Remissvar Ju2019/02632/DOM, Digital kommunikation i domstolsprocesser (Ds 2019:18)

Svensk Inkasso har genom remiss den 13 augusti 2019 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på promemorian ”Digital kommunikation i domstolsprocesser” (Ds 2019:18).

Bakgrund

Inkassobranschen är en av de största ingivarna av dispositiva tvistemål till Sveriges Domstolar. Inkassobolagen uppträder både som ombud för ett stort antal borgenärer och som part i fall där bolaget självt är fordringsägare. Mål anhängiggörs ofta genom att mål om betalningsförelägganden överlämnas till tingsrätt på en borgenärs uppdrag efter att ansökan bestritts av en gäldenär. Därutöver ansöks i många fall om stämning i mål där tvist uppkommit avseende inkassoärenden samt i mål där gäldenärer saknar känt hemvist och delgivning måste ske genom kungörelse.

Slutligen driver branschen ett stort antal mål som handläggs inom ramen för lagen (1996:242) om domstolsärenden (huvudsakligen prövning av verkställighetshinder och utmätningsbeslut), konkurslagen (1987:672) samt mål som handläggs i hyres- eller arrendenämnder.

Sammanfattande inställning

Svenska Inkassobolag berörs i hög grad av de föreslagna lagändringarna. Genom att modernisera reglerna gällande hanterandet av originalhandlingar, fullmakter och ansökningar ökar sannolikt effektiviteten i domstolsprocessen till gagn såväl för borgenärer som gäldenärer. Förslagen innebär också minskade kostnader för porto och posthantering för borgenärerna, är positivt i miljöhänseende och minskar risken för att handlingar förkommer.

Svensk Inkasso tillstyrker av denna anledning de lämnade förslagen, med följande kommentarer.

Digitala fullmakter

Hos de större inkassobolagen är det vanligt förekommande att många mål drivs parallellt mot många olika gäldenärer för en och samma borgenärs räkning i flera olika tingsrätter. Bolagen åberopar då ofta generella rättegångsfullmakter som kan användas löpande. Detta ställer idag stora krav på att fullmakter hanteras på ett effektivt sätt av domstolarna och kräver att de återsänds skyndsamt efter påseende så att de kan ges in i andra tvister. I många fall rapporterar inkassobolagen emellertid att fullmakter inte återsänds till dem eller att de förkommer hos tingsrätterna vilket skapar stora problem.

En ordning som tillåter digitala fullmakter skulle göra det betydligt enklare för inkassobolagen och dess borgenärer i detta avseende. Svensk Inkasso ställer sig därför mycket positivt till den föreslagna förändringen och särskilt till möjligheten att inrätta ett centralt fullmaktsregister som samtliga domstolar ges tillgång till.

Svensk Inkasso anser vidare att det bör föreskrivas att ett registreringsbevis som utvisar att den eller de som undertecknat en rättegångsfullmakt varit behöriga att göra detta, endast bör behöva ges in vid ett tillfälle, nämligen då fullmakten införs i ett sådant centralt register. Eftersom en fullmakt har verkan även sedan ledamöterna i styrelsen har bytts ut eller en ny verkställande direktör har utsetts i ett bolag (se NJA 2012 s. 328) saknas anledning att ge in ytterligare registreringsbevis så länge fullmakten inte återkallats.

Idag tillämpar många domstolar felaktigt en ordning där registreringsbevis behöver lämnas in årligen, trots att senare utfärdade registreringsbevis inte utvisar huruvida behörighet faktiskt förelåg vid det datum då rättegångsfullmakten ursprungligen utfärdades.

Vissa tingsrätter tenderar också att underkänna rättegångsfullmakter som i och för sig varit behörigen undertecknade, men där firmatecknarna vid tidpunkten för målets anhängiggörande bytts ut. Detta ställer till påtagliga problem för inkassobolag och borgenärer och ett tydliggörande i lagstiftningen hade således varit positivt i detta hänseende.

Avskaffandet av undantaget i 61b § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Under förutsättning att fungerande tekniska lösningar finns på plats när undantaget i 61b § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning slopas har Svensk Inkasso ingen invändning mot förändringen.

Eftersom ändringen föreslås träda i kraft vid utgången av 2023 och det inte finns någon garanti för att en fungerande teknisk lösning finns på plats vid denna tidpunkt finns det enligt Svensk Inkasso dock anledning att överväga ett mer flexibelt ikraftträdandedatum, exempelvis genom att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ikraftträdandet.

Konkurser

Svensk Inkasso välkomnar att förändringar på sikt även kan komma att ske såvitt avser elektronisk underskrift av konkursansökningar och ansökningar om företagsrekonstruktion och ställer sig positiva till en sådan utveckling.

Remissvar N2019/01251/KSR, Promemoria; Krav på rapportering av betalningstider

Svensk Inkasso har genom remiss den 29 mars 2019 beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på promemorian ”Utredning av vissa frågor i anslutning till promemorian Krav på rapportering av betalningstider.”

Bakgrund

Svensk Inkasso har den 23 maj 2018 inkommit med remissvar på promemorian ”Krav på rapportering av betalningstider” och i promemorian föreslagen lag (N2017/07725/KSR). Svensk Inkassos synpunkter i anledning av den föreslagna lagen kvarstår. Svensk Inkasso tillstyrker alltjämt att ett rapporteringskrav införs.

Storleken på rapporteringsskyldiga företag

Svensk Inkasso delar den uppfattning som framförs av Bolagsverket i promemorian, att rapporteringskravet, till skillnad från vad som föreslogs i den tidigare promemorian, bör omfatta alla företag med minst 250 anställda.

Det hade emellertid varit mer ändamålsenligt att utforma en bestämmelse om vilka företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten på ett sådant sätt att den överensstämmer med de villkor som uppställs på företag som är skyldiga att lämna en hållbarhetsrapport i sin förvaltningsberättelse enligt 6 kap. 10 § årsredovisningslagen. Även företag där balansomslutningen för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor och företag som redovisat en nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren som uppgått till mer än 350 miljoner kronor, skulle då omfattas.

Rapporteringen bör göras i årsredovisningen

Om målsättningen med den tilltänkta lagstiftningen verkligen är att motverka sena betalningar måste informationen om sena betalare måste vara lättillgänglig. Svensk Inkasso anser liksom tidigare att rapporteringen bör ske på ett sådant vis att det är lätt för företagen att bilda sig en uppfattning om betalningstider innan en kredit lämnas till eller ett leveransavtal träffas med ett bolag som omfattas av rapporteringsskyldighet.

Rapporteringen bör därför ske i de rapporteringsskyldiga bolagens årsredovisning och utgöra en del av bolagens hållbarhetsrapport. Skyldigheten att lämna uppgiften bör därför införas som en ytterligare punkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslagen.

Vitesbestämmelser

Svensk Inkasso tillstyrker förslaget om att komplettera rapporteringsskyldigheten med en möjlighet att utdöma vite mot de företag som inte fullgör skyldigheten. Det är emellertid alltför långtgående att låta en sådan bestämmelse också omfatta fysiska personer.