Svensk Inkasso har genom remiss den 8 januari 2021 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Jämlikhetskommissionens betänkande ”En gemensam angelägenhet” (SOU 2020:46).

Betänkandet omfattar ett stort antal frågeställningar inom många politikområden. Svensk Inkasso har gjort bedömningen att det endast finns anledning för branschorganisationen att uttala sig om förslaget om införande av en bestämmelse rörande absolut preskription av konsumentfordringar (avsnitt 22.3.4).

Svensk Inkasso avstyrker förslaget att införa den föreslagna bestämmelsen i preskriptionslagen. Starka skäl, vilka utvecklas nedan, talar emot att bestämmelsen införs. Den föreslagna bestämmelsen som sådan är också behäftad med flera betydande oklarheter varför förslaget inte kan läggas till grund för lagstiftning. Dessutom har de ekonomiska konsekvenserna av förslaget liksom förslagets förenlighet med EU-rätten inte utretts i tillräcklig utsträckning.

Läs hela remissvaret här:

Svensk Inkasso har genom remiss den 15 december 2020 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på betänkandet ”Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn” (SOU 2020:60).

Sammanfattande inställning

Svensk Inkasso lämnar, med de kommentar som lämnas nedan, förslagen utan erinran.

Företrädaransvarets påverkan på borgenärskollektivet

Svenska inkassobolag kommer i stor utsträckning i kontakt med juridiska personer med betalningssvårigheter. Under 2020 var ungefär 15 % av gäldenärerna i bolagens inkassoregister juridiska personer. Inkassobolagen företräder huvudsakligen borgenärer från det privata näringslivet men i inte obetydlig utsträckning även kommuner och företag som ägs av det allmänna.

Inkassobolagen, och de borgenärer som inkassobolagen företräder, berörs inte direkt av lagstiftningen rörande företrädaransvar, men träffas indirekt genom de negativa följdverkningar för borgenärskollektivet som lagstiftningen för med sig.

Svensk Inkassos uppfattning är att företrädaransvaret i dagens utformning leder till att företag som i och för sig är, eller åter skulle kunna bli, livskraftiga försätts i konkurs vid en tidigare tidpunkt än vad som hade varit fallet i utan regleringen. Detta beror naturligtvis på företrädarnas vilja att skydda sig själva från personligt ansvar, men sådana förtida konkurser innebär att verksamheter som på sikt åter hade kunna generera tillräckliga intäkter för att betala leverantörs- och kreditskulder avvecklas i förtid. Detta riskerar att skada bolagens borgenärer.

Företrädaransvaret innebär också att borgenärer missgynnas genom att medel som skulle kunna ha använts för att betala den juridiska personens skulder till leverantörer och kreditgivare istället används för att betala skulder till staten. Detta innebär att övriga borgenärer missgynnas på statens bekostnad. De skäl som historiskt angivits för ett sådant missgynnande är enligt Svensk Inkasso inte övertygande. Staten skulle – på samma sätt som övriga borgenärer – kunna utnyttja de regler om ansvar för bolagsföreträdare som stadgas i aktiebolagslagen.

Svensk Inkassos allmänna uppfattning rörande företrädaransvaret är därför att lagstiftningen som sådan bör ses över och på sikt utmönstras.

Föreslagna lagändringar

Såvitt avser förslaget på förändringar av bestämmelserna i skatteförfarandelagen anser Svensk Inkasso att införandet av en rådrumsregel i 59 kap. 15a § i viss utsträckning skulle kunna medföra att vissa av de negativa effekter för borgenärskollektivet som är förknippade med företrädaransvaret i någon mån skulle kunna mildras. Detta är emellertid inte självklart och bör utvärderas särskilt efter att de nya reglerna börjat tillämpas.