att han bestrider skulden i sin helhet. Anmälaren har inte får något svar på sitt bestridande och har därför skickat ett nytt bestridande några månader senare, i juli 2018. Vid det andra tillfället hade anmälaren dragit ett streck över fakturan och skrivit ”jag bestrider”.

Anmälaren upplever sig trakasserad och anser att det inte kan vara förenligt med god inkassosed att fortsätta skicka kravbrev utan att pröva ärendet vid domstol. Anmälaren har vållats onödig olägenhet och agerandet utgör en otillbörlig påtryckning. Anmälaren har låtit breven gå i retur olästa med bestridanden skrivna på brevomslaget, vilka inte har besvarats.

Anmälaren har i genmäle över Vismas yttrande anfört att Visma inte kan ursäkta sig med att ett externt företag hanterar Vismas returer.

Inkassobolagets uppgifter

Visma har handlagt två inkassoärenden från 2004 mot anmälaren. Brev har skickats till anmälaren årligen. Visma har inte erhållit anmälarens första försändelse 2018. I det andra brevet har anmälaren bestridit kravet utan att ange grund. Visma har i brev till anmälaren efterfrågat den sakliga grunden för bestridandet men har inte erhållit något svar.

Visma skickar stora mängder post dagligen och en icke obetydlig del av breven kommer i retur. För hantering av dessa returer har Visma anlitat ett scanningsbolag som via en fil dagligen meddelar Visma vilka brev som kommit i retur. Returbreven kommer således inte till Vismas kontor varför Visma inte har sett de meddelanden som Anmälaren skrivit på de kuvert han returnerat.

Där är inte i strid med god inkassosed att anlita scanningsbolag för att läsa in returer vilka förmodas vara brev som skickats till en inte längre giltig adress. Vid de meddelade returerna har Visma efterforskat gäldenärens korrekta adress.

Handläggningen har inte varit i strid med god inkassosed.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Om en gäldenär i ett pågående kravärende framställer en sakligt grundad invändning bör ett inkassobolag, i förekommande fall i dialog med uppdragsgivaren, utreda om det finns fog för invändningen eller ej. Vill fordringsägaren vidhålla sitt krav trots förekomsten av en sakligt grundad invändning bör saken prövas materiellt av domstol (jmf. IMY:s allmänna råd s. 19). Ytterligare inkassoåtgärder får då normalt inte vidtas.

Det är gäldenären som måste göra klart att en fordran bestrids. Gäldenären måste därvid lämna en tydlig inställning till fordran. Att vägra att betala utan motivering är däremot inte en sakligt grundad invändning (jmf. IMY:s allmänna råd s. 37). Det är således inte tillräckligt att endast uppge att fordran ”bestrids” utan att ange skälen för bestridandet. Klargör gäldenären inte sin inställning är inkassobolaget oförhindrat att vidta ytterligare kravåtgärder eller att ansöka om betalningsföreläggande.

I det aktuella fallet har Visma angett att de inte mottagit anmälarens första bestridande i mars 2018 genom vilket anmälaren menar sig ha uppgivit att skulden var för honom okänd. Av det ingivna underlaget går det inte att dra slutsatsen att en sådan försändelse faktiskt har skickats till eller nått fram till Visma. Även om försändelsen faktiskt hade kommit fram är emellertid anmälarens invändning inte att betrakta som sakligt grundad.

Visma har vitsordat att de mottagit det bestridande från anmälaren som avsänts i juli 2018. Mot bakgrund av hur detta har varit utformat har det inte heller i denna skrivelse varit fråga om någon sakligt grundad invändning. Anmälaren har inte heller återkommit när Visma begärt att han skulle utveckla grunden för sitt bestridande. Det är därför inte visat att Visma skulle ha erhållit någon sakligt grundad invändning från anmälaren. Inkassonämnden anser således inte att Visma agerat i strid med god etik genom att vidta ytterligare inkassoåtgärder i ärendet.

Anmälaren har därutöver anfört att han på kuverten till kravbrev som han mottagit skrivit ytterligare bestridanden och därefter returnerat breven. Inkassonämnden anser att anmälaren inte har kunnat räkna med att dessa meddelanden faktiskt skulle nå fram till Visma. För det fall han hade velat att hans invändningar skulle hanteras borde han i stället ha använt mer gängse kommunikationsvägar. Visma har också tydligt angivit flera sådana alternativ i sina brev.

Sammanfattningsvis anser Inkassonämnden att Vismas handläggning i alla delar varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet. Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

Behöver ’rättsliga åtgärder’ närmare preciseras?

Anmälare: En juridisk person
Anmält bolag: Svea Inkasso AB
Frågeställningar: Behöver ’rättsliga åtgärder’ närmare preciseras?

Anmälarens uppgifter

Svea Inkasso AB (”Svea”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att i inkassokrav hota med att rättsliga åtgärder lan komma att vidtas utan att precisera vilka rättsliga åtgärder som övervägts. Inkassokravets utformning strider därför mot IMY:s allmänna råd och mot god inkassosed.

Inkassobolagets uppgifter

Svea har skickat inkassokrav till anmälaren och har givit in kravet i kopia till Inkassonämnden. Inkassokravet innehåller följande formulering:

”Om du inte betalat senast 2021-06-22 kan vi vidta rättsliga åtgärder. Du riskerar då att få ökade kostnader och kan även få en betalningsanmärkning.”

Det är inte klarlagt exakt hur formulering av övervägd åtgärd ska vara i inkassokravet. I Datainspektionens allmänna råd exemplifieras ’betalningsföreläggande’ som exempel på åtgärd som bör anges i inkassokravet. Svea har angett att rättsliga åtgärder kan vidtas vid utebliven betalning – detta inbegriper ansökan om betalningsföreläggande.

För undanröja tveksamheter om standardbrevs utformning har texten i inkassokravet förtydligas sedan juni 2021.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

I 5 § inkassolagen anges vilken information som skall anges i inkassokrav som avsänds. I bestämmelsen anges inte någon särskild skyldighet att ange vilka åtgärder som kan bli följden av utebliven betalning eller invändning. Av 6 § inkassolagen följer emellertid att rättsliga åtgärder inte får vidtas innan ett kravbrev utformat enligt 5 § tillställts gäldenären. I IMY:s allmänna råd, s. 23 framgår att åtgärder som kan komma att vidtas om betalning eller invändning inte görs bör preciseras.

De vanligast förekommande rättsliga åtgärderna som vidtas innan en fordran blivit fastställd torde vara ansökan om betalningsföreläggande och ansökan om stämning, men även andra rättsliga åtgärder kan komma i fråga beroende på hur gäldenären agerar i det enskilda fallet, exempelvis ansökan om konkurs eller ansökan om en säkerhetsåtgärd.

Mot bakgrund av inkassokravs standardiserade utformning, vore det enligt Inkassonämnden inte rimligt att kräva att samtliga rättsliga åtgärder som skulle kunna bli aktuella anges uttryckligen. Inkassonämnden anser därför att skrivningen ’Om du inte betalar senast 2021-06-22 kan vi vidta rättsliga åtgärder’ varit tillräckligt tydlig. Inkassonämnden anser att utformningen av kravbrevet, i den del som prövats av nämnden, har varit förenlig med god etik i inkassoverksamhet.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

 

 

Återbetalning vid felbetalning

Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Sergel Kredittjänster AB
Frågeställningar: Återbetalning vid felbetalning

Anmälarens uppgifter

Sergel Kredittjänster AB (”Sergel”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att efter att de mottagit ett antal felbetalningar inte återbetala dessa. Sergel har lagt in betalningarna mot ett ärende som varit avslutat sedan 2016.

Inkassobolagets uppgifter

Sergel Finans AB har förvärvat en bankfordran och har uppdragit Sergel att inkassera den.

Betalningar har skett inom ramen för en avbetalningsplan som överenskommits med anmälaren under perioden november 2020 till juni 2021. Segel har inte uppfattat att betalningarna gjorts av misstag. Ärendet som inbetalningarna avräknats mot har inte har varit avslutat.

Sergel och har handlagt ärendet i enlighet med de rutiner som Sergel tillämpar när en fordran betalas genom avbetalning. Sergels handläggning har inte stridit mot god etik i inkassoverksamhet. Sergel anser inte heller att anmälaren har rätt till återbetalning av det inbetalda beloppet.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Anmälaren och Sergel är överens om att inbetalningar och avräkning har skett mot en fordran som handlagts av Sergel. Ärendet i fråga har enligt uppgift från Sergel inte varit avslutat.

Sergel har uppfattat att betalningarna var avsedda att utgöra avbetalning av skulden inom ramen för en mellan parterna träffad uppgörelse. Anmälaren har, efter att tillfälle givits för genmäle över vad Sergel anfört, inte bestritt Sergels påståenden.

Inkassonämnden anser att Sergel har agerat inom ramen för god etik när de har avräknat betalningarna mot den befintliga skulden. Det har således inte stått i strid med god etik att inte återbetala det inbetalda beloppet på den grund som anförs.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

Juristkommittén sammanträder

Juristkommittén sammanträder 9 maj 2022, kl: 13.00-15.00.

Juristkommittén sammanträder

Juristkommittén sammanträder 8 februari 2022, kl: 13.00-15.00.

Juristkommittén sammanträder

Juristkommittén sammanträder 23 november 2021, kl: 13.00-15.00.

Komplicerat fordringsförhållande

Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Trygg Inkasso i Stockholm AB
Frågeställningar: Komplicerat fordringsförhållande

Anmälarens uppgifter

Trygg Inkasso i Stockholm AB (”Trygg Inkasso”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom följande agerande.

Trygg Inkasso har skickat ett inkassokrav till anmälaren med en påhittad skuld avseende kostnader för byggtjänster och byggmaterial. Uppdragsgivaren har med hjälp av inkassobolaget försökt utpressa anmälaren att betala. Anmälaren har tidigare varit anställd hos uppdragsgivaren.

Anmälarens mor, som beställt arbetet, har till fullo reglerat sin skuld, trots att den aktuella entreprenaden inte slutförts.

Eventuella synpunkter på anmälarens utförda arbete är inte relevant för inkassoärendet. Det saknas underlag och Trygg Inkasso har inte kontrollerat fordrans riktighet utan har förlitat sig på uppdragsgivarens uppgifter.

Inkassobolagets uppgifter

Trygg Inkasso har fått ett inkassouppdrag från uppdragsgivaren och har skickat ett inkassokrav. Anmälaren har, förutom att vara anställd, också varit firmatecknare hos uppdragsgivaren med fullt mandat att driva olika projekt och plocka ut material på bolagets konton hos olika leverantörer. Anmälaren har misskött sina uppdrag. Kravet avser bland annat ett projekt hemma hos anmälarens mor där anmälaren ensam svarade för projektet vad gäller material och arbetskraft.

Ärendet har lagts vilande efter att anmälaren inkom med ett bestridande. Trygg Inkasso har diskuterat ärendet med uppdragsgivaren och utfört ytterligare kontroller. Med anledning av de tveksamheter som funnits i ärendet har ärendet avslutats efter avstämning med uppdragsgivaren.

Trygg Inkasso har inte haft anledning att misstro uppdragsgivaren. Trygg Inkassos handläggning har inte på något sätt stridit mot god etik i inkassoverksamhet.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

Enligt 8 § inkassolagen bör en inkassoåtgärd inte vidtas om det föreligger sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad eller om fordran annars framstår som obefogad. Inkassonämnden har tidigare uttalat sig om Inkassobolags skyldighet att kontrollera fordran innan indrivning, (se bl.a. uttalanden i 206/2020, 237/2020 och 262/2021).

Av IMY:s allmänna råd s. 20 f. framgår att svårare och mer ovanliga fall bör prövas av personal med juridisk utbildning. I sådana fall bör ett inkassobolag också i större utsträckning än vad som är fallet vid mängdhantering av ärenden, förvissa sig om att en fordran är lagligen grundad. Detta bör bland annat ske genom undersökningar av gällande rätt och genomgång av de förhållanden som ligger till grund för fordran.

Av Trygg Inkassos uppgifter framgår att de, baserat på de uppgifter de fått från uppdragsgivaren, redan före det att den första inkassoåtgärden vidtogs borde ha kunnat sluta sig till att det rörde sig om ett mer komplicerat fordringsförhållande. Trygg Inkasso borde därför mer omsorgsfullt ha undersökt fordrans grund innan kravbrevet avsändes samt i själva kravbrevet närmare utvecklat sin bedömning. Genom att inte göra detta har Trygg Inkasso agerat i strid med god etik i inkassoverksamhet.

Vad anmälaren i övrigt anfört föranleder inget ytterligare uttalande.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Charlotte Strandberg, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Elisabet Malmström

Personuppgiftsutdrag och preskription

Anmälare: En fysisk person
Anmält bolag: Visma Financial Solutions AB
Frågeställningar: Personuppgiftsutdrag och preskription

Anmälarens uppgifter

Visma Financial Solutions AB (”Visma”) har brutit mot god etik i inkassoverksamhet genom att inte lämna ut personuppgiftsutdrag i tid. Visma har inte heller återkommit i anledning av anmälarens invändning om att aktuella fordringar varit preskriberade. De har inte svarat på meddelanden eller skickat begärda underlag i rimlig tid. De har inte heller kunnat svara på frågor när anmälaren ringt in och Visma har även varit otrevliga under samtalet. Anmälaren har fått viss information via Vismas hemsida men den har varit ofullständig.

Anmälaren har yrkat skadestånd och att Visma ska avsluta samtliga ärenden.

Inkassobolagets uppgifter

Visma har skickat registerutdrag till anmälarens folkbokföringsadress nio dagar efter att de mottog begäran.

Visma har bemött preskriptionsinvändningen genom brev som sänts till anmälarens folkbokföringsadress cirka två månader efter mottagandet av bestridandet. Vismas juristavdelning har dessförinnan meddelat anmälaren per telefon att de avsåg återkomma efter att preskriptionsinvändningen hade utretts, vilket således även skedde.

När anmälaren anmält till Visma att svaret inte mottagits har Visma även publicerat informationen på anmälarens sida på ’gäldenärswebben’.

Aktuella fakturakopior har tillställts anmälaren drygt tre månader efter förfrågan. Fakturakopiorna hade erhållits direkt från uppdragsgivaren vid förfrågan men Visma har av förbiseende inte skickat dem vidare. Visma har lyft frågan internt och påtalat vikten att gäldenärer får del av efterfrågade fakturakopior.

Visma anser inte att någon otillbörlig inkassoåtgärd har vidtagits. Anmälarens meddelanden och telefonsamtal har besvarats.

Inkassonämndens bedömning

Inkassonämnden har inte behörighet att pröva ärenden materiellt eller utdöma skadeståndskrav varför anmälarens begäran som skadestånd och att ärendena ska avslutas avvisas.

Inkassonämnden har att uttala sig om god etik i inkassoverksamhet.

All information som ett inkassobolag lämnar till en gäldenär inom ramen för inkassoverksamheten bör vara saklig, tydlig och korrekt. Vidare bör gäldenären bemötas på ett hövligt sätt. Underlåtenhet att lämna vissa uppgifter kan stå i strid mot god etik i inkassoverksamhet (se t.ex. uttalande i dnr. 158/2018 och 241/2021). Visma har i förevarande fall uppgett att de har svarat på anmälarens meddelanden och telefonsamtal. Då ord står mot ord i denna fråga saknas enligt nämnden skäl att riktiga kritik mot Visma i anledning av av anmälarens påståenden.

Dock har Visma dröjt tre månader med att tillställa anmälaren fakturakopior trots att Visma omgående fått sådana från uppdragsgivaren. Inkassonämnden anser att Visma i detta avseende agerat i strid mot god etik i inkassoverksamhet. Nämnden noterar att Visma lyft frågan internt.

Anmälaren har inte, efter att ha tagit del av Vismas svar vidhållit ett tillbakavisat Vismas uppgift om att registerutdrag tillställts anmälaren. Det saknas därför anledning för nämnden att rikta kritik mot Visma i denna del.

Med detta uttalande avslutar nämnden handläggningen av ärendet.

I uttalandet har deltagit: Sven Johannisson, Emma Berglund Uväng, Per Holmgren och Charlotte Strandberg